Hammurabi

-          Ett undantag var Sparta, som behöll en monarki under sina båda kungadynastier (diarki) även efter den arkaiska tiden.  

Efter en kort tid blev de mer självständiga från en centralmakt, vilket ledde till ett förfall av romersk makt och administrativa institutioner i områden, vilket till slut ledde till en stor decentraliseringsprocess i hela Västeuropa.

Antik stadsstruktur: Rutnät, välplanerade, kyrkan var geografiskt i utkanten av staden, administrativt centrum, militärt, ofta ganska stora städer

Tidig medeltid (år 500-1000 e.Kr.): Kyrkan är administrativt centrum, kyrkan blir det nya forumet, marknader vid torget, i regel små städer, de flesta bodde fortfarande på landet (var jordbrukare)

700-talets

• Karl Martell (Hammaren) som storman och bygger upp ett klassiskt överhöghetsvälde.

• Pippin "den lille" kröns till kung.

800-talet

• Pippins son Karl den Store kröns till kejsare år 800, den 25:e december av påven

• Landsbyggdsimperium.

• Karl den Store dör 814

• Ludvig den fromme blir kung. Efter hans död delas riket upp i:

  • Västfrankiska riket (Frankrike)

  • Mellanfrankiska riket (Belgien, Nederländerna, Italien, m.m.)

  • Östfrankiska riket (Tyskland)

Maktmedel

• Kyrkan som administrativ grund.

• Personliga band och plundring

• Romerskt inflytande i armé och byråkrati

• Regerande i "Guds nåde".

Ytterligare en konsekvens av den romerska administrationens avvecklande var att städerna förlorade sin betydelse. Samhällets rikaste flyttade ut till sina gods och när pengarna flyttade, flyttade även hantverkarna. Samhället började centraliseras kring jordbruket.

Den enda institution som kvarstod i städerna var kyrkan, som i viss mång höll kvar en del av städernas befolkning, men en majoritet försvann frortfarande ut på landsbyggden. Rom gick från att vara en miljonstad till att ha ungefär 40 000 invånare.

Städer bildas spontant utifrån karavanleder nära byar som beskyddas av godsägare.

Struktur: Städerna är dualistiska och präglas av ett maktcentrum som är geografiskt åtskilt från handelscentrumet. Städerna är små men många.

Tullar: Godsägaren tjänar pengar på tullar mot bönder, handelsmännen bosätter sig permanent, bönder har tillgång till många varor - en form av säkerhetssystem.

OBS! Undantag: Anlagda städer (ex. Lund och städer i Italien)

Kyrkan får väldigt stor politisk betydelse som den enda kvarlevande institutionen, kungar använde kyrkan för att legitimera sin egen makt.

De flesta stater har nästan inget formellt skatteväsen. Makt byggdes ofta på plundringsekonomi istället för skatter.

Det tillkommer i flera olika omgångar och det finns inga chanser att återhämta. Denna pesten leder till massdöd, 2/3 av svenska befolkningen dör. De som överlevde tog möjligheten att öka sin ställning: bönder fick mer frihet och hantverkare kunde höja priser. Skatteintäkten blev låga eftersom det fanns mindre skattebetalare, vilket leder till mindre statskassa.

Syndabockarna blev judar och stockholmare. Största progromen fram tills förintelsen. Alla främlingar i ens samhälle blev syndabockar. Det tillkom också många förklaringsförsök, tex att gud ville det, och man vände sig till astrologi. Man försökte också komma på behandling och förebyggande: träning, må bra mentalt och äta frukt och dricka juice.

I och med att den romerska kulturen spreds så spreds även kristedomen vilken var Romerska rikets statsreligion.

Till exempel, man hade länge använt sin skyffel inte bara för att skyffla, utan också för att gräva. Skyffeln var inte ett särskilt effektivt grävredskap, men den fick jobbet gjort, så varför skulle du ändra på något? In på scenen kommer spaden. Någon satt det lite extra järn som gjorde skyffeln mer koniskt formad, med en rundad spets. Helt plötsligt kunde man nu gräva mycket effektivare. Det medför ingen stor risk att skaffa en spade, så varför inte? Helt plötsligt har bonden omedvetet effektiviserat sig.

Plogen är ett annat exempel. Till en början hade man en årder, som kunde dras av lite vad som helst, kanske sonen, eller en åsna. Sedan började man sätta på mer metallpiggar längst ned på ådern och man lät en oxe dra den istället för ens jobbiga grabb. Helt plötsligt hade man nu en plog och inte en åder och man plogade jorden istället för att årdra den. Eventuellt kunde man byta oxen med en häst och då behövde man byta snaran för ett bogträ och vips hade hästen en funktion för bonden.

Samhällsutvecklingen med att börja använda vattenkvarn istället för en handkvaarn för att processera säden var en annan av dessa tekniska utveccklingarna.

Många dog på grund av pesten och missväxt. Bondeuppror blev jämnt på grund av den nya ostabila maktbalansen inom godsen. Klimatet försämrades rejält och man kunde inte växa nog med spannmål för att möta alla behov. Konflikt kom till på grund av personalunion och kampen om resurserna som fanns. Därmed fanns det inte nog med resurser från statens sida för att möta befolkningensbehov. Det blev religiösa splittringar inom katolska kyrkan. Skatteväsende skapades på grund av krigsbehov vilket ledde till att råd skapades. Detta tog slut när medeltiden slutade.

Skatteväsendet försvinner, kungar blir fattigare, mindre riken, den enda institution som överlever är kyrkan. Den religiösa splittringen sammanfaller med Roms splittring

• Magyarerna hotar det splittrade Tyskland. Leder till ett enande under Henrik I av Saxen.

• Slår tillbaka Magyarerna och invaderar det Mellanfrankriska riket.

• Otto I, Henriks son krönas till romersk kejsare 962 e.Kr.

  
  

• Tyska styrelseskicket påverkar uppkomsten av Europeiska stater t.ex. Ungern

• Tysk kultur, religion (kristendomen) och arkitektur (romanska stilen) sprids runtom Europa.

• 1250 mister de sin stormaktsstatus

  • Hertigarna blir mäktigare.

  • Städerna blir självständiga.

• Fredrik II lägger fokus på Italien och delegerar makten till hertigarna.

Maktmedel:

• Kristendomen (byråkratiskt och legitimerande)

  Pfalzgrevar (spioner i form av vasaller vid landsgränser).

• Ekonomisk bas genom statligt monopol på silvergruvor.

Sociala grupper: Samhället bestod mestadels av proletärer men även hantverkare och köpmän (en minoritet).

Rättsystemet: Lagstiftningen speglar offentlighetskulturen i samhället.

Maktmedel

• Taktiska giftemål

• Stark kung

Stora köpmän: nationella och internationella

ex. Italienska banken (få men dyra varor)

ex. Tyska Hansan (många men billiga varor)

De som ägnade sig åt distribution/försäljning kunde ofta göra sig mycket rikare än de som producerar.

Gillen:

Nätverk/organisationer som utvecklas för rika storköpmän, har monopolrättigheter för försäljning av vissa varor.

Gesäller: kvalificerade yrkesmän

Lärlingar: lär sig yrket

Skråväsen: arbetsgivarorganisationer som bestämmer löner, pris, kvalitet. Reglerar konkurrensen i samma stad. Dessa har monopol på olika varor och tjänster, deltagande är ett villkor för produktion.

• Grekiska blir lingua Franca

  • Är därmed ett grekiskt rike

  
  

• Påverkar Östliga riket, som Ryssland påverkas av imperiet.

• 1054 sker en splittring mellan katolicismen och ortodoxa kyrkan.

• Självklar destination för nordbor som handlar och tjänstgör i armén, väringargardet.

• Kriser:

  • Stäppfolk, Araberna, Slaverna och Seldjuker

    • Efter invasioner av "barbarfolk" ser imperiet en nedgång. Återfår sin stormaktsstatus på 900-talet

    • 1000-talet invaderar Seldjukerna den asiatiska delen av imperiet

      • 1100-talet erövrar de tillbaka områdena och återupprättas som en stormakt

    • 1200-talet

      • Korsfarare, i ledning av en exilprins tar Konstantinopel och styrs av västra makter (ex: Venedig).

        • 1261 återtas de erövrade områdena, men Bysantinska riket är inte längre en stormakt

          
          

Maktmedel

• Stark kejsarmakt

• Kyrkan underordnad kejsaren

  • Kejsaren styr teologin t.ex. Ikonoklasm

Om en kung blir bannlyst har folket plikt att göra motstånd. Libertas ecclesiae införs av Gregorius VII. Kyrkan självständig mot kungamakten. Kyrkan tillsätter biskopar

(1000-1200 tal?)

Man upplever inget yttre hot, likt Danmark och Norge, och därav utvecklas riket ej i samma riktning som ovanstående.

Under tidig medeltid övergår man till ett tresädessystem, där man då låter en tredjedel av åkern ligga i träla(vila), en tredjedel används för att odla vårsäden och resterande tredjedel till höstsäden. Detta betydde att amn fick ett säkerhetsnät mot eventuell missväxt. Om vårsäden slog fel hade man höstsäden.

Arbetsränta: Bönderna fick odla den jord som inte låg inom godsherrens domän, i utbyte mot att de vissa dagar kunde kallas in till arbete av godsherren.

Efter systemet med arbetsränta började man införa naturaränta.

Naturaränta: Godsherren fick en andel av det bönderna producerade, fastslaget i ett kontrakt.

Efter naturaräntan kom till slut penningräntan.

Penningränta: Bönderna betalade godsherren med pengar för att få bruka jorden. Dessa pengar fick man genom att sälja det man fick i överskott från odlingen. Detta gav ett visst uppsving för handeln, när folk börjar få pengar att köpa olika varor för.

Investiturstiden

• Innan Rom grundades var området bebott av olika italiska folkgrupper, bl.a. etrusker, latiner och sabiner.

• Enligt legenden grundades Rom av bröderna Romulus och Remus den 21 april 753 f.v.t. vid floden Tibern(mellan etruskiskt och grekiskt område).

• Efter att Romulus dödat Remus blev han stadens första kung.

• Rom började som en liten bondestad (stadsstat), byggd på sju kullar, med jordbruk som bas.

• Rom styrdes av sju kungar, flera av dem etruskiskt ursprung.

• Staden växte fram kring Kapitolium och blev mer organiserad men fortfarande agrar och småskalig.

• Den siste kungen, Tarquinius Superbus, var tyrannisk och störtades, vilket ledde till övergången till republik.

• Monarkin ersattes av en republik med två konsuler och en senat som centrala institutioner.

• Makten låg hos patricierna (adeln), men plebejerna (folket) kämpade länge för inflytande.

Samhällskonflikter: Patricier vs Plebejer

• 494 f.v.t. – Secessio Plebis: Plebejer hotade lämna staden → folktribuner (Tribuni Plebis) införs, med rätt att lägga veto mot beslut som skadade folket.

• 450 f.v.t. – De tolv tavlornas lagar: Första nedskrivna lagarna i Rom, ett resultat av plebejernas krav på rättssäkerhet.

• Vid slutet av 200-talet f.v.t. minskade konflikten mellan klasserna.

Roms expansion

• Rom växte snabbt och erövrade hela Italienska halvön (ca 200 f.v.t.).

• Strategin var ofta att “Divide et impera” (söndra och härska).

Ceterum (autem) censeo Carthaginem esse delendam (Övers. För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras) – Cato den äldre, sägs att han alltid avslutade sina tal/debatter med dessa ord

1. Första puniska kriget (264–241 f.v.t.)

   
   

   • Krig om Sicilien.

   • Rom byggde upp en flotta och vann flera sjösegrar.

   • Karthago förlorade Sicilien och tvingades betala skadestånd.

   
   

2. Andra puniska kriget (218–201 f.v.t.)

   
   

   • Karthagos general Hannibal korsade Alperna med elefanter.

   • Flera romerska nederlag, men Scipio Africanus besegrade Hannibal vid Zama 202 f.v.t.

   • Karthago blev en vasallstat under Rom.

   
   

3. Tredje puniska kriget (149–146 f.v.t.)

   
   

   • Rom belägrade och förstörde Karthago.

   • Invånarna förslavades, staden brändes ner.

   • Rom blev nu Medelhavets stormakt (Mare Nostrum).

   
   

• Rikedomar, slavar och mark flödade in → sociala spänningar ökade.

• Storgods (latifundier) uppstod, och många bönder blev jordlösa.

• Maktkamper mellan ledare och inbördeskrig följde.

Republikens slut

• Julius Caesar blev diktator 49 f.v.t., men mördades 44 f.v.t. – “Et tu, Brute?”

• Slaget vid Actium 31 f.v.t.: Octavianus besegrade Antonius och Kleopatra.

• 27 f.v.t.: Octavianus fick titeln Augustus → Republikens slut, Kejsartidens början.

Tidiga kejsardömet – Principatet (27 f.v.t. – ca 284 e.v.t.)

• Augustus grundade kejsardömet, men behöll formellt republikanska institutioner.

• Kejsaren kallades “Primus inter pares” (den främste bland likar).

• Perioden präglades av Pax Romana – fred, stabilitet och expansion.

• Romersk kultur, rättssystem, vägar och akvedukter spreds över riket.

Senare kejsardömet – Dominatet (ca 284–476 e.v.t.)

• Kejsaren blev en autokratisk härskare (”dominus”).

• Riket fick en mer centraliserad administration och tung byråkrati.

• Under Diocletianus infördes tetrarkin (fyra kejsare för att styra det enorma riket).

• Ökad militarisering och skattetryck.

• Västrom med huvudstad i Rom

• Östrom med huvudstad i Konstantinopel (Istanbul)