§ Förstå att människor har ett gemensamt behov av hantera döden men vi gör olika och tänker olika.

§ Förstå att människor är ömsesidigt beroende av varandra

§ Förstå att byteshandel alltid varit en förutsättning för mänsklig överlevnad och att det är så även idag, men med pengar som medel för bytena

§ Förstå att människans aktioner påverkar klimatet

§ Förstå grunderna i hur vi kan handla för att lämna ett positivt klimatavtryck efter oss

§ Förstå att de som barn har rättigheter som inte på några villkor får kränkas

Landskapet runt omkring oss och skildringar kan hjälpa oss att förstå hur det var i det förflutna

* Introduktion av jordglob via dramatisering (ett nyfiket bud, lärare-i-roll kommer med en leverans som visar sig vara en jordglob och budet undrar vad det är?)

* Temat blir att kunna läsa av en jordglob - vad är det vi kan se på en jordglob? Hur förhåller sig landmassor mot hav? Hur ser storleksrelationer mellan kontinenter/länder ut? Vad betyder olika färger, former och symboler på jordgloben? Eleverna får resonera och dela med sig av tolkningar och kunskap.

* Vi benämner världshav och världsdelar, vad kännetecknar de olika haven och världsdelarna?

* Utifrån jordgloben bestämmer vi oss för att undersöka olika platser - kanske en bergskedja eller en öken, vi använder google maps för att projicera platser på storduk och olika informationskällor för att förstå och lära om de olika platserna

* Vi jämför jordgloben med olika kartprojektioner, för att visa varför det blir olika och använder en badboll med världskarta som vi försöker klippa isär till ett plan - hur går det?

* Fördelar och nackdelar med glob och karta

* Tidsresa med hjälp av bilder/bilderböcker (Lindgren, Beskow, internationella exempel?)

* Stockholmskällan, dokumentära bilder, kartor, jämförelse då och nu, övningar?

* Gammaldags skoldag (tidsresa)

* Intervjua äldre person kring ett tema, skolan, vardagen, fritiden, semester, resor (t ex släktingar men även samarbete med t ex ett äldreboende)

* Nordiska museet, Tidsvalvet

* Skansen, Historien får liv

* Stockholms stadsmuseum

https://www.skansen.se/sv/levande-historia

https://stockholmskallan.stockholm.se/

https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/tidsvalvet-skolan

https://stadsmuseet.stockholm.se/skola_/grundskola/arskurs-f-3/

Högtid: fastan, påsk, pesach, ramadan (beroende på när den infaller)

* Inom temat packar vi upp begreppen symbol och ritual.

* Vad kännetecknar en högtid? Utifrån mallen för högtid får eleverna skriva eller rita vad som händer i början, mitten och slutet av den "speciella tiden" (högtiden)

* Eleverna får utgå från en egen vald högtid (kan bli väldigt olika i olika klassrum)

* Vilka olika symboler och ritualer träder fram bland elevernas beskrivning/bilder? Vad betyder de? Finns det likheter och/eller skillnader mellan olika traditioner/religioner? Vad kan de bero på?

* Vi besöker platser för religionsutövning och lyssnar till olika berättelser om högtider.

Vilka andra högtider firar eleverna? Vi provar högtidsmall på födelsedagar, vigsel, ett barn föds, namnsdag t ex - finns del likheter och skillnader jämfört med andra högtider?

Högtider då och nu, hur har födelsedagar firats i Sverige? Vilka symboler och ritualer har hängt med eller försvunnit? Går det att förstå varför?

Hur har andra högtider förändrats och varför? Finns det högtider som blivit mer lika eller mer olika? Vad kan det bero på? Utveckling lokalt - globalt och utbytet mellan människor och kulturer...

https://www.isof.se/pa-gang/evenemang/evenemang/2022-01-11-lansering-av-folke---en-digital-arkivtjanst

*Utforska spår i närområdet

* Inledning: Läraren har trixat med jordgloben och förändrat den så att den visar hur jorden såg ut under vår senaste istiden (klipp och klistra med papper/bomull). Vi går in i roll och reser bakåt i tiden till tiden då isen låg tjock över Skandinavien och tryckte ner jordskorpan under en den enorma tyngden. Samtal om klimatet då och hur isen påverkade landmassor. Vad hände sen?

* Bearbetning av tidslinjen från materialet Hitta historien som visar Sveriges historia från istid till nutid för att illustrera hur lång istiden var i förhållande till "vår tid"

* Vad hände när isen smälte och hur kan vi veta det?

- vi testar själva med is och ett lämpligt material för att visa hur landhöjningen gick till (hur skulle vi kunna göra? material? är detta ens möjligt att testa praktiskt?)

- vi tittar på film från SGU

- vi tittar på kartor för att undersöka hur isen rörde sig när den smälte undan och i vilken riktning och vad som kan tänkas ha skett i landskapet, vi experimenterar med is, jord, småsten, sand, hårtork och simulerar istid (om det går)

* Vi ställer hypoteser kring hur det kan avspeglas i landskapet

* Vi undersöker kartor som visar åsar i Sverige

* Vi jämför våra hypoteser med faktiska spår i landskapet t ex rullstensåsar och rundhällar genom exkursioner, stämmer de med våra hypoteser?

https://www.sgu.se/om-geologi/jord/fran-istid-till-nutid/film-om-istiden/

* Jordgloben, repetition, rumsliga förutsättningar i natur och miljö - var finns de bästa förutsättningarna? Vad ingår i "bästa"? 

* Finns "bra" förutsättningar som inte går att utläsa från kartan? (ekonomi, demokrati etc)

* Världskartor, befolkning, google maps: vilka områden är bebodda? Hypoteser kring varför?

* Vilka folkförflyttningar sker idag? Och varför?

* Bosättningar där det är gynnsammast att bo, vatten, mark. föda, utbildning, arbete, etc 

* Vi reser tillbaks i tiden och undersöker hur människor förflyttade sig efter den senaste istiden? Vad var det som förändrades som gjorde att människor rörde på sig?

* Vi använder bilderböcker/bok för att arbeta med "modern" migration

* Vi resonerar kring likheter och skillnader mellan dåtida och nutida migration

https://www.svtplay.se/de-forsta-svenskarna

Vi läser:

Ankomsten av Shaun Tan (migration)

https://www.globalis.se/vaerldskartor

* Cirkulär vs linjär ekonomi, illustrera med bilder - hur ser t ex cirkulär produktion/konsumtion ut och hur ser den linjära ut? Kanske inte behöver introducera just de begreppen men det handlar om att låta eleverna tänka kretslopp (cirkulärt) snarare än att en vara produceras och sen kastas som slutstation (linjärt). Exemplifiera med olika produkttyper (övning SO-kurs 1)

* Anordna prylbytardag på skolan (för elever, lärare och vårdnadshavare/familjer), låt elever arrangera och ansvara för hela genomförandet med stöd av pedagoger

* Arbeta med produkter från elevers vardag, låt eleverna undersöka produkter och bedöma hur cirkulära på en skala produkterna är eller kan bli (arbeta utifrån råvaror, produktionssätt, produkttyp, material, ursprung/transporter, användningsområden t ex), kanske utforma en egen poängskala utifrån vilken eleverna kan bedöma produkter i sin vardag även utanför skolan?

* Matsvinnsarbetet två tuggor:

Ta ut ett snitt på hur mycket mat eleverna i klassen slänger. Sätt en målgräns under snittet. Bestäm en låg summa/poäng som eleverna i klassen får varje gång de kommer under snittet. Låt klassen demokratiskt bestämma vad pengarna/poängerna ska användas till. För kontinuerlig statistik. Fokus på det sista skrapet på tallriken.

https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/byt-prylar-med-varandra-pa-en-prylbytardag/

https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-menas-med-cirkular-ekonomi/

https://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/

https://www.nacka.se/nackavattenavfall/skola/matavfall-och-matsvinn/matsvinn-skola/

* Vad är en norm? Vi arbetar med olika övningar för att packa upp begreppet.

* Tankeövning med inspiration från metodmaterial från MKC:s sida Lås upp. Läraren läser upp meningar som eleverna får avsluta...Det finns inget rätt eller fel svar, det kan finnas flera svar.

T ex: När du äter använder du....? När du kommer hem till någon tar du av dig...? När någon fyller år brukar många ge....? När du vill säga något på lektionen måste du...? När någon säger tack säger du...? Om någon går i badkläder utomhus på vintern blir många...? När du betalar i en affär ställer du dig ofta i...? På ett bröllop har de flesta gästerna på sig....?

* Samtalsövningar som går ut på att upptäcka och förstå olika typer av normer.

Hur lär vi oss normer och av vem? (inlärda, självklara, plats- och situationsbundna, konsekvenser, privilegier, förändras)

* Övning med positiva/negativa normer, möjliggörande och begränsande...??? Fanns intressant exempel med klädaffär som man skulle kunna bearbeta och anpassa lite, kolla igenom tillsammans

* Klädnormer i världen och genom tiderna, vi tar en rundtur i tid och rum, arbeta fram ett bildspel...varför ser normerna för kläder/kön t ex olika ut i olika delar av världen?

https://www.lasupp.nu/utbildningsmaterial/metoder-att-anvanda-med-elever/

Vi introducerar de grundläggande demokratiska principerna genom att använda oss av klassråd och låta eleverna vara delaktiga i att alla får lämna förslag på aktiviteter som vi sedan kan rösta om. 

Vi kopplar begrepp som majoritet, minoritet och kompromiss till elevers lekar och konflikter och arbetar med konstruktiva lösningar på sådana.

Vi introducerar Barnkonventionen och kopplar artiklarna till elevernas vardag.

Vi läser:

Alla barns rätt (Pernilla Stalfelt)

Gropen (Emma Adbåge)

Vem bestämmer (Stina Wirsén)

* Vi leker oss igenom inledningen av förskoleklassen för att lära känna varandra och etablera gemensamma regler.

* Vi lyfter i leken och med exempel fram regler och låter eleverna resonera och samtala om varför regler behövs i t ex lekar eller i klassrummet

* Vi arbetar med temat "en bra kompis" - vilka egenskaper kännetecknar en bra kompis? genom skriv- och rituppgifter och med hjälp av böcker och bilderböcker

* Under höstterminen arbetar vi med att utifrån det barnen uppmärksammar när de interagerar med varandra och med vuxna, resonera och samtala om begrepp som till exempel sanning, tid eller rättvisa.

Vi läser t ex:

Pelle Svanslös får en kompis (Gösta Knutsson)

Dom som bestämmer (Emma Adbåge)

Dumma teckning (Emma Adbåge)

Alfons-böcker (Gunilla Bergström) som anknyter till temat

Det finns likheter och skillnader med livet här och på andra platser. Genom att utbyta erfarenheter med andra så kan vi bredda vår förståelse för och kunskap om omvärlden.

Att ha grundläggande förståelse för kartor och var saker ligger i världen kommer att vara till stor hjälp för framtida förståelse därför introduceras även kartan som redskap under den här terminen.

* Samla på dig bra problemlösningsuppgifter som passar alla (matematik, SO, NO, svenska etc)