Samhällets organisation och strukturer

Individ-Samhälle

Samhällsfrågor med olika perspektiv tex ekonomiska, politiska och ideologiska. Man ska inte lära sig den rätta versionen, utan det kan tolkas olika enligt Stymne. Läraren kan inte ge ett svar som är korrekt.

"Det moderna samhället är komplext, eftersom det innehåller så många olika “delar”, fenomen och gemenskaper, komplexa nätverk och samspel mellan olika samhällsfunktioner på flera olika nivåer. Denna komplexitet är svår för eleverna att omfatta och skapa sig en överblick över."

S.193

S. 211

”Svårigheter att beskriva religioner på ett sätt som alla kan hålla med om, eftersom att olika individer uppfattar religionen på olika sätt” s. 247

”Delar av undervisningen i religionskunskap kan uppfattas som svåra för eleverna eftersom det inte finns några enkla svar” s. 248

”Eftersom religioner och livsåskådningar är tankesystem måste religionsvetare använda sig av tolkande metoder” s. 249

”Religionskunskapsämnet är i likhet med samhällskunskapsämnet av den anledningen ett begreppsdrivet kunskapsområde” s. 243

”Inom historieämnet talar man om historisk empati vilket menas en förmåga att uppfatta och förstå det förlutnas människor på deras egna villkor. På liknande sätt kan man tala om religionsvetenskaplig empati” s. 241

Ämnena har också gemensamt perspektiven då, nu och sen.

Man ska analysera ur flera perspektiv på individ, grupp och samhällsnivå i alla fyra ämnen.

Viktigt att vi som lärare har goda förkunskaper innan vi undervisar inom ett arbetsområde, vilket många litteraturer lyft som oerhört viktigt.

Att använda sig av backward design i sin planering av undervisningen.

Ha ett gemensamt språk där alla har förståelse för begreppen som används i undervisningen.

Diffierentera sin undervisningen så att eleverna har möjlighet att arbeta med flera sinnen.

s.201

Det är svårt att hinna med att öva på saker på djupet. Ofta känner man sig stressad av att hinna med allt ämnesinnehåll på den tid som finns. Tar ämnesövergripande arbete med eller mindre tid i anspråk?

De flesta av de teman som samhällskunskapsämnet innehåller är även centrala teman i historia och geografi. […] Därför går det utmärkt att låta dessa ämnen samverka. s.214

Det är gynnsamt att arbeta ämnesöverskridande även med andra lärare. det kan ta mycket planeringstid men man har igen det senare.

demokrati och demokratiska

processer i praktiken är att

arbeta med klassråd som en

integrerad del i

samhällskunskapsämnet. s.224

Genomtänkta klassråd och lägga tid på att implementera och använda demokratiska begrepp. Klokt att utnyttja de tillfällena till att öva demokratiska begrepp, som det ges exempel på i boken. T.ex. talman och sekreterare, omröstning, majoritet-minoritet och så vidare.

Ämnet behandlar olika aktuella händelser, därmed också snabba samhällsförändringar lägg till också att ämnet har nära koppling till vardagen/nuet och ämnet hämtar sitt innehåll från olika akademier ( att bli lärare i So, s.196)

Demokratin är genomgångne en viktigt arbetsområdet i ämnet eftersom det är viktigt att dagens samhällsmedborgare känner till att vart makten är och den är hos folket i en demokrati ( att bli lärare i so. s 194)

Kursplanen i ämnet behandlar 6 teman och dessa är:

Individer och gemenskaper

Samhällsresurser och fördelning

Beslutfattande och politiska idéer

Rättigheter och rättskipning

Information och kommunikation

Granskning av samhällsfrågor

(att bli lärare i so, s. 199)

Ämnets tyngdpunkt ligger att man ska utveckla förmågor som analys och kritiskt granskning ( att bli lärare i so, s.200)

Genom att känna igen olika religioner kan eleverna få en större förståelse för hur människor väljer att leva sina liv, men framförallt kunskaper om varför människor väljer att leva på olika sätt. s.241

Religionskunskapsundervisningen i Sverige är formulerad som just religionskunskap och inte som religionsundervisning, vilket innebär att undervisningen är konfessionsfri och bör sträva efter att i möjligaste mån vara neutral och inte framhäva någon religion framför en annan, men samtidigt, precis som i övriga ämnen, stimulera ett kritiskt tänkande och analytiska förhållningssätt. s.242

En didaktisk utmaning i religionskunskap är att fördjupa elevernas förståelse av begreppet religion och de centrala begrepp som beskriver religioner, såsom myt, rit, gud, religiösa gestalter, högtider, urkunder och så vidare. Eleverna lär sig ofta en massa fakta om religionerna utan att förstå religionernas uppbyggnad och struktur och på vilket sätt faktakunskaper är meningsfulla. s.258

I religion och samhällskunskap handlar det mycket om att ha en bred begreppskunskap för att få en förståelse för aktuella situationer i världen.

"Det etiska perspektivet ska genomsyra all undervisning. Både i religionskunskap och i samhällskunskap övar eleverna sin förmåga att byta perspektiv och betrakta handlingar utifrån olika sätt att resonera och etiskt kring värden och etiker." s.73