Du gav ett dödsbesked till Jamilah för ca tre timmar sedan! Efter att vi ställt ett antal frågor så gav Augustus upp. Okej! Jag berättar sanningen om ni bara slutar med era frågor!  

Bra, men vad är sanningen? Lugna ner er, jag ska berätta för er! Jo, när jag var liten så var jag och Jamilahs mamma Sarah klasskamrater. Vi båda var väldigt kloka, och vi var bra vänner! Men vi båda ville arbeta som politiker när vi blev äldre. Från början var det inget stort problem, men desto äldre vi blev desto större rivaler blev vi! Tillslut pratade vi inte med varandra, och vi gjorde allt för att sabotera för varandra! Vi "tävlade" om vem som skulle bli politiker först, men sen gick det för långt. Sarah bytte ut mina och Emil's inlämnings uppgifter. Och Emil hade i princip godkänt. Först märkte jag inte det, men det blev alltmer tydligt! 

Men jag förstod ändå inte.

Det blev svårt att söka arbete sen, ingen ville ha en politiker med underkänt i samhällskunskap.Jag fick ge allt en chans, jag behövde ett arbete. Så jag sökte tjänst som lärare på Sprengtporten. Det var ett roligt arbete, en utmaning. Och Sprengtporten var en sådan vacker plats, så fridfullt. Jag tänkte inte mycket på Sarah, inte mycket alls faktiskt! Jag visste att hon var aktiv i politik och även mycket omtyckt. Men det bekymrade inte mig, men en dag så blev hon riksdagsledamot. Då blev jag så förargad, jag ville sabotera allting! Så en dag fick jag en idé, eftersom att jag visste att hennes dotter gick på Sprengtporten. Så skulle jag lura hit Sarah och sedan kidnappa henne. Och jag skulle kidnappa Sarah ända tills något viktigt möte var slut! Så en dag så ringde jag Sarah och sa att Jamilah hade blivit blåslagen av några klasskamrater, såklart kom hon så fort hon kunde. När hon kom visste jag att hon hade en viktig anställnings intervju om två dagar. Det var lite spänt mellan oss, för jag visste förstås vad hon gjort när vi var unga! Men jag ska att skolsysters rum låg nere i källaren, av den orsaken att mitt kontor låg där. Så jag kunde säga att mitt kontor var skolsysters. Och sedan bortröva henne i en vecka! För att jag har en hemlig kattvind på mitt kontor! Så jag hade förberett allting, mat, säng och tv innan jag rövade bort henne. Kidnappningen gick utmärkt. Men sedan blev det knepigt, efter att Jamilah försökt fått tag i Sarah, och hon så klart inte svarade eftersom att jag hade Sarahs mobil. Så Jamilah blev orolig och kom till mig. Då sa jag att jag skulle försöka få tag i henne! Men eftersom att jag inte kunde säga att jag kidnappat Sarah så sa jag att hon avlidit. Så mamma är inte död? frågade Jamilah ivrigt. - Nej tyvärr, suckade Augustus. - Var är hon då? Sa poliskonstapel Herman. - Kattvinden. Jamilah sprang i full fart till kattvinden och låste upp den. Sarah kom ut och Jamilah gav henne stor kram. Sedan grep polisen Augustus, vänta skrek jag genom fönstret. Men polisen väntade inte, jag undrade om varför han hade en blodig kniv och om den hemska doften. Men det är ett mysterium som jag låter förbli ett mysterium. Efter att chocken lagt sig så kramade jag om alla, sedan gick vi och åt en stor och härlig måltid. Sprengtporten var kanske inte ett sådan fantastisk plats, men jag har blivit fri från hoten. Träffat kamrater som verkligen bryr sig! Och löst ett brott, jag känner mig upprymd av känslor. Jag känner kärlek, sorg och förbannelse. Men jag mår bra! Jag gick kvar på Sprengtporten, magister Burger von Ritterstein blev rektor, en pålitlig och bra sådan. Jag levde i frihet och dom flesta såg mig som en förebild. Efter att skolåren var slut så flyttade jag, Amelia och Gustav ihop, vi blev ett litet kollektiv. Men efter att vi bott ihop i två år så åkte Amelia till Irak för att arbeta som volontär, men tragiskt nog så blev hon ihjälskjuten av Is soldater. Jag saknar henne mycket, fick inget riktigt farväl. Gustav och jag är ett par nu, jag väntar vårt första barn tillsammans, jag arbetar som maskör och är även frilansande journalist. Augustus vet jag inte var han är, om han ens är i liv. Men jag vet iallafall att han egentligen var en godman!