<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Klinisk psykologi by veronica käck</title>
      <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad</link>
      <description>Faktablad om olika psykiatriska diagnoser</description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2017-04-05 15:02:08 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2025-12-28 19:11:13 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Schizofreni</title>
         <author>corinne_andree_cotteverte</author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168567279</link>
         <description><![CDATA[<div>Schizofreni är en psykisk sjukdom som är så allvarlig så den räknas som psykos. Mellan 1500 och 2000 personer insjuknar i Sverige varje år och mellan 30000 - 40000 behandlas varje år. Sjukdomen bryter oftast ut i 18 till 25-åldern men det finns stora variationer. Risken av att drabbas av sjukdomen är ca 1 % som helhet bland befolkningen. <br><br><br></div><div>De ärftliga faktorerna är betydande men miljöfaktorerna avgör genom att de påverkar stressfaktorerna. En person kan ha en låg sårbarhet och då krävs hög stress för att utlösa en psykos medan sårbarheten hos en annan person kan vara högre och stressen som utlöser en psykos betydligt lindrigare.   <br><br></div><div> <br><br></div><div>    Sårbarhet som påverkar är: <br><br></div><div>·         Genetisk faktorer </div><div>·         Hjärnskador under foster- och nyföddhetsperioden </div><div>·         Störningar i hjärnan utveckling <br><br></div><div> <br><br></div><div> Stressfaktorer som påverkar är: <br><br></div><div>·         Sömnbrist </div><div>·         Näringsbrist </div><div>·         Alkohol- eller drogmissbruk </div><div>·         Endokrin sjukdom (sjukdomar som beror på dysfunktionella hormonkörtlar) </div><div>·         Systemsjukdomar (utbredd sjukdom över ett eller flera organsystem) <br><br></div><div> <br><br></div><div>Stressfaktorerna kan påverkas av miljö genom: <br><br></div><div> </div><div>·         Svår misshandel </div><div>·         Vanvård av grundläggande behov </div><div>·         Potentiella exponeringar mot virus <br><br></div><div>Symtomen vid schizofreni delas in i två delar positiv och negativ.<br><br></div><div><strong>Positiv symtom<br></strong><br></div><div>hallucinationer, mesta del hörsel inre röster men även sinnen som syn, lukt och känsel.<br><br></div><div>paranoia, förföljelsemani, vanföreställning som känslan att vara styrd av någon annan.<br><br></div><div>oordnade tankar och oorganiserat beteende<br><br></div><div><strong>Negativa symtom.<br></strong><br></div><div>Förlust av sociala och inaktuella färdigheter<br><br></div><div>minskat intresse för omgivningen, initiativlös, isolering, aptit, intresse för hygien klädsel<br><br></div><div>brist på glädje, minskat intresse för personliga relationer, koncentrationsproblem<br><br></div><div> <br><br></div><div>Källförteckning:<br><br></div><div>www.schitofreniförbundet.se <br><br></div><div>www.netdoktor.se <br><br></div><div>www.finskalakarsallskapet.fi<br><br></div><div><a href="http://www.psykiska-sjukdomar.se">www.psykiska-sjukdomar.se<br></a><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:16:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168567279</guid>
      </item>
      <item>
         <title>BDD</title>
         <author>veronica_kack</author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168568172</link>
         <description><![CDATA[<div>Dysmorfofobi (BDD) är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är överdrivet upptagen av någon del av sitt utseende. Sjukdomen kan leda till stort lidande och funktionsnedsättning.&nbsp;</div><div>Symptom &amp; beteende&nbsp;</div><div>De flesta med dysmorfofobi brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret, men det finns många olika typer. Dysmorfofobi kan också vara "grundproblemet" om överdriven oro fästs vid en verklig del av utseendet så som till exempel ett ärr. Vanliga kroppsdelar som kan vara fokus för sjukdomen är:&nbsp;</div><ul><li>Näsan&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Huden&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Håret&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Ögon/ögonlock/ögonbryn&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Mun/läppar&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Käke/haka&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Könsorgan&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Bröst&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><ul><li>Kroppsform&nbsp;<br><br></li></ul><div><br></div><div>Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat eller liknande. Vissa kan uttrycka exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.&nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Oron över utseendet brukar leda till utförande av vissa tvångshandlingar. Många blir besatta av att kontrollera sitt utseende, man kan spendera timmar på att spegla sig eller fråga folk hur man såg ut.Det är också vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att till exempel sminka över, plocka med huden, ansöka om plastikkirurgisk operation eller fantisera om att operera sig. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga någon närstående om hur det ser ut.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Det är inte ovanligt att personer med dysmorfofobi upplever att andra människor tittar eller stirrar på dem, eller till och med äcklas av ens utseende. Detta leder ofta till ett undvikande av olika typer av sociala situationer, och ibland betydande isolering.&nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Utberedning, ålder&nbsp;</div><div>Ungefär 1% av befolkningen drabbas av dysmorfofobi. Sjukdomen uppstår oftast i ungdomsåren, men kan också uppkomma i vuxen ålder. För många består besvären livet ut som kan variera beroende på saker som man går igenom i livetoch hur man mår rent generellt. Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med dysmorfofobi får diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att skamkänsla är mycket vanligt förekommande. Tillståndet har dessutom tidigare varit relativt okänt både bland befolkningen och inom sjukvården.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Samsjukligheten med depression är stor, och det finns risk för att självmordstankar kan uppstå. Det är viktigt att känna till för både patienter och anhöriga att känsla av hopplöshet och självmordstankar är symtom på nedstämdhet, och att det finns behandling som hjälper både mot depression och dysmorfofobi.&nbsp;</div><div>Behandling&nbsp;</div><div>Eftersom BDD är en typ av tvångssyndrom så behandlar man det på samma sätt. Alltså att man går en kombination behandling med kognitiv beteende terapi (KBT) och vissa mediciner som t.ex. antidepressiva. Källa: http://psykiatrinordvast.se/vard-hos-oss/mottagningar/angestenheten/bdd-dysmorfofobi/</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:22:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168568172</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Psykopati</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168569893</link>
         <description><![CDATA[<div>Psykopati</div><div>Utbredning:</div><div>Psykopati skiljer sig från de flesta personlighetsstörningar då den inte finns någon klar mall för vad som gör en person till psykopat och att det inte heller finns någon speciell grupp som löper större risk av att utveckla psykopati. Det enda lösa riktmedlet som finns är att män som bor i storstäder löper större risk att utveckla psykopati.</div><div><br></div><div>Många människor som är psykopater har även socialiserat sig och övat in sociala beteenden vilket leder till att de på utsidan är fullt fungerande och normala människor, det finns även flera kändisar som har många beteenden liknande psykopaters.</div><div><br></div><div>Socialiserade psykopater har ofta en historia av flera äktenskap, älskarinnor, förstörande av andras förhållanden, manipulerar deras omgivning, allt detta medan de inte visar något tecken på dåligt samvete eller ånger.</div><div><br></div><div>Många personer som blir dömda för mord visar starka tecken på psykopati eller är diagnoserade som psykopater. Detta spelar förmodligen på det faktum att dem saknar empati och omöjligt kan sätta sig in i sitt offers situation, det sägs tillochmed att det kommer som ett rus för dem att skada någon annan då dem ofta är känslokalla.&nbsp;</div><div><br></div><div>Det finns ett gäng kännetecken som kan vara bra att veta för att man ska kunna känna igen en psykopat:&nbsp;</div><ul><li>Kalla och hänsynslösa</li><li>Blir lätt provocerade och arga</li><li>Oorganiserad tillvaro, som präglas av ansvarslöshet och impulsivitet</li><li>Våldsamma</li><li>Hänsynslöst utnyttjar andra människor utan att känna skuld och ånger</li><li>Stark dragning till äventyr som kan vara riskabla för dem själva men även för deras omgivning</li><li>Störd självbild, personen uppfattar sig som stark och överlägsen</li><li>De anser sig ha rätten att utnyttja andra, eftersom de är svagare.&nbsp;</li></ul><div><br></div><div>Vad kan man göra?</div><div>Om en person har haft “uppförandestörning” innan 15 års ålder, så kan diagnosen antisocial personlighetsstörning sättas. Skillnaden mot ett vanligt kriminellt beteende är att det ska ha funnits symtom i barndomen, så hur man var innan 15 års ålder är avgörande för att kunna sätta en diagnos.&nbsp;</div><div><br></div><div>Det är svårt att behandla denna diagnos, eftersom personen ifråga saknar skuld, skam och ånger, känslolivet är istället dominerat av vrede. Antisocial personlighetsstörning leder ofta till missbruk och beroende, och det brukar vara det som behandlas istället för själva störningen, eftersom det inte finns något konkret sätt att behandla det på.&nbsp;</div><div><br></div><div>Vi har använt oss delvis av <a href="http://www.psykopati.se">www.psykopati.se</a> som källa eftersom att den hade det största utbudet med information samlat på en sida vad vi kunde hitta. Vi är dock osäkra på hur trovärdig faktan är på sidan eftersom att utseendet för det första inte ser särskilt seriöst ut och för det andra för att texten på hemsidan är väldigt informell och verkar vara personligt skriven och därmed kan vara vinklad.&nbsp;</div><div><br></div><div><a href="http://www.bankrattsforeningen.org.se/psyko3.html">http://www.bankrattsforeningen.org.se/psyko3.html</a> &nbsp;</div><div>Den här är ganska trovärdig då det står att texten på sidan är en inklipp från tidningen Metro. Dock är artikeln väldigt gammal och troligtvis förlegad, sidan kan dock även ha ändrat innehållet för att passa nutiden. Det här kan vara ändrat både på gott och ont.</div><div><br></div><div><a href="http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/psykopati">http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/personlighetsstorningar/psykopati</a>&nbsp; detta anser vi är en trovärdig källa då texten är skriven av psykologer som är professionella och har koll på sitt område.&nbsp;</div><div><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:32:10 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168569893</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Utmattningssyndrom</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168570086</link>
         <description><![CDATA[<div>Utmattningssyndrom&nbsp;</div><div><strong>Symptom/beteende&nbsp;</strong></div><div>Symtomen för utmattning kan vara både kroppsliga och även psykiska.Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.&nbsp;</div><div><strong>Tankemässiga:</strong>Vanliga symtom för utmattning ärförsämrat minne, koncentrationssvårigheter och även att man får problem med att planera och genomföra uppgifter.&nbsp;</div><div>Det är också lätt att känna sigmisslyckad, få skuldkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress och man blir väldigt lättirriterad. Fortsätter dessa känslor är ångestattacker vanliga. &nbsp;</div><div><strong>Sömnstörningar:</strong>Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten under en längre tid kan vara ett symptom på utmattning. &nbsp;</div><div><strong>Trötthet:</strong>Energilöshet och man känner en känsla av utmattning och det är svårt att vila bort denna trötthet. Alltså är det inte samma trötthet som man upplever efter ett jobbigt gympass eller en tuff skoldag. &nbsp;</div><div><strong>Kroppsliga:</strong>Andra kroppsliga symptom kan vara hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk och även överdriven ljudkänslighet.&nbsp;</div><div><strong>Gå in i väggen: </strong>Det är vanligt att insjuknandet kommer smygande och blir allt kraftigare. Men ibland kan insjuknandet vara dramatiskt ochdet är oftast då många upplever att man "går in i väggen". Man kan då plötsligt få svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, Man blir oftast väldigt förvirrad och kan känna en stark ångest och även få yrsel.&nbsp;</div><div><strong>Utbredning&nbsp;</strong></div><div>32 000 personer sjukskrivs varje år av utmattningssyndrom i Sverige och mer än hälften av dom är kvinnor. Enligt socialstyrelsen så är det vanligt hos personer som är omgiven av många människor, så som skola, vård och omsorg. Även kontorsarbetande. Läkare menar också att utmattningssyndrom ofta drabbar folk som satsar för hårt påsitt arbete,det kan grunda sig i deras självkänsla. Då att man har för hög press på sig själv och inte accepterar att man inte alltid är perfekt. Cirka 18% av befolkningen blir under sin livstid drabbade av utmattningssyndrom. &nbsp;</div><div><strong>Behandling&nbsp;</strong></div><div>Om man lider av utmattningssyndrom så är det viktigt att man förstår innebörden med diagnosen man fått och att man inser den hjälp och det stödet man måste få från folk runt omkring en i och med det är det viktigt att folk omkring har förståelse för hur man mår så att dem kan anpassa sig och hjälpa den drabbade på rätt sätt. Det kan vara nädvändigt medsjukskrivning från jobbet ett tag om man lider av utbrändhet, eftersom att arbetet oftast levererar stress och är en stor faktor till utmattning, hellre att man tar tid ifrån arbetet och fokuserar på att bli frisk istället för att det ska gå för långt och man blir sjukskriven under en längre tid. &nbsp;</div><div>Arbetsgivaren kan försökaunderlätta för sin anställda om den drabbas av utbrändhet, genom att förbättra den psykologiska och fysiska arbetsmiljön, tex minska på arbetet&nbsp; för at underlätta. &nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Det finns ingen behandlingsplan som är till och ska följas strikt utav alla som lider av utmattningssyndrom, utan behandlingsplanen ska var anpassad efter individens besvär och behov. Så alla ska ha en individuell plan men oftast så innehåller behandlingen delvis åtgärder mot stressfaktorer, som information och utbildning om hur man kan hantera stress och motverka det genom bla motion och avslappnande övningar som mundfullnessövningar.&nbsp;<br>&nbsp;<br>I många fall underlättar det även att diskutera i grupp med andra som lider av samma sak så man känner samhörighet och kanske vågar öppna upp sig mer. &nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Många somlider av psykisk ohälsa och diagnoser som utmattningsyndromblir tilldelade recept fast i träningsform som ska funka som medicin istället för läkemedel. Fysisk aktivitet i form av joggning, promenader eller att röra på sig på annat sätt är bevisat att hjälpa mot stress och är då rekommenderat viddiagnoser som utmattning syndrom. I vissa fall beroende på vilka symptom man har så kan det behövas läkemedel som kan motverka ångest, depression och sömnsvårigheter.&nbsp;</div><div>Det är bra om den drabbade försökerfinnabalans i vardagen, balans med sömn, träning, kost och arbete för att underlätta i vardagen, ofta när det är balans i vardagen upplevs det oftast lättare och man mår bättre, man kan känna sådant kallat "flow" då.&nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Även KBT&nbsp; individuellt eller i grupp kan vara en behandlingsform då man fokuserar på hur man ska lösa problemet, en del av den behandlingen kan vara att man jobbar på att ifrågasätta negativa tankemönster och beteenden för att försöka ändra på dem och därmed även ändra på ens känslor och tolkningar om ens självbild.&nbsp;<br><br></div><div><strong>Orsaker&nbsp;</strong></div><div><strong>Långvarig stress kan leda till utmattning&nbsp;</strong></div><div>Alla människor brukar någon gång under livet uppleva stress och för det mesta klarar man av att hantera stress, om man bara får tillräckligt med tid för återhämtning. Däremot om kroppen inte får tid till återhämtning kan balansen mellan stress och återhämtning sluta fungera och kroppen börjar sända ut signaler om att stressnivån är för hög.&nbsp;</div><div>Eftersom kroppen inte får någon återhämtning blir man med tiden tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning. Om man under lång tid inte brytt sig om signalerna om att kroppen och psyket säger ifrån är det vanligt att drabbas av utmattningssyndrom. Om man får diagnosen utmattningssyndrom har man haft en eller flera påfrestningar under minst ett halvår. Stressen har gjort att man har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor.&nbsp;</div><div><strong>Påfrestningar både i arbetslivet och privatlivet&nbsp;</strong></div><div>Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Om man har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan det i längden leda till att man blir utmattad. Det gäller även påfrestningar i skolan för elever.&nbsp;</div><div>Men även påfrestningar i privatlivet kan vara utlösande. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, sjukdom eller en separation är svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande.&nbsp;</div><div>En annan orsak att folkdrabbas av det är att många inte tar utbrändheten på allvar när symptom visas, många märker inte de tänkta tecknen på utbrändhet innan det är försent, därför är det viktigt att hålla koll så det inte går för långt utan att man sökt hjälp. &nbsp;</div><div><strong>Källor:&nbsp;</strong></div><div>Vid valet av källor har vi använt ossav elektroniska källor ochfrämst granskade sidor. Vi har valt att använda oss av källorna1177 Vårdguidenoch NE.se, då de två källorna är granskade av experter. Dessa källor tjänar inte pengar på sidan och det göra att dessa sidor oberoende. De granskade sidorna presenterar ren fakta och de är inte heller vinklade för att locka till sig läsare vilket ger en neutral och korrekt fakta. &nbsp;</div><div>Vi har även hämtat information från Socialstyrelsen vilket är en trovärdig källa som också är granskad och grundad av läkare och psykologer. Detta gör källan och de forskningsresultat vi har fått fram är trovärdiga. &nbsp;</div><div><strong>Av: Isabelle, Maria och Julia</strong>&nbsp;</div><div>&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:33:20 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168570086</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Depression</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168572414</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:46:03 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168572414</guid>
      </item>
      <item>
         <title>OCD- obsessive compulsive disorder.   </title>
         <author>emilia_nordenberg</author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168572469</link>
         <description><![CDATA[<div><br></div><div> <br><br></div><h1>Symptom/ Beteende:</h1><div><br>Tvångstankar </div><div>Tvångstankar är tankar som ofta fastnar och går runt och runt i huvudet. Dessa tankar kan personen inte kontrollera och de bidrar ofta till att personen upplever känslor av rädsla, ångest och starkt obehag. Dessa tankar kan vara om väldigt olika saker men tankarna följer ofta mönstret Om jag inte gör detta, kommer detta att hända. Dessa tvångstankar leder sedan till tvångshandlingar. Just vad man känner kommer att hända om man inte genomför tvångshandlingarna är mycket olika ifrån person till person och dessa saker är ofta helt orelaterade till tvångshandlingen. En person kan alltså tänka: Om jag inte äter denna godis så kommer jag misslyckas på provet imorgon. Dessa två saker har ju ingenting med varandra att göra och den sjuka personen är medveten om detta men är fortfarande rädd att ta risken att inte genomföra tvångshandlingen. <br><br></div><div><br>Tvångshandlingar</div><div>Tvångshandlingar är resultatet av tvångstankarna och är alltså när personen utför det beteende som tankarna kräver att personen gör. Dessa handlingar blir ofta upprepade flera gånger och personen gör dem ofta av rädsla och inte för att de vill genomföra handlingarna. Dessa handlingar kan till exempel vara att tvätta sig upprepade gånger fast man är ren eller att kolla flera gånger om man verkligen har låst dörren fast man egentligen vet att man har gjort det. Detta kan för vissa ta stor tid och hindra en person ifrån att till exempel gå till jobbet eller genomföra andra saker som personen vill göra. <br> <br><br><br></div><div>Sammanfattningsvis så karaktäriseras tvångssyndrom av obehagliga och ångestfyllda tvångstankar som resulterar i upprepade tvångshandlingar som personen inte vill genomföra men är för rädd för att ignorera. <br><br></div><h1>Behandlingsformer:</h1><div>Behandlingen av tvångssyndrom kan ske på olika sätt. Läkemedel, psykoterapi eller kombinationen av båda två är det vanligaste.<br><br></div><div>Kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra mot tvångssyndrom. <br><br></div><div>Behandlingen sker genom att patienten tillsammans med terapeuten, steg för steg utsätts för det som skapar tvångshandlingar.  Det kan till exempel vara att smutsa ner händerna och inte direkt tvättar händerna. Genom att arbeta emot ångesten och inte besvara en tvångstanke med en tvångshandling, lär sig patienten att hantera den framkallade ångesten som oftast kommer när tvångstanken inte besvaras av handlingen.  Patienten kan efter en stund märka att ångesten minskar utan att ha genomfört tvångshandlingen. <br><br></div><div> <br><br></div><h1>Drabbade: </h1><div>Tvångssyndrom drabbar ungefär 2% av befolkningen och det förekommer  ungefär lika mycket hos tjejer som killar. De som drabbas av OCD märker ofta av symtomen före 15 års ålder men kan även märkas av mycket tidigare. Det är dock mycket sällsynt att sjukdomen utvecklas efter 35 års ålder. Pojkar utvecklar ofta OCD i tidigare ålder än tjejer då tjejer oftare utvecklar sjukdomen i puberteten medans killar oftare utvecklar det mellan 7-12 års ålder. <br><br></div><h1>Orsak: </h1><div><br>Vad som orsakar OCD vet man inte riktigt. Forskning visar på att det är ett neurobiologiskt tillstånd som involverar en obalans i serotoninhalten. Sårbarhetsmodellen kan kopplas till OCD då de är bevisat att sjukdomen kan gå i arv om en förälder blir drabbad. Man ärver benägenheten för tvångssyndrom men inte specifika tvångshandlingen eller tankar. Olika studier visar att genetik men även uppväxtmiljö till viss del kan förklara vilka som drabbas. Troligen är det samverkande faktorer som avgör vilka som drabbas. Sårbarhetsmodellen kan även kopplas in på följande sätt:<br><br></div><div>Sårbarhetsmodellen visar att många psykiska problem utvecklas genom samverkan mellan biologisk sårbarhet och psykologisk stress, det skulle då kunna vara en förklaring till att man utvecklar OCD . <br><br></div><h1>Andra diagnoser: </h1><div>OCD kan även användas som ett samlingsnamn för flera olika psykiska sjukdomar. Dessa karaktäriseras av övergripande beteende likt den typen av OCD som vi har beskrivit men har specifika handlingar som drabbar tillräckligt många för att det ska räknas som en egen sjukdom. Dessa inkluderar Tourettes, där drabbade individer har motoriska och vokala tics, Trichotillomani, där drabbade känner ett tvång att rycka ut sitt hår. Dysmorfofobi där de med sjukdomen har en bild av sig själv som inte stämmer med verkligheter och Samlarsyndrom. Samlarsyndrom karaktäriseras av ett starkt behov av att samla på saker. <br><br></div><h1>Källhänvisning: </h1><div>De tre källorna som vi har valt att använda är: <br><br></div><div>1.       <a href="https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tvangssyndrom/">https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tvangssyndrom/</a></div><div>2.       <a href="http://www.ocdforbundet.se/">http://www.ocdforbundet.se/</a></div><div>3.     . <a href="http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&amp;sorting=1&amp;sitekey=%7b4EE7C1AC-7309-4648-9D46-A88872EAA859%7d&amp;pagekey=%7bF3F2D555-FE36-4B9C-A112-82514B7D9242%7d">http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&amp;sorting=1&amp;sitekey={4EE7C1AC-7309-4648-9D46-A88872EAA859}&amp;pagekey={F3F2D555-FE36-4B9C-A112-82514B7D9242}<br></a><br></div><div> <br><br></div><div>1: 1177 vårdguiden har vi valt att lita på eftersom att det är den svenska sjukvården i alla regioner och landsting som står bakom sidan. De som har skrivit texterna på sidan jobbar med det som de skriver om och är proffs. <br><br></div><div>2: OCD förbundets sida har vi valt att lita på eftersom att organisationen bakom sidan är medlem i HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan), i NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), som är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Internationellt är Svenska OCD-förbundet även medlem i GAMIAN-Europe (<em>Global Association of Mental Illness Advocacy Networks-Europe)</em>, en europeisk intresseförening för människor med psykiska sjukdomar. Det som skrivs på sidan är även väldigt professionellt skrivet och allt känns trovärdigt.<br><br></div><div>3: <strong> </strong>Självhjälp på vägen har vi valt att lita på eftersom att sidan har tagits fram i samarbete mellan medlemmar i Attention i Uppsala och Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. <br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:46:18 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168572469</guid>
      </item>
      <item>
         <title>bipolär</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168573196</link>
         <description><![CDATA[<div>Bipolär<br><br></div><div>Bipolär sjukdom innebär att man svänger i stämningsläge. Personen kan variera från att vara deprimerad och då mår mycket dåligt men det kan efter en period snabbt övergå till att personen känner sig nöjd med livet. Hypomani ingår i diagnosen bipolär typ 2, tillsammans med återkommande depressioner. Hypomani är en mildare form av mani, man har ett höjt stämningsläge, men till skillnad från mani så kräver hypomani sällan sjukhusvård. Patienten kan också ofta själv märka av att hon börjar dra iväg. Maniska och depressiva symtom kan inte förekomma samtidigt. När personen är deprimerad har den ingen kraft att göra någonting, missköter kost, hygien och ligger bara i sängen. När personen är manisk är den tvärtom då personen är aktiv och villig att göra saker. För att få igång en person som är deprimerad utförs det ibland en elbehandling för att få personen på fötter igen.&nbsp;<br>&nbsp;<br>&nbsp;En människa som har symptomen kan i en period vara överdrivet glad och euforisk. Den startar nya projekt och visar ett starkt självförtroende. Den blir då pratglad och tankarna går i snabbt tempo vilket leder till att personen pratar i ett snabbt tempo. Personen kan sedan övergå till att känna sig deprimerad och att allt rasar samman. Personer med skapande yrken som t.ex. konstnärer, som har hypomanier upplever sig själva som mer kreativa under dessa hypomanier då får nytänkande.&nbsp;<br><br></div><div>Bipolär delas in i olika typer och typ 1 är den allvarligaste formen. Det betyder att personen har depressioner eller kraftiga manier, vilket betyder att individen blir överaktiv. Manierna som uppstår kan vara allvarliga då det kan innebär vanföreställningar som t.ex. hallucination och orimliga uppfattningar om den egna förmågan. I typ 2 kan det vara svårt att upptäcka dessa manier då de inte är lika grova. Personen blir oftast bara behandlad för depression men det brukar oftast inte lindra hela besväret.<br><br></div><div>Orsaken till bibolär är ännu okänd men det man vet är att det kan bero på arv och miljö. Sjukdomen i sig ärvs inte men man det man ärver är sårbarheten vilket kan leda till att sjukdomen utvecklas. Ibland är det yttre händelser såsom stress, sjukdom, förlossning eller skilsmässa som utlöser sjukdomssymptomen. Det är väldigt vanligt att sjukdomen börjar med en eller flera depressioner. Det svåra är att bedöma och avgöra om man lider av bipolär sjukdom eller av vanlig depression. Det man behöver vara uppmärksam på är om depressionerna börjar i unga år och om man har en eller flera släktingar som lider av bipolär sjukdom, då bör man söka hjälp och råd. Det är viktigt att påbörja behandlingen så snart man fått diagnos annars kan sjukdomen leda till svåra sociala påfrestningar. Medicin är ofta ett förstahandsval vid bipolär sjukdom och med rätt inställd medicinering kan de flesta leva ett bra liv. Problemet är att i samband med maniska skov brukar motivationen att ta medicinen vara låg. Därför är det viktigt med såväl stöd från anhöriga som professionellt psykologiskt stöd. Den drabbade får hjälp av en psykolog vilket kan minsta tankar om självmord om personen har det. Psykologen hjälper personen att komma på fötter igen om den hamnat i en dipp och även som socialt stöd. Den ger även råd med att hur den bipolära personen lättare ska komma ur t.ex depressionen. Psykologen uppmanar även att det hjälper att ha bra sociala relationer med familj och vänner. Att skaffa god kunskap om sjukdomen så att man är beredd när ett återfall är igång.&nbsp;<br><br></div><div>Den här sjukdomen drabbar 1-3 % av befolkningen och bryter oftast ut i 20 års ålder. Det är vanligare att människor blir drabbade av typ 2 då den är mildare. Av 100 personer så är det 70 av dem som drabbas av typ 2 och 30 av dem i typ 1. Dessa perioder kan pågå i allt från veckor, till månader och till år. Man kan även ha båda tillstånden samtidigt, det vill säga manisk och deprimerad. Av samma 100 personer så är 60 av dem kvinnor och 40 män vilket betyder att det är vanligare bland kvinnor. Det kan bero på att många kvinnor känner mer press på grund av normer och hur de ska se ut men det finns många fler anledningar till att sjukdomen bryts ut.<br><br></div><div><a href="https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/">https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/</a></div><div><a href="http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/depression/bipolar-sjukdom">http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/depression/bipolar-sjukdom</a>&nbsp;<br><br></div><div><a href="http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/hypomani/">http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/hypomani/<br></a><br></div><div>&nbsp;<br><br></div><div>&nbsp;<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:49:55 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168573196</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168574143</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padletuploads.blob.core.windows.net/prod/195602777/762ca9aa78830a7b358bb6cd2e8eaf2c/_tst_rningar.docx" />
         <pubDate>2017-04-27 08:54:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168574143</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Depression</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168574776</link>
         <description><![CDATA[<div>Det vanligaste symptomet vid depression är nedstämdhet. Man känner sig tom och oinspirerad, och har svårt att känna vardaglig glädje. Ofta känns allt och hela ens vardag meningslöst. I vissa fall när det går för långt kan det leda till självmordstankar.<br>skillnaden mellan depression och nedstämdhet är att depression pågår över en längre period, medan alla människor har kortare perioder av nedstämdhet. Man kan märka att man är deprimerad och behöver söka hjälp när man är varit nedstämd en lång period, i praktiken konstant i längre än 2 veckor. Andra viktiga och vanliga symptom som depression kan märkas på är ångest, meningslöshet, självkritik, skam och sorg, brist på energi och självförtroende, svårighet att ta beslut, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, brist på aptit eller ökad aptit och självmordstankar. Depression gör att du har svårigheter med att klara din vardag, det är jobbigt och ansträngande och man har ofta ingen ork att utföra dina vardagliga rutiner och de aktiviteter man tidigare sett fram emot känns nu meningslösa. man kan även stänga ute sin omgivning och bli socialt isolerad.&nbsp;</div><div><br></div><div>Siffrorna gällande utbredningen av de som lider av depression är ett ungefärligt antal men man räknar uppskattningsvis att fem procent av den svenska befolkningen lider av depression. Detta innebär alltså att så mycket som en av tjugo svenskar lider av detta i dagsläget.</div><div>Hur många kvinnor respektive män lider då av detta? Även i detta fall är statistiken för detta varierande beroende på vilken studie man hänvisar till men i överlag stämmer siffrorna överens. Dessa studier visar att tre procent av sveriges alla män och det dubbla antalet, cirka sju procent av de svenska kvinnorna lider av depression. Alltså är det dubbelt så vanligt för kvinnor att genomgå depression vilket även gäller andra ångestsjukdomar där studier över drabbade män visar betydligt lägre siffror än över drabbade kvinnor. Samtidigt visar statistik att självmord är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor.</div><div><br></div><div>Depression kan drabba alla individer, ett barn, en tonåring, en vuxen samt en äldre människa.&nbsp;</div><div>det är vanligare att drabbas av en depression när man är äldre än när man är ung i och med att när man bli äldre minskar signalsubstanser. signalsubstanserna är de som kontrollerar känslorna i hjärnan.&nbsp;</div><div>Det kan även ha att göra med sjukdomar, näringsbrist och om du fått en stroke kan du få förändringar i hjärnan som också kan leda till depression.&nbsp;</div><div>till sist handlar orsaken för depression i äldre ålder om tillbakablick i livet, att man kollar tillbaka på sitt liv och de val man gjort. även att man börjar känna sig ensam, man känner att man inte får tillräckligt med närhet.&nbsp;</div><div><br></div><div>Orsakerna till depression kan vara väldigt varierande.</div><div>Enligt Erik Eriksons teori om att livet består utav 8 utvecklingsfaser jämnt fördelat utöver livets gång, Skiljer sig orsakerna till depression.&nbsp;</div><div>Orsaken till depression inom den sista utvecklingsfasen, som är</div><div>Aktuell hos personer som är 50 år eller äldre hänger ihop med sin livsprestation tills nu. Större delen av livet har nu passerat och man känner numera sig själv</div><div>Väldigt bra. Man tittar då tillbaka i tiden på vad man åstadkommit, då man kan vara mer eller mindre stolt. Är man då inte stolt över sin prestation kan man känna en förtvivlan eller hopplöshet, vilket i sin tur ofta leder till depression.&nbsp;</div><div>Den första utvecklingsfasen som utspelar sig från sin första dag tills</div><div>Det att man blir 1,5 år handlar om att man måste lära sig att lita på sin omgivning. Ett barn med bra anknytning till kärleksfulla föräldrar kan lära sig vad en ärlig relation</div><div>Består av. &nbsp;</div><div>Detta kan barnet i framtiden ha stor nytta av. Alltså har föräldrarna ett enormt stort ansvar att under</div><div>denna period forma barnet så bra</div><div>Som möjligt.</div><div><br></div><div>De behandlingsformer man behandlar depression med är från fall till fall.</div><div>om du är drabbad med en så kallad mild eller måttlig depression kan det räcka med en behandlingsmetod via fysisk aktivitet och/ eller samtalsterapi.</div><div>Fysisk aktivitet är den behandlingsformen som man börjar med i en behandling i och med en promenad på&nbsp; 30 minuter per dag gör så mycket positivt.&nbsp;</div><ul><li>vid fysisk träning så förbättras den del av hjärnan som styr de negativa tankemönster och koncentrationssvårigheterna.&nbsp;</li><li>Motion ökar halten av vissa specifika protein i hjärnan. Något som deprimerade människor ofta har en lägre halt av.</li><li>Motion förbättrar minnet och inlärningsförmågan – något som försämras vid depession.</li><li>Motion ger en ökad självkänsla, både fysiskt och psykiskt.</li><li>Motion minskar problemen med sömnstörningar, något som är vanligt vid depression.</li><li>Anhedoni (oförmågan till glädje, lust och intresse) minskas vid träning.</li></ul><div><br></div><div>Är du diagnoserad med en “svår depression”&nbsp; är behandlingsformen samtalsterapi och även antidepressiva.&nbsp;</div><div><br></div><div><a href="http://depression.se/depression-hos-aldre/">http://depression.se/</a></div><div><a href="http://vadardepression.se/depression-man-och-kvinnor-i-statistiken-dubbelt-sa-vanligt-bland-kvinnor/">http://vadardepression.se/depression-man-och-kvinnor-i-statistiken-dubbelt-sa-vanligt-bland-kvinnor/</a></div><div><a href="https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/?ar=True">https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/?ar=True</a><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-04-27 08:57:20 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/168574776</guid>
      </item>
      <item>
         <title>PTSD</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/169861349</link>
         <description><![CDATA[<ul><li>Symptom</li></ul><div>De vanligaste symtomen posttraumatiskt stressyndrom är:</div><ul><li>Att individen återupplever i form av återkommande och påträngande minnesbilder.&nbsp;</li><li>Oftast vid denna form av trauma så händer det att individen som lider av PTSD försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Denna typ av beteende kan leda till att personen av avlägsnar sig och isolerar sig från familj, vänner och arbetskamrater.&nbsp;</li><li>Man är överdrivet vaksam. Denna överdrivna form av vaksamhet leder oftast till att individen blir oftast lättskrämd och lättirriterad på grund av de höga ljud etc. Detta leder till att individen upplever omotiverade vredesutbrott, koncentrationsproblem samt svårt att sova.&nbsp;</li><li>Minnesförlust, det kan oftas vara totalt och begränsad till tiden före, under eller efter traumat.&nbsp;</li></ul><div>Symtomen av Posttraumatisk stressyndrom kan ofta komma några veckor efter händelsen(traumat). Dock har hänt att i vissa fall dröjer det upp till några månader att märka, kanske till och med några år. &nbsp;</div><div><br></div><ul><li>Beteende&nbsp;</li></ul><div>Personer(individer) som lider av PTSD tenderar att uppföra sig på ett annorlunda sätt till skillnad till andra människor. Personerna brukar uppleva minnesbilder vilket får dem uppleva själva trauma scenariot om och om igen.&nbsp;</div><div>Personerna brukar också oftast vilja undvika allt som har något att göra med eller påminner dem om traumat, detta leder sedan till som nämnt tidigare att de avlägsnar sig eller några gånger isolerar sig från deras familjer.</div><div>Sömnbrist och minnesförlust kan nog också vara en av dem fysiska beteenden som dessa personer visar.</div><div>&nbsp;</div><ul><li>Utbredning</li></ul><div>Det är ungefär 7-8 personer utav 100 som kommer att uppleva PTSD någon gång i sitt liv. PTSD är utspritt över hela världen. De flesta som upplever PTSD är folk som har varit i krigszoner och exponerats av krig.</div><ul><li>Genus</li></ul><div>Enligt national institute of mental health(NIMH) är det så att kvinnor ha större risk av att få PTSD än män.&nbsp;</div><ul><li>Ålder</li></ul><div>PTSD har ingen större chans att drabba personer i en viss ålder utan det beror på vad för saker man har varit med om tidigare i livet. Desto mer traumatiska saker du har varit med om i livet desto större chans är det att du får ptsd av en traumatisk händelse. Så t.ex. om du är ung och har varit med om mycket så är det större chans att du får det än om en gammal man som inte har varit med om mycket i sitt liv. Dock så reagerar barn och vuxna olika på PTSD. Oftast så har barn starkare reaktioner än vuxna.&nbsp;</div><div><br><br></div><ul><li>Behandlingsform</li></ul><div>Behandlingen av ptsd är en långsiktig behandling och ens sociala nätverk spelar stor roll för att man ska kunna behandla detta. Man kan få hjälp från sjukvården som t.ex. psykologisk behandling men det finns även läkemedel som kan hjälpa en.</div><div><br></div><div>Det finns en viss behandling som har visat mycket bra resultat när det gället PTSD och det är kallat kognitiv beteende terapi (KBT). KBT är en mycket vanlig form av terapi och ofta använd inom psykologisk ohälsa. Behandlingen består av att återskapa dessa traumatiska minnena och att t.ex. besöka platserna som påminner om traumat. När man då upplever traumat under kontrollerade former så försvagas ångestreaktionen och genom detta så kommer man att kunna klara av de känslorna som man förknippar med denna traumatiska händelse.</div><div>Ett speciellt läkemedel som heter SSRI används ibland mot PTSD. Detta läkemedel gör så att man för höjda serotonin nivåer.</div><div><br></div><ul><li>Orsak</li></ul><div>Det kan vara många olika orsaker till varför man upplever ptsd och det är oftast om man har varit med om någon svår händelse i ditt liv t.ex. om du har blivit misshandlad, varit med i en svår olycka eller om du har varit med om krigshändelser, t.ex. många soldater som var med i vietnam kriget, drabbades av PTSD. Man återupplever den traumatiska händelsen och återupplevelsen kan utlösas av sinnesintryck&nbsp; eller saker som påminner om den traumatiska händelsen.</div><div><br><br></div><div>Källor: <a href="https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/">https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/</a></div><div><a href="http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/angest/ptsd">http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/angest/ptsd<br></a><a href="https://www.nimh.nih.gov/health/topics/post-traumatic-stress-disorder-ptsd/index.shtml">https://www.nimh.nih.gov/health/topics/post-traumatic-stress-disorder-ptsd/index.shtml</a></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-05-04 07:37:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/169861349</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Uppdaterad BDD</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/169870262</link>
         <description><![CDATA[<div>Dysmorfofobi (BDD) är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är överdrivet upptagen av någon del av sitt utseende. Sjukdomen kan leda till stort lidande och funktionsnedsättning.&nbsp;</div><div>Symptom &amp; beteende&nbsp;</div><div>De flesta med dysmorfofobi brukar uppleva att deras utseendedefekt sitter i ansiktet, huden eller håret, men det finns många olika typer. Dysmorfofobi kan också vara "grundproblemet" om överdriven oro fästs vid en verklig del av utseendet så som till exempel ett ärr. Vanliga kroppsdelar som kan vara fokus för sjukdomen är:&nbsp;</div><ul><li>Näsan&nbsp;</li><li>Huden&nbsp;</li><li>Håret&nbsp;</li><li>Ögon/ögonlock/ögonbryn&nbsp;</li><li>Mun/läppar&nbsp;</li><li>Käke/haka&nbsp;</li><li>Könsorgan&nbsp;</li><li>Bröst&nbsp;</li><li>Kroppsform&nbsp;</li></ul><div>Ofta är man bekymrad över att något i dessa kroppsdelar är ojämnt, osymmetriskt, oproportionerligt stort/litet, missfärgat eller liknande. Vissa kan uttrycka exakt vad man är bekymrad över, andra upplever att något är fel utan att kunna sätta fingret på exakt vad.&nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Oron över utseendet brukar leda till utförande av vissa tvångshandlingar. Många blir besatta av att kontrollera sitt utseende, man kan spendera timmar på att spegla sig eller fråga folk hur man såg ut. Det är också vanligt att man försöker rätta till det man upplever vara fel genom att till exempel sminka över, plocka med huden, ansöka om plastikkirurgisk operation eller fantisera om att operera sig. Många ägnar mycket tid åt att kontrollera hur illa ställt det verkar vara genom att spegla sig på olika sätt eller fråga någon närstående om hur det ser ut.&nbsp;<br>&nbsp;<br>Det är inte ovanligt att personer med dysmorfofobi upplever att andra människor tittar eller stirrar på dem, eller till och med äcklas av ens utseende. Detta leder ofta till ett undvikande av olika typer av sociala situationer, och ibland betydande isolering.&nbsp;</div><div>Samsjukligheten med depression är stor, och det finns risk för att självmordstankar kan uppstå. Det är viktigt att känna till för både patienter och anhöriga att känsla av hopplöshet och självmordstankar är symtom på nedstämdhet, och att det finns behandling som hjälper både mot depression och dysmorfofobi.&nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Orsak&nbsp;</div><div>Anledningen till att man får BDD kan antingen vara att man får ett ändrat tankemönster på grund av ett trauma, t.ex. våldtäkt. Tankesättet gör att man får en försämrad självkänsla och därmed kan bli drabbad av BDD för att man får en negativ syn på sitt utseende. Det kan också bero på att man växte upp i en dysfunktionell familj, och att man ser sig själv som orsaken och därmed växer upp med tanken om att allting är ens egna fel. Det gör att man får ett försämrad självförtroende och självkänsla och riskerar att få BDD. Om man inte heller får den uppmärksamhet eller någon typ av positiv bemötning kan det ta på en självkänsla därmed. Kort sagt kan allt som påverkar ens självkänsla negativt göra så att man riskerar att få BDD. &nbsp;</div><div>BDD är inte något ärftligt som du kan få genom ett genetiskt arv. &nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>Utberedning, ålder&nbsp;</div><div>Ungefär 1% av befolkningen drabbas av dysmorfofobi. Sjukdomen uppstår oftast i ungdomsåren, men kan också uppkomma i vuxen ålder. För många består besvären livet ut som kan variera beroende på saker som man går igenom i livet och hur man mår rent generellt. Undersökningar har visat att det dröjer lång tid (i genomsnitt tio år) innan personer med dysmorfofobi får diagnos och ofta ännu längre innan man får behandling. Ibland beror detta på att skamkänsla är mycket vanligt förekommande. Tillståndet har dessutom tidigare varit relativt okänt både bland befolkningen och inom sjukvården.&nbsp;</div><div>Vi har inte hittat något underlag för att BDD skulle vara vanligare hos det ena könet än det andra. &nbsp;<br>&nbsp;<br>Behandling&nbsp;</div><div>Eftersom BDD är en typ av tvångssyndrom så behandlar man det på samma sätt. Alltså att man går en kombination behandling med kognitiv beteende terapi (KBT) och vissa mediciner som t.ex. antidepressiva.&nbsp;</div><div>&nbsp;Källa: http://psykiatrinordvast.se/vard-hos-oss/mottagningar/angestenheten/bdd-dysmorfofobi/&nbsp;</div><div>Källkritik: Anledningen till att vi har valt denna källa är för att den tillhör som en mottagning som är statlig. I och med det så måste informationen vara korrekt för att det är kontrollerat av staten. Det är också en mottagning, alltså finns det professionella personer&nbsp; som jobbar med den här sjukdomen, och andra,&nbsp; i samband med hemsidan. Denna mottagning som skrivet den här informationen tillhör också karolinska universitetssjukhuset, det gör källan mer trovärdig eftersom det visar på att det är en "seriös" mottagning. Sidan var senast uppdaterad förra året så den innehåller uppdaterad information om sjukdomen och därmed förmodligen inget förlegat. &nbsp;</div><div>&nbsp;</div><div>&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-05-04 08:30:03 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/169870262</guid>
      </item>
      <item>
         <title>OCD- obsessive compulsive disorder </title>
         <author>emilia_nordenberg</author>
         <link>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/171179514</link>
         <description><![CDATA[<div><br></div><div><strong>Symptom/ Beteende:<br></strong><br></div><h1><strong>Tvångstankar&nbsp;</strong></h1><div>Tvångstankar är tankar som ofta fastnar och går runt och runt i huvudet. Dessa tankar kan personen inte kontrollera och de bidrar ofta till att personen upplever känslor av rädsla, ångest och starkt obehag. Dessa tankar kan vara om väldigt olika saker men tankarna följer ofta mönstret ”Om jag inte gör detta, kommer detta att hända.” Dessa tvångstankar leder sedan till tvångshandlingar. Just vad man känner kommer att hända om man inte genomför tvångshandlingarna är mycket olika ifrån person till person och dessa saker är ofta helt orelaterade till tvångshandlingen. En person kan alltså tänka: Om jag inte äter denna godis så kommer jag misslyckas på provet imorgon. Dessa två saker har ju ingenting med varandra att göra och den sjuka personen är medveten om detta men är fortfarande rädd att ta risken att inte genomföra tvångshandlingen.&nbsp;<br><br></div><h1><strong>Tvångshandlingar</strong></h1><div>Tvångshandlingar är resultatet av tvångstankarna och är alltså när personen utför det beteende som tankarna kräver att personen gör. Dessa handlingar blir ofta upprepade flera gånger och personen gör dem ofta av rädsla och inte för att de vill genomföra handlingarna. Dessa handlingar kan till exempel vara att tvätta sig upprepade gånger fast man är ren eller att kolla flera gånger om man verkligen har låst dörren fast man egentligen vet att man har gjort det. Detta kan för vissa ta stor tid och hindra en person ifrån att till exempel gå till jobbet eller genomföra andra saker som personen vill göra.&nbsp;<br><br></div><div>Sammanfattningsvis så karaktäriseras tvångssyndrom av obehagliga och ångestfyllda tvångstankar som resulterar i upprepade tvångshandlingar som personen inte vill genomföra men är för rädd för att ignorera.&nbsp;<br><br></div><h1><strong>Behandlingsformer:</strong></h1><div>Behandlingen av tvångssyndrom kan ske på olika sätt. Genom läkemedel, psykoterapi eller kombinationen av båda dessa medel som även är det vanligaste.<br><br></div><div>Kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra mot tvångssyndrom.&nbsp;<br><br></div><div>Behandlingen sker genom att patienten tillsammans med terapeuten, steg för steg utsätts för det som skapar tvångshandlingar.&nbsp; Det kan till exempel vara att smutsa ner händerna och inte direkt tvättar händerna. Genom att arbeta emot ångesten och inte besvara en tvångstanke med en tvångshandling, lär sig patienten att hantera den framkallade ångesten som oftast kommer när tvångstanken inte besvaras av handlingen.&nbsp; Patienten kan efter en stund märka att ångesten minskar utan att ha genomfört tvångshandlingen.&nbsp;<br><br></div><div>Det finns många olika läkemedel som är godkända för att behandla tvångssyndrom. Dessa är: Cipramil, Anafranil, Klomipramin NM Pharma, Fluvoxamin, Fontex, Cramin, Seroxat,&nbsp;<br><br></div><h1><strong>Drabbade:&nbsp;</strong></h1><div>Tvångssyndrom drabbar ungefär 2% av befolkningen och det förekommer&nbsp; ungefär lika mycket hos tjejer som killar. De som drabbas av OCD märker ofta av symtomen före 15 års ålder men kan även märkas av mycket tidigare. Det är dock mycket sällsynt att sjukdomen utvecklas efter 35 års ålder. Pojkar utvecklar ofta OCD i tidigare ålder än tjejer då tjejer oftare utvecklar sjukdomen i puberteten medans killar oftare utvecklar det mellan 7-12 års ålder.&nbsp;<br><br></div><h1><strong>Orsak:&nbsp;</strong></h1><div>Vad som orsakar OCD vet man inte riktigt. Forskning visar på att det är ett neurobiologiskt tillstånd som involverar en obalans i serotoninhalten. Sårbarhetsmodellen kan kopplas till OCD då de är bevisat att sjukdomen kan gå i arv om en förälder blir drabbad. Man ärver benägenheten för tvångssyndrom men inte specifika tvångshandlingen eller tankar. Olika studier visar att genetik men även uppväxtmiljö till viss del kan förklara vilka som drabbas. Troligen är det samverkande faktorer som avgör vilka som drabbas. Sårbarhetsmodellen kan även kopplas in på följande sätt:<br><br></div><div>Sårbarhetsmodellen visar att många psykiska problem utvecklas genom samverkan mellan biologisk sårbarhet och psykologisk stress, det skulle då kunna vara en förklaring till att man utvecklar OCD .&nbsp;<br><br></div><h1><strong>Andra diagnoser:&nbsp;</strong></h1><div>OCD kan även användas som ett samlingsnamn för flera olika psykiska sjukdomar. Dessa karaktäriseras av övergripande beteende likt den typen av OCD som vi har beskrivit men har specifika handlingar som drabbar tillräckligt många för att det ska räknas som en egen sjukdom. Dessa inkluderar Tourettes, där drabbade individer har motoriska och vokala tics, Trichotillomani, där drabbade känner ett tvång att rycka ut sitt hår. Dysmorfofobi där de med sjukdomen har en bild av sig själv som inte stämmer med verkligheter och Samlarsyndrom. Samlarsyndrom karaktäriseras av ett starkt behov av att samla på saker.&nbsp;<br><br></div><h1><strong>Källhänvisning:&nbsp;</strong></h1><div>De tre källorna som vi har valt att använda är:&nbsp;<br><br></div><div><a href="https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tvangssyndrom/">https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tvangssyndrom/<br></a><br></div><div><a href="http://www.ocdforbundet.se/">http://www.ocdforbundet.se/<br></a><br></div><div>. <a href="http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&amp;sorting=1&amp;sitekey=%7b4EE7C1AC-7309-4648-9D46-A88872EAA859%7d&amp;pagekey=%7bF3F2D555-FE36-4B9C-A112-82514B7D9242%7d">http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&amp;sorting=1&amp;sitekey={4EE7C1AC-7309-4648-9D46-A88872EAA859}&amp;pagekey={F3F2D555-FE36-4B9C-A112-82514B7D9242}<br></a><br></div><div>1: 1177 vårdguiden har vi valt att lita på eftersom att det är den svenska sjukvården i alla regioner och landsting som står bakom sidan. De som har skrivit texterna på sidan jobbar med det som de skriver om och är proffs.&nbsp;<br><br></div><div>2: OCD förbundets sida har vi valt att lita på eftersom att organisationen bakom sidan är medlem i HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan), i NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), som är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Internationellt är Svenska OCD-förbundet även medlem i GAMIAN-Europe (<em>Global Association of Mental Illness Advocacy Networks-Europe)</em>, en europeisk intresseförening för människor med psykiska sjukdomar. Det som skrivs på sidan är även väldigt professionellt skrivet och allt känns trovärdigt.&nbsp;<br><br></div><div>3: <strong>&nbsp;</strong>Självhjälp på vägen har vi valt att lita på eftersom att sidan har tagits fram i samarbete mellan medlemmar i Attention i Uppsala och Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.&nbsp;<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2017-05-11 07:43:55 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/veronica_kack/Faktablad/wish/171179514</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
