<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Biologi  by Jessica Trusell</title>
      <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn</link>
      <description></description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2022-03-29 06:41:08 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2022-05-04 13:15:02 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Livscykler</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118739839</link>
         <description><![CDATA[<div>Kolla på blommor, ståndare och pistiller. Pollen är som spermier och sitter på ståndarna. Pistillen är som ägget, pollenet kommer på pistillen, där inne finns äggceller i fröämnet och befruktning/pollenering har skett. Det skapas ett fröskal utanpå näringsvävnaden kring embryot och därmed har ett nytt frö skapats.<br>Hamnar i jorden, vattnas, får näring från näringsvävnaden och när fröt fått gro en rot och sen vuxit upp över jorden. När det kommit över jorden&nbsp;och växten får tillgång till solljus så startar fotosyntesen. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 06:44:10 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118739839</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Fotosyntesen</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118753899</link>
         <description><![CDATA[<div>Växter skapar näring (socker) av vatten och koldioxid. "Kocken" heter klorofyll och energin till processen får växten av solljus. &nbsp;<br>Restprodukten är syrgas (syre).&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 06:53:24 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118753899</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118755128</link>
         <description><![CDATA[<div>Autotrofer-växter som gör sin egen mat<br><br>Heterotrofer-ex. djur och människor som äter andra organismer</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 06:54:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118755128</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ekosystem-ett biologiskt samhälle och dess abiotiska(icke levande) miljö</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118789479</link>
         <description><![CDATA[<div>-Population=alla individer av en och samma art inom ett avgränsat området, exempelvis arten gädda i sjön Norrviken. <br>-Samhälle, alla populationer som existerar inom ett visst område (gädda, aborre, mört, alger, näckrosor) i sjön Norrviken. <br><br><strong>Ekosystemet</strong>-dvs alla organismer(individer) tillsammans med den icke levande miljön i ett visst område. <br><strong>Organismer delas in i:<br></strong>-producenter<br>-konsumenter<br>-nedbrytare<br><strong>Relationskort</strong> (se bilden) är ett bra material att använda för att exemplifiera begreppen, näringskedjor och liknande. <br><br><strong>Abiotiska faktorer</strong><br>-vatten<br>-jord<br>-syre (alla beståndsdelar i luften)<br>-mineraler<br>-solljus<br>-temperaturen<br>-gaser (koldioxid osv)<br><br><br><br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1646543893/e7876fdaefc8a53745367271255788c8/IMG_9958.jpg" />
         <pubDate>2022-03-29 07:17:09 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118789479</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Köttätande växter och fotocyntes</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118799983</link>
         <description><![CDATA[<div>Köttätande växter har också fotosyntes.&nbsp;<br>De lever i väldigt mager jord och äter därför djur för att få i sig näring.&nbsp;<br><br>Exempel på köttätande växter är sileshål, vattenbläddra de lever på myrar och suger i sig små vattendjur. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 07:24:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118799983</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Näringskedjor och näringsvävar</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118805853</link>
         <description><![CDATA[<div>Pilarna i näringskedjor skall riktas så att de visar hur energin förflyttar sig.&nbsp;<br>Ex.<br>Gräs-&gt;Kanin-&gt;Räv<br><br>Näringsvävar visar populationens olika roller. Att de både kan vara toppkonsument och sekundärkonsument osv.&nbsp;<br><br>Producenter finns både på land och i vatten!<br>Prochloroccus-cyanobakterie i haven, superliten men ack så viktig. Den vanligaste producent, producerar mer syrgas av alla organismer som finns. </div>]]></description>
         <enclosure url="https://se-flow-cdn.clio.me/f275804c340739fb2b7ba4f28c0f4ca4e6132342/e6e0daa0e43a6b2206b530b2304397931ed95528.jpg" />
         <pubDate>2022-03-29 07:28:10 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118805853</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Koldioxidhalten och temperaturökningar</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118865227</link>
         <description><![CDATA[<div>Koldioxiden i atmosfären förstärker jordens naturliga växthuseffekt, vilket leder till temperaturökningar och förändringar i jordens olika ekosystem och våra abiotiska faktorer. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 08:09:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118865227</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Abiotiska faktorers påverkan på populationer</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118898959</link>
         <description><![CDATA[<div>Olika populationer påverkar de abiotiska faktorerna och de abiotiska faktorerna påverkar vilka populationer som lever och trivs.&nbsp;<br>Det viktiga är inte att alltid ha rätt svar på frågan om varför, utan att man kan resonera med eleverna och ge dom verktyg att resonera kring detta. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 08:32:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118898959</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Näringspyramider</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118917616</link>
         <description><![CDATA[<div>Varje steg i pyramiden kallas för trofinivå.&nbsp;<br>För varje steg förloras 90% av energin i varje trofinivå.&nbsp;<br><br>Fettlösliga miljögifter samlas i fettvävnad och ju högre upp i en näringspyramid man kommer desto högre koncentration av gifter. De blir kvar i organismen och många förbränns inte. &nbsp;<br><br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/1767353189_1398754685466_scaled.png" />
         <pubDate>2022-03-29 08:44:21 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118917616</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Vinteranpassningar i naturen</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118930939</link>
         <description><![CDATA[<div>Skillnad på sömn och dvala<br><em>Dvala</em>, kroppstemperaturen sjunker markant. Igelkotten tex. <br><em>Sömn</em>, kroppstemperaturen sjunker litegrann. Björnen tex. <br><br><em>Lövträd</em> tappar sina blad av två faktorer, <br><em>vintertorka-</em> det avdunstar för mycket vatten i bladen i och med att de är tunna och har stor yta. <br><em>träden</em> drar in alla näringceller i stammen (byter färg) sockret i näringcellerna gör att fryspunkten sjunker. Detta skyddar trädet mot förfrysning.  <br><br><em>Barren</em> klarar vintertorkan då bladet är ihoprullat (mindre yta) och det är ett litet vaxlager över barret så att inte lika mycket vatten avdunstar. <br><br><em>Subnivala rummet</em><strong>,</strong> det är varmt och gött under snön bland löven, kottarna, barren och i jorden. Där hittar gnagare mat, skydd och värme. <br><br><em>Insekter</em><br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1646543893/16a9bdd5379e8b37af8ad1144daaa4ce/vinteranpassning.jpg" />
         <pubDate>2022-03-29 08:53:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118930939</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Pollinering och befruktning</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118960285</link>
         <description><![CDATA[<div>Frukten kan se ut på många olika sätt.<br>Äpplen-mjuka och saftiga och fröna finns i mitten.&nbsp;<br>Äppelfrön behöver en kylperiod, flera veckor i kylskåpskyla, för att gro.<br>Ärtskidan-hårt skal med frön (ärtor) inuti.&nbsp;<br><br>Tomat är enkelt att gro, bara att skära skivor och lägga i jorden. <br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 09:13:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118960285</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Jämnvarm och växelvarm</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118977839</link>
         <description><![CDATA[<div>Groddjur, kräldjur, fiskar är växelvarma de anpassar sig efter temperaturen runt omkring dem.&nbsp;Groddjur går i princip i dvala på vintern. <br><br>Jämnvarm-däggdjur och fåglar har en jämn och konstant kroppstemperatur.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 09:25:55 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118977839</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Mitokondrier- i dem sker cellandning</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118978560</link>
         <description><![CDATA[<div>Cellernas förbränningen sker till stor del i mitokondrierna.&nbsp;<br><br>Om muskulatur/celler har en hög andel mitokondrier så blir köttet mörkt och lite brunt.&nbsp;<br><br>Uthålliga muskler har högre andel mitokondrier än explosiva muskler.&nbsp;<br><br>Cellandning<br>Cellerna behöver syre och energi (genom maten) för att förbränningen ska existera.&nbsp;<br>Syret ska in i cellerna och koldioxiden ska ut.&nbsp;<br><br>Både växter och djur har en cellandningsprocess.&nbsp;<br><br>&nbsp;<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 09:26:30 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118978560</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Värmeförlust bland djur</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118995077</link>
         <description><![CDATA[<div>Små djur äter mer mat i förhållande till kroppsvikt än stora djur.&nbsp;<br>Detta för att dess kroppstemperatur sänks snabbare än stora djur. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-03-29 09:37:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2118995077</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Växter</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169796698</link>
         <description><![CDATA[<div>Träd har <strong>årsringar</strong>, de består av en ljus del och en mörk del. Den ljusa delen är det som trädet växt på sommaren och då med stora celler därför blir det ljust.&nbsp;<br>Den mörka delen är det den växer på hösten och då med små celler och därför blir det mörkt.&nbsp;<br>Tillväxten av stammen sker i ytterdelen av stammen, lite under barken.&nbsp;<br><br>"Sugrören" i stammen är egentligen mellanrummet mellan cellerna så vattnet tas upp i cellerna som är kopplade till varandra så vattnet går från cell till cell. Sugrören kallas för kärl.&nbsp;<br><br>Sockret i trädet transporteras i speciella cellager i anslutning till tillväxtedelen i stammen nära barken.&nbsp;<br><br>Om stammen har en mörkare del, kärnved, så är det svamphämmande ämnen som lagrats in i stammen. Tallar har det ofta men granar ruttnar ofta inifrån. <br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-05-04 12:12:11 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169796698</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sporväxter</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169856914</link>
         <description><![CDATA[<div>Kallas också kryptogamer.&nbsp;<br><br>Har en honcell och hancell, hanceller (spermier) sprids i vattnet runt mossan.&nbsp;<br><br>Så blir det en befruktning, så växer det upp ett skaft och på skaftet ett sporhus. I sporerna kan nya mossor växa.&nbsp;<br>Alla mossor är sporväxter. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-05-04 12:56:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169856914</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ormbunksväxter</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169863791</link>
         <description><![CDATA[<div>Stensöta exempelvis, är också sporväxter. Ormbunksväxter kallas kärlkryptogamer.<br>Under bladen finns sporgömmor.&nbsp;<br>Kan bli stora som träd i och med att de har rötter och celler med hårda skal och kärl (sugrören som transporterar vatten).<br>&nbsp;<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-05-04 13:01:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169863791</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Fröväxter-fanerogamer</title>
         <author>jessicatrusell</author>
         <link>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169885117</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Indelade i två grupper:</strong><br>-<em>nakenfröiga växter</em>, barrträd i Sverige. <br>Har kottar med kottfjäll och fröet ligger naket i dessa fjäll. De är inte omgivet av en frukt. Har pollen och fortplantningen är inte beroende av vatten.<br>-<em>gömfröiga växter.</em>&nbsp;<br>Fröet omges av en frukt, dessa växter har frukt och blomma. Fortplantningen ej vattenberoende och de har pollen.&nbsp;<br><br>Om han och hon-blomman sitter på samma individ så kallas de sambyggare.&nbsp;<br><br>Om de är uppdelade så att olika växter han hanblommor och olika honblommor så kallas de för tvåbyggare eller dioiker. Havtorn är ett exempel. <br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-05-04 13:15:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/jessicatrusell/x19fjguywzpafetn/wish/2169885117</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
