Vi börjar med att kort prata om vad arbetsområdet ska handla om, sedan ser vi ett avsnitt av "Så funkar Sverige - yttrandefrihet".

Sedan läser vi tillsammans texten om journalisten Muay (ID a9674) i Gleerups. Efter att vi läst texten diskuterar vi följande frågor till texten (antingen i grupp eller helklass).

Journalister fängslas dagligen runt om i världen. 

1. Är det värt att riskera sin frihet och sin säkerhet som journalist tycker du?

2. Varför tror du att Muay är villig att ta stora risker för att göra sitt jobb?

3.  Skulle du våga ta samma risker som Muay gör?

Men får man säga vad som helst och hänvisa till yttrandefriheten?

Vi ser en kort film om "Yttrandefrihet" (3 min) och diskuterar den.

GENOMGÅNG på tavlan

Media

I en demokrati har man fri media.

Demokrati betyder folkstyre och innebär att folket (människorna) får rösta och bestämma vem som ska styra landet

Fri media betyder att medierna i landet är fri från statlig kontroll och får skriva vad de tycker

Tryckfrihet innebär att man får skriva vad man tycker

Yttrandefrihet betyder att man får säga vad man tycker

MEN det betyder INTE att man få skriva och säga vad som helst. Man får inte kränka andra människor, sprida förtal eller hetsa mot en folkgrupp

Media är följande informationskanaler

1. Sociala medier

2. Tidningar

3. Radio

4. TV

5 . Musik, film , böcker

Se filmen massmedia från binogi.

Vi går igenom vilka tidningar vi har och tittar på ex arbetarbladet, DN och Expressen på nätet. Vi tittar också på svt och sociala medier

Lektionen bygger på inledningen och sidan om journalisten Mauy i Gleerups.

Extra avsnittet "Fatta demokrati - yttrandefrihet" (17 min).

BEGREPP

Gemensam genomgång av begreppen. Eleverna skriver i sina skrivböcker.

Grundlagarna, hbtq, förtala, kränka, monarki, demonstrera, civil olydnad, människorättsaktivist, offentliga personer och diskriminera.

Vi gör en kahoot på begreppen från lektion 1-2.

Syfte att eleverna ska få kunskap om mediernas roll i samhället och hur det är att arbeta på en nyhetsredaktion.

Genomgång av PP ovan: Mediernas uppgift i samhället - den tredje statsmakten.

Begrepp att förklara och skriva ned: yttrandefrihet, offentlighetsprincipen, meddelarfrihet, pressfrihet, ansvarig utgivare, public service,

Elevuppgift:

Eleverna väljer enskilt ut tre nyheter som ska presenteras. En lokal-, en riks- och en internationell nyhet. Nyheterna presenteras i smågrupper. Grupperna reflekterar över likheter och skillnader mellan sina nyhetsval. Vi lyfter diskussionen i helklass. Vilka slutsatser kan vi dra?

Vi tittar på begreppafilmen "Vad blir en nyhet?" och diskuterar frågan i helklass.

EXTRA: hemsidan freedawit.com

Vi börjar med att titta på två begreppafilmer:

Olika typer av medier

Mediernas uppgift

Vi läser texten medierna i våra liv [id:a5912] tillsammans och diskuterar den, vi gör även en egen undersökning av hur många i klassen som använder Internet respektive mobilen mer än tre timmar per dag.

Vilka TV kanaler ni tittar på samt hur ni tar del av nyheter.

Vi avslutar med att göra "ordkunskap" och "kommer du ihåg".

Sedan läser vi tillsammans liten mediahistoria [id:a8324]

Vi tittar på SVT´s nya site svt verifierar

och diskuterar trovärdighet.

Finns det tid kan vi se "Lilla aktuellt".

Repetition : Arbetsbladet "Medier och demokrati"

Lektionen bygger på sidan "Traditionella och nya medier" (a176)   i Gleerups.

Sedan går vi vidare med att se filmen "Det nya hotet" (5 min) och diskutera filmen efter att vi sett den.

1. Vad handlar reportaget om?

2. Hur kan man stoppa det som togs upp i reportage?

3. Är detta sant?

Genomgång:

När vi vill ta reda på om vi ska lita på en källa eller inte så behöver vi utgå från 3 viktiga kriterier:

1. Vem står bakom källan?

2. Vad är syftet med källan?

3. Är det en primär - eller sekundärkälla?

Vi kollar på filmen Källkritik: söka och granska källor (3 min) som förklarar detta mer detaljerat.

Sedan ser vi filmen "Det nya hotet - så här gjorde vi filmen" (6 min) och diskutera filmen efter att vi sett den.

1. Vilka olika tekniker använde reportrarna för att övertyga sina tittare?

2. Hur kan man göra för att kontrollera en nyhet som man inte är säker på?

3. Vad har ni lärt er?

Eget arbete:

GRÖN

Besvara frågorna här under med hjälp av länkarna i dem.

(Ta hjälp av frågorna "vem står bakom källan?", "vad är syftet med källan?" och "är det en primär- eller sekundärkälla?". Skriv i din skrivbok.

1. Titta på Sveriges radio information om dem, tycker du att de verkar vara en trovärdig källa? (Förklara varför)

2. Titta på informationen om Wisemans wisdoms ,tycker du att det verkar vara en trovärdig källa? (Förklara varför)

3. Titta på informationen om Svenska freds, tycker du att de verkar vara en trovärdig källa? (Förklara varför)

RÖD

1. Om du skulle söka efter information kring ett nytt försvarsbeslut som den svenska riksdagen skulle ta, vilken eller vilka av dessa källor skulle du då använda dig av? (Förklara varför)

Varför producerar någon fejkade nyheter?

Vi tittar på ett avsnitt av Källkritik- fejkade sidor (15 min) från UR skola och diskuterar filmen efteråt.

Hur kan man ta reda på om en nyhet är falsk eller inte?

Källkritik byrån startade 2019 för att sprida kunskap om källkritik och vilka nyheter som är fejk.

Arbete i helklass: vi läser någon av granskningarna som Källkritik byrån gjort och diskuterar den utifrån de fyra punkterna a-d här under. l

Frågor

a) Vad påstod nyheten?

b) På vilket sätt var den inte sann?

c) Varför tror du att någon ville skapa den falska nyheten?

d) Varför tror du att så många delar den falska nyheten?

Hinner vi kan eleverna pröva på att titta på en egen granskning utifrån punkterna a-d.

Film: Källkritik (5 min)

Arbetsblad:

Finns det tid kan vi se "Lilla aktuellt".

Repetera orden så att du lär dig deras betydelse.

Börja med att fråga eleverna vad de vet om källkritik och varför det är viktigt. Fråga också om de vet hur AI används för att skapa innehåll på internet, till exempel genom att generera texter, bilder eller videor.

Vi fortsätter med att kolla på de 3 första bilderna i Power Pointen och diskuterar i helklass om det går att identifiera om bilderna är skapade av AI eller inte. Hur vet man om bilderna är AI-genrerade?

Sedan ska eleverna själva gå in på Källkritikbyrån för att läsa om vilka källkritiska metoder man ska använda för att ta reda på om bilderna är AI-genererade.

Vi avslutar med att gå tillbaka till Power pointen för att kolla på 6 bilder till och försöker använda oss av de källkritiska metoderna som Källkritikbyrån tipsar om.

SVT nyheter länkar: Här är fraserna som avslöjar AI-botarna, Stor ökning av AI-nyhetssajter som sprider rysk propaganda,

Grön uppgift

Arbeta två och två med att granska youtube

Granska Youtube | Digitala lektioner

Gå in på SVT.se, Aftonbladet.se och expressen.se och jämför de tre nyhetssidorna.

Undersök följande

1, Vilken huvudrubrik har de olika sidorna? Har de samma eller olika?

2. Jämför sidornas nyheter i stort. Hur lika eller olika nyheter tar de upp? Kan du se någon skillnad mellan typ av nyheter de väljer att publicera?

3. Hur ser det ut med filmklipp. Har alla lika mycket eller skiljer det sig åt? Varför tror du att det ser ut som det gör?

4. Litar du mer på någon sida jämfört med de andra och i så fall varför?

5. Vilken sida gillar du bäst och varför?

Vi avslutar med en gemensam diskussion i klassen om likheter och skillnader ni kommit fram till.