* vad som är kvalitet.

 

Moderna och anpassade lärmiljöer något som ständigt behöver utvecklas. Eftersom det står nedskrivet kan vi också kräva det. Hur kan klassrummen anpassas för elever på studieväg 1? Pedagogisk tanke bakom möbleringen? 

Det är bra att det finns möjligheter till vidareutveckling såsom studiedagar och studera i tjänsten. 

Vi vill se mer utbyten av kunskaper/kompetenser inom de olika rektorsområdena. T.ex. satsningar på formativ bedömning bör gälla hela verksamheten. 

En kompletterande kurs för de som inte har sva-utbildning för grundläggande och gymnasiet. 

Utnyttja kompetenserna och de möjligheterna som finns inom campus, tex. Yrkesvux för de på sfi, vilka får gå? Vilka möjligheter finns för eleverna att ta del av inom den egna verksamheten? Finns det fler lösningar för elever på studieväg 1 för att hitta vägar till arbete och egen försörjning? 

Vi vill få mer information om vad som händer inom verksamheten, exempelvis olika projekt. Marknadsför mer, till exempel på landningssidan om projekt och vilka elever som är aktuella i de olika projekten. På så vis kan vi ge bättre hänvisningar när elever ställer frågor om olika områden i verksamheten som en inte känner till. Som medarbetare vill vi få bättre information inom verksamheten och vad som pågår i verksamheten.

Mötet med eleven, det tar upp det lilla och det stora och att arbetslivet är målet. ”Det börjar här”.

Vi jobbar mot lärarna. Ge lärarna förutsättningar för att bedriva en bra verksamhet.

Även serviceenheten har direkta och indirekta möten med elever och kan i det ”personliga mötet” lyfta en situation.

Vi kan tänka helhet och behöver inte brottas med att vara ”en del av en helhet”.

Att se möjligheterna och inte svårigheterna, den sociala kompetensen är betydelsefull.

En farhåga till kring vad som menas med att alla erbjuds en individuellt anpassad utbildning i relation till personalens arbetsbelastning.

 

Hur kan vår verksamhetsidé inspirera oss? Det finns en ganska tydlig känsla av att vi ska erbjuda service till personal, lärare och elever varför det redan rimmar bra med verksamhetsidén.

Hur kan vår verksamhetsidé levandegöras och bevaras? Att vi i mötet verkligen ger det lilla extra i mötet.
 Att kunna stödja varandra och påminna att vi gör skillnad och är viktiga. 
 Vi behöver förutsättningarna för att göra jobbet. Hur orka ge den goda servicen om vi är överbelastade.
 En god arbetsmiljö är A och O.

Vi tycker att verksamhetsidén är bra och något att sträva mot. Samtidigt ser vi att det finns en del områden där vi behöver utveckla verksamheten för att nå visionen. 

 

Hur kan vår verksamhetsidé inspirera oss?

 

 

Hur kan vår verksamhetsidé levandegöras och bevaras?

 

 

Vilka konsekvenser får vår verksamhetsidé för

 

Bemötande: Att vi har en verksamhetsidé som alla anställda tar del av ökar möjligheterna till att vi drar åt samma håll och eleven får ett gott bemötande oavsett vem den möter inom Komvux. 

Sätt att förhålla sig till arbetet: Se svar ovan. 

Hur problem löses:  Att vi utgår från att vi vill hitta lösningar för individen då vi ska lösa problem. 

Vad som är kvalitet: Att vi har en gemensam verksamhetsidé gör att vi har mål att utgå ifrån när vi mäter och pratar om kvalitet. 

Andreas, Elinne, Lorna, Linda, Elena och Cattis

 

Vår verksamhetsidé

Vi funderar kring hur vi anpassar vår utbildning till varje individ- vi försöker lotsa eleven till rätt spår, delkurs och utbildning i förhållande till vilket mål individen har, mer än att vi individanpassar för varje elev i en klassrumssituation. Varje elev har en studieplan utformad efter sin egen livssituation. Vi behöver ju absolut fortsätta tänka på det individuella stödet som kan ges i form av skolans språkstöd, att vi kan anpassa en ev flytt till olika nivåer, extra stöd, tidigare betyg, hoppa direkt till en högre delkurs om eleven visar färdigheter som gör att de snabbare kan gå igenom systemet. 

Vi som pedagoger är också duktiga på att se varje elevs förmåga och därifrån kan vi slussa eleven till rätt kurs om eleven väljer ”fel” kurs och nivå på sin utbildning.  Vi är väldigt flexibla när det gäller att byta mellan hel- och deltid, dag/kvällskurs om det visar sig att eleven behöver detta.

Vi anpassar delkurserna efter vilket behov arbetsmarknaden visat sig ha. Vi ger det lilla extra genom att ge personligt riktad information om hur eleven kan komma vidare, ge tips vem de behöver träffa, tex syv.

Vem gör vad? Hur bra är vi att se elevens fullständiga kompetens som de har med sig från sitt hemland? Att kunna följa upp validering av inhemsk utbildning? Till vem skickar vi vidare?

Högutbildade kan ibland uppleva att de får ”sämre” hjälp? Vem tar hand om dem med högre utbildning- hur tar de sig snabbt vidare? Förväntas de ta ett större eget ansvar trots at de inte har vare sig språket eller vet ur det nya landet fungerar med all byråkrati? Valideringsenheten? Vilken roll har SYV på komvux? Syv på grund? Syv på gymnasiet? Elever på grundläggande vill veta redan i ett tidigt skede hur vägen till målet ser ut! Viktigt med tidig information hur hela vägen ser ut, även om det är långt kvar.

Vi känner att det är väldigt värdefullt för både oss som personal och eleverna att alla verksamheter är på samma plats, i samma hus, vilket gör att allt är väldigt tillgängligt. 

Vi måste fortsätta för en diskussion om vilka delkurser som är nödvändiga för vissa yrkesutbildningar.

Roligt att vara en del av en stor helhet, det är spännande att veta att man har varit en länk i kedjan till någon annans framtid.

Det inspirerar oss att tänka på eleven i ett större sammanhang och inte bara i vårt eget klassrum. Att sätta eleven i centrum är att vara delaktig i detta större sammanhang och se elevens livslånga lärande som vi har förmånen att vara en del av!

Vi ger ”det lilla extra” genom att vi är tillgängliga, vi servar eleverna med omvärldskommunikation och ser deras individuella behov.

 

Vi diskuterar ”glappen” mellan de olika verksamheterna. Målet måste vara att dessa osynliga glapp försvinner och att den dokumentation vi gör ang elevens kunskapsutveckling är levande dokument som följer eleven genom utbildningen.

Information mellan de olika verksamheterna ska vara lättillgänglig, ändringar i verksamheterna viktigt att känna till genom en kontinuerlig uppdatering på en plats som är lätt att nå och navigera sig fram på. Vi kan bli bättre på att rutinmässigt gå in på de informationskanaler som finns. (Landningssidan).

Att vi träffas över gränserna inom hela campus är också viktigt för att kunna ta del av varandras verksamheter, men även inom vår egen för att skapa kontinuitet.

 

·       Bemötande

Vårt mående och bemötande i personalgruppen avspeglar sig till våra elever och det vi ger får vi tillbaka! Bekräftelse i vardagen är viktigt, alla mår bra av att känna sig sedda. Lyhördhet, hänsyn och respekt ska vara ledord i hela verksamheten, såväl i personalgruppen som i mötet med eleven.

 

·       Sätt att förhålla sig till arbetet och 

·       hur problem löses

Vi måste värna om varandra, vara generösa och hjälpa varandra att minska arbetsbelastningen. Att våga visa svaghet och be om hjälp är en styrka! 

 

Om vi förstår hela verksamheten och vem som gör vad kan vi lättare vägleda våra elever och kollegor till rätt instans. 

 

Att dela erfarenheter och kunskaper är väldigt värdefullt, uppkomna problem under covidperioden har vi tvingats lösa på ett sätt som vi kanske inte gjort för 6 månader sedan. Flexibelt lärande har genom ett mer eller mindre påtvingat IKT-språng blivit mer tillgängligt och möjligt. Vi har tagit stor lärdom om detta och kanske är detta en möjlig väg att ta i framtiden när vi redan kommit en bra bit på väg.

 

·       Hur kunskaper delas inom organisationen

Överlämningar har varit bra, auskultation mellan verksamheterna vore intressant, nätverksträffar och liknande för att underlätta övergångarna för eleverna och öka personalens insyn i varandras verksamheter. 

 

Ett tätt samarbete mellan de olika nivåerna kan förbättras. Samarbetet ska inte enbart hamna i diskussioner ang kunskapsnivåer. Visst behöver vi delge varandra förväntningarna på vad eleverna förväntas ha för kunskapsnivå innan de ska upp till nästa steg i utbildningstrappan- från sfi till gymnasiet, men samarbetet behöver även handla om vilka strategier som vi har för att få eleverna att klara kursen. Hur kan vi möta eleverna där de befinner sig i sin kunskapsutveckling? Att bygga broar mellan våra verksamheter och lära känna varandra genom informella möten gör det lättare att få till en konstruktiv arbetsmiljö som gagnar alla.

 

Våra samarbetsmappar i arbetslagen där vi kan dela material och ideér är värdefulla. 

 

Ämnesdidaktiska träffar är viktigt för utvecklingen! Vi behöver lägga öronmärkt tid på ett forum för att diskutera ämnenas utveckling och att delge varandra kloka tankar och positiva exempel från undervisningen och diskutera likvärdig bedömning. 

 

 

·       Vad som är kvalitet

Att ha ett fåtal fokusområden en längre period är viktigt så att det inte blir fragmenterat. Vetenskaplig grund är ju inte konstant, det svänger och ändrar sig över tid. Det är viktigt att ta del av aktuell forskning men samtidigt ha ett kritiskt förhållningssätt till den.