<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Epoker by Sofie Wennström</title>
      <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp</link>
      <description>Svenska B</description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2019-03-28 07:24:18 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2025-05-23 16:47:58 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url>https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/0cb7a2bea924dd765afaebfd18398596/Jag_i_studion_bw.jpg</url>
      </image>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346007456</link>
         <description><![CDATA[<div>Antiken 800 f. kr - 476 e. Kr<br>Medeltiden 476 – 1453</div><div>Renässansen 1453-1600</div><div>Upplysningen 1720-1790</div><div>Romantiken 1790-1830</div><div>Realismen 1830-1890</div><div>Modernismen 1890-1945<br>Efterkrigstiden 1945-2000</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:34:34 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346007456</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Antikens Grekland</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346007890</link>
         <description><![CDATA[<div>Det sägs att Greklands storhetstid ska ha börjat redan 700 år före Kristus. <br><br>Grekland, som är en halvö i Sydeuropa, låg centralt för handel och sjöfart och genom hamnarna spreds idéer och tankar.</div><div><br>Från 400-talet blev Aten Greklands dominerande handels- och kulturcentrum. Under den här tiden utformades den Atenska demokratin. I folkförsamlingen ingick bara fria, vuxna män. Kvinnor, slavar och inflyttade från andra stadsstater hade inga politiska rättigheter. Folkförsamlingen var lagstiftare, regeringen styrde staten och domstolen upprätthöll ordningen. Den atenska demokratin kallas idag för direktdemokrati.<br><br>Varje stadsstat hade oftast en egen favorit gud, men alla gudarna tillhörde en gemensam gudavärld. Här fanns gudar som t.ex. Zeus, Hera, Afrodite och Apollon.<br>Gudarna tillbads under regelbundna fester, där man hyllade dem genom offer och festtåg.<br><br><strong>Drama</strong><br>På 500-talet f. Kr inträdde dramat i Aten, där man hedrade vinguden Dionysos med festspel. Det utvecklades senare till det vi idag kallar <em>dramatik</em> - en berättelse på en scen framförd inför en publik.<br><br><strong>Rapsoder</strong><br>Professionella underhållare, rapsoder, åkte runt och berättade om verkliga krigsäventyr, men även sagor och myter. Dessa samlade stora folksamlingar runt sig.<br><br><strong>Lyrik</strong><br>Ordet lyrik betyder "sång till stränginstrumentet lyra". Lyriken framfördes av en ensam sångare som underhöll ett följe av förmögna män.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid 27, 28, 29, 52 och 63. <br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://www.schoolido.se/s/antiken-och-romarriket</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:36:08 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346007890</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sokrates (469-399 f. kr)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346009572</link>
         <description><![CDATA[<div>Han var en atenare som gick runt på gatorna och talade med alla han mötte om allt från moraliska problem till medborgarens roll i samhället. Men de styrande i Aten såg honom som ett hot och han dömdes till att välja mellan döden eller landsflykt. Han valde dock att ta sitt liv med hjälp av gift efter att ha tillbringat sina sista timmar i livet tillsammans med sina närmaste vänner och lärjungar.<br><br><strong>Källa: </strong>Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 30<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Socrates_Louvre.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:42:00 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346009572</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Platon</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346009824</link>
         <description><![CDATA[<div>Sokrates främste elev <strong>Platon</strong> gjorde Sokrates filosofi känd genom att låta honom vara huvudperson i de flesta av sina dialoger. Dessa gick ut på att Sokrates inledde med en fråga, t.ex. ”Vad är det sköna?” eller ”Vad är tapperhet?”. Den som svarade fick ge exempel, Sokrates frågade då vidare och genom den fortsatta diskussionen började man fundera på om det fanns något gemensamt för all tapperhet eller skönhet.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 30 och 31<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Plato_Pio-Clemetino_Inv305.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:42:55 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346009824</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Aristoteles (384 – 322 f. kr)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346010040</link>
         <description><![CDATA[<div>Han var en av Platons elever som grundade en egen akademi efter sin lärares död. Där försökte han systematisera all vetenskap som fanns i antikens Aten. Hans skrifter omfattar många ämnen: fysik, biologi, estetik, pedagogik, psykologi, fysik, retorik och musik.<br><br></div><div>Hans mest kända enskilda verk är <em>Om diktkonsten</em> där han försöker definiera och klassificera de olika litterära genrer där rytm, språk och harmoni används.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 32<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Aristotle_Altemps_Inv8575.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:43:47 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346010040</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346010620</link>
         <description><![CDATA[<div>Epoken var under lång tid den mest nedsvärtade epoken i Europas kulturhistoria.</div><div>Idag ser vi annorlunda på medeltiden. Den innebar trogen kärlek, stora äventyr, starka berättelser, storslagen dramatik och innerlig lyrik. Och den var både riddarnas och vikingarnas tid.</div><div><br></div><div>Kristendomen hade nu blivit en kulturell maktfaktor och man misstrodde de hedniska författarna från Grekland och Rom. På grund av detta glömdes många klassiska författarskap bort och försvann under en lång tid.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 82<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://pixabay.com/sv/photos/kristus-medeltiden-konst-ikon-1812781/</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:46:00 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346010620</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Kristen kultur </title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011051</link>
         <description><![CDATA[<div>Furstendömen var i strid med varandra och kyrkan var den enande makten. All kultur, konst och undervisning kom genom kyrkan. Biskoparna måste vara godkända av påven i Rom och de var mäktiga herrar i staten.</div><div><br></div><div>Det var först och främst kyrkans anställda som lärde sig läsa och skriva. De använde sig av språket latin som gjorde att de kunde kommunicera med varandra över hela kristendomen.</div><div><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 84</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:47:45 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011051</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hövisk kultur </title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011295</link>
         <description><![CDATA[<div>Pojkarna fostrades till krigare vid de olika furstehoven runt om i Europa, det var det de skulle arbeta som när de blev vuxna. De skulle bli beredda att offra sina liv för sin ära och för sin herre.</div><div><br></div><div>Flickorna skulle lära sig hur de tog hand om barn och hem, men även hur de lämpligast skulle behaga sin blivande make. </div><div><br></div><div>Väldigt få lärde sig läsa och skriva, men att lyssna på sånger och berättelser om hjälteäventyr och trogen kärlek var en viktig del i pojkars och flickors uppfostran. Fina seder och artighet var de främsta egenskaperna.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 84 och 85</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:48:38 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011295</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Folklig kultur</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011558</link>
         <description><![CDATA[<div>Efter arbetets slut samlades vanligt folk och berättade sagor och sjöng visor för varandra. Det fanns också så kallade <em>lekare</em>, som var professionella artister, de åkte runt från samhälle till samhälle och berättade fenomenala historier eller uppträdde med akrobatik. Kulturen var oftast muntlig och kunde föras vidare från generation till generation.</div><div><br></div><div>Vid mitten av 1100-talet uppstod stora folkfester i Sydeuropa, dessa kallades <em>karnevaler</em>. Under dessa kunde vad som helst hända och man fick för en gångs skull frigöra sig från det medeltida samhällets lydnad och undergivenhet.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 85</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:49:39 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011558</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Islam</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011777</link>
         <description><![CDATA[<div>I Mekka bodde många kristna och judar. Handelsmannen Muhammed (ca 570-632) bekantade sig med dessa religioner och förde sedan ihop dem med en egen. </div><div>Genom uppenbarelser hade han träffat en Gud, Allah. Dessa uppenbarelser samlades i en helig skrift, koranen. Den innehöll bestämda riktlinjer för hur människor bäst skulle tjäna Allah. </div><div>När Muhammed dog hade de flesta araber konverterat till Islam.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 87</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:50:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011777</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Universiteten</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011960</link>
         <description><![CDATA[<div>Läskunnigheten blev så småningom rätt så stor inom de övre samhällsklasserna. Hos adeln var det vanligt med privatundervisning och inom kyrkan blev gruppundervisning vanligast. </div><div>Många skolor låg nära katedralerna och kallades därför katedralskolor. De första universiteten blev nästa steg i utvecklingen. Hantverkare som jobbade inom samma yrke började samordna sig och på samma sätt gjorde även lärare och studenter.</div><div><br></div><div>I Bologna i Italien grundades det första universitet och nästa var Oxford i England. Det var enbart män som fick studera. <br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 86</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:51:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346011960</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346012645</link>
         <description><![CDATA[<div>Renässans betyder pånyttfödelse. Det var antikens kultur och ideal som skulle pånyttfödas, den hade legat gömd under medeltiden.</div><div><br></div><div>Under medeltiden var fortfarande byteshandel vanligt, men nu formades istället en penninghushållning. I städerna utvecklades ett borgerskap som tillverkade och sålde varor som var eftertraktade och kunde erbjuda mycket pengar. Av borgerskapet kunde man också låna pengar mot ränta.<br><br><strong>Boktryckarkonsten</strong><br>Under början av 1400-talet började man trycka böcker med träblocksmetoden. Den innebar att man skar ut varje boksida i en träplatta och det gjorde att man bara kunde trycka en sida åt gången. Men vid mitten av 1400-talet började <strong>Johann Gutenberg (1394-1468)</strong> tillverka lösa bokstavstyper som bildade textrader. Typerna var tillverkade av en blylegering och kunde sammanlänkas för att trycka boksidor om och om igen. Det här gjorde att man kunde massproducera böcker. Johann hade troligtvis fått inspiration till detta från vin- och oljepressar.<br>Boktryckarkonsten är en av historiens mest betydelsefulla uppfinningar.<br><br><strong>Vetenskapen vinner mark</strong><br>De nya vetenskapliga idéerna som fick fäste bekämpades av kyrkan till en början, den överensstämde inte med deras åskådning. Men då det kom nya vetenskapliga framsteg så kunde kyrkan till slut inte stå emot längre. I början av 1500-talet var det till exempel allmänt känt att jorden var rund och cirkulerade kring solen. <br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 141, 142 och Av: de Vries, Robert. Artikel om Renässansen  https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/renassans-upptacktsresor-och-en-ny-varldsbild Publicerad den 3 oktober 2010. Uppdaterad den 24 januari 2019. Hämtad den 31 mars 2019. Och<br>Västerbro, Magnus (2010), Artikel om boktryckarkonsten   https://alltomhistoria.se/vetenskap/uppfinningar/boktryckarkonsten Publicerad den 21 maj 2010. Hämtad den 31 mars 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://www.flickr.com/photos/144874482@N06/34609361765</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:54:28 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346012645</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Martin Luther (1483-1547)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346012910</link>
         <description><![CDATA[<div>Han inbjöd till diskussion om avlatsbreven år 1517 och ansåg att syndernas förlåtelse enbart kunde uppnås genom varje enskild persons samvetskval och genom dennes kommunikation med Gud. Detta ledde till slut till att en ny kyrka bildades - protestantismen.<br><br>Han blev 1500-talets mest lästa författare. Vissa av hans stridsskrifter mot påven trycktes i mer än 250 000 exemplar. <br><br>Han skrev även många psalmer som blev väldigt populära och till följd av att alla var med och sjöng dem blev de den vanligaste folkliga lyriken.<br><br>Hans mest betydelsefulla verk blev översättningen av Bibeln till folkspråket, som under denna tid var tyska.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 142, 150<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:MartinLuther-workshopCranachElder.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:55:39 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346012910</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Greve Dracula</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346013037</link>
         <description><![CDATA[<div><em>Berättelsen om greve Draculas ogärningar</em> (1498) är en av de mest spridda folkböckerna, men vem som har skrivit denna berättelse är okänt. Bram Stoker?<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 150</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:56:17 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346013037</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Margareta av Navarra (1492-1549)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346013106</link>
         <description><![CDATA[<div>Margareta var den franske kungens syster. Hon kunde ge stöd till många författare och konstnärer med hjälp av sin höga ställning. <br><br>Dessutom ville hon själv ägna sig åt att skriva. Hon skrev bland annat <em>Heptameron</em> (”Sju dagar”). Hennes berättelser är komiska och emellanåt oanständiga, men de ger en bild av hur människor talade i dåtidens aristokratiska värld.</div><div>Hon tog ut svängarna i sina berättelser, men de publicerades först tio år efter hennes död.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 152<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://www.alex.se/lexicon/article/margareta-av-navarra</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:56:40 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346013106</guid>
      </item>
      <item>
         <title>William Shakespeare (1564-1616)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346013272</link>
         <description><![CDATA[<div>Han föddes i staden Stratford-upon-Avon i England, son till John Shakespeare. När han var 18 år gammal gifte han sig med Anne Hathaway (1556-1623) och de fick tre barn tillsammans. <br><br>År 1585 lämnade han sin familj och åkte till London där han till en början arbetade med att ta hand om teaterbesökarnas hästar. Senare blev han medlem i teatergruppen.<br> </div><div>Sitt ädlaste rykte har han dock som dramatisk författare. Några av hans mest kända verk är <em>Romeo och Julia </em>som handlar om omöjlig kärlek. Julia kom från en rik familj medan Romeo var en fattig man. Julias föräldrar vägrade acceptera deras kärlek. <br><em>Hamlet </em>som var en pjäs som handlade om mord, kärlek, incest, lögner, svek och dramatik på hög nivå. <br>Och <em>Othello </em>var en tragedi som handlade om en man som åstadkom sitt livs lycka, både i kärlekslivet och på arbetet, men han förlorade allt på grund av en avundsjuk underordnad.<br><br>Jag tror att vi har påverkats ganska mycket av Shakespeare, kanske främst inom litteratur och teater. Hans verk är klassiska och handlar om förbjuden kärlek, mord, osämja och humor. Han har berört oss till skratt, tårar, vrede, hat, avund osv.  Även fast det har gått 400 år sedan han levde så är han fortfarande aktuell då många av hans dramer har blivit filmatiserade och är väldigt populära. <br><br><strong>Källa:</strong> Ringbom, Nina (2004), artikel om William Shakespeare https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=294 Publicerad den 29 januari 2005. Uppdaterad den 28 mars 2019. Hämtad den 1 april 20<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://larare.at/svenska/forfattarportratt/forfattare/shakespeare.html</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 07:57:37 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346013272</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346015596</link>
         <description><![CDATA[<div>Runt 1720 började kyrkans och kungarnas enväldiga makt ifrågasättas och vid mitten av seklet kom debatten särskilt att handla om rätten att tänka och tala fritt. Det sunda och kritiska tankesättet blev upplysningens ideal.</div><div><br></div><div>Läskunnigheten hade tidigare varit ganska stor inom de högre samhällsklasserna, men nu började den breda ut sig till hantverkare och tjänstefolk. Nu tilläts kvinnor skriva böcker, något som tidigare inte hade varit accepterat.</div><div><br></div><div>Upplysningens författare ville förvissa andra. Läsarna skulle inse vad författaren ville ha sagt samtidigt som de inte skulle ha tråkigt för då skulle budskapet inte nå fram. Tillsammans med <em>nytta</em> blev <em>nöje</em> upplysningens favoritord.</div><div><br></div><div>Inom mode, musik, bildkonst och konsthantverk ägde en utveckling rum som med tiden skulle komma att kallas Rokoko. Livet skulle nu framställas i lätta och luftiga färger och man hade en hoppfull tro på en lyckligare framtid.<br><br>Romanen började nu finna sin form och alla kunde få sina behov tillfredsställda.<br><br>I Sverige representeras upplysningstiden av frihetstiden. Efter alla krig på 1600-talet var Sverige ruinerat och var tvunget att bygga upp sin ekonomi igen. Den svenska staten använde sig av Upplysningens idé om ”Nyttan”. <br><br>Flera vetenskapsmän, bland andra Carl von Linné, sändes iväg på inhemska upptäcktsresor för att hitta obrukade naturtillgångar som staten kunde använda. <br><br>År 1739 grundades även en vetenskaplig akademi för att förbättra de teknologiska kunskaperna och få igång landets industri. Gustav III gynnade konst och vetenskap i Sverige och hade den franska kulturen som ideal.<br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 212, 213, 215, 218, 231, 219, 220 och Av: de Vries, Robert. Artikel om Upplysningen<em> </em>https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/upplysningen Publicerad den 3 oktober 2010. Uppdaterad den 24 januari 2019. Hämtad den 1 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://portals.clio.me/se/historia/7-9/omraaden/revolutioner/franska-revolutionen/upplysningen/</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 08:07:17 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346015596</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Voltaire (1694-1778)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016309</link>
         <description><![CDATA[<div>Han hette egentligen Francois Marie Arouet. Han hade fantastiskt lätt för att skriva eleganta verser och gjorde succé i salongerna.<br><br>Efter att ha skrivit några satiriska dikter hamnade han i Bastiljen under året 1717-1718. Där färdigställde han en tragedi om kung Oidipus. Den gjorde succé och han fick statlig författarlön.<br><br>Hans mest underhållande roman heter <em>Candide</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 224<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://en.wikipedia.org/wiki/File:Atelier_de_Nicolas_de_Largilli%C3%A8re,_portrait_de_Voltaire,_d%C3%A9tail_(mus%C3%A9e_Carnavalet)_-002.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 08:10:21 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016309</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016418</link>
         <description><![CDATA[<div>Rousseau föddes i Genève. Han var en politisk filosof som gjorde många läsare förskräckta. Han konstaterade att människan är god av naturen och att allt ont kommer från samhället och civilisationen.  <br><br>Inte förrän vid 38 års ålder slog han igenom. 1752 uppfördes hans opera <em>Le devin de village</em> vid hovet i Fontainebleu, med gott resultat. <em>Émile eller om uppfostran</em> är ett annat av hans mest kända verk.<br><br><strong>Källor:</strong> Av: Ryytty, Carsten, artikel om jean jaques rousseau  </div><div>https://www.so-rummet.se/aret-runt/jean-jaques-rousseau<br>och https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=387 Hämtad den 2 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Maurice_Quentin_de_La_Tour_-_Portrait_of_Jean-Jacques_Rousseau_-_WGA12360.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 08:10:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016418</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Daniel Defoe (1660-1731)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016582</link>
         <description><![CDATA[<div>Han föddes i Stoke Newington i London. År 1684 gifte han sig med Mary Tuffley och fick sju barn tillsammans med henne. Han skrev senare satiren <em>The trueborn englishman</em> som blev en stor framgång. Andra kända verk är <em>Robinson Crusoe</em>, <em>Pestens år</em>, <em>General History of the Pyrates</em> och <em>Moll Flanders</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Ringbom, Nina (2004), artikel om Daniel Defoe  https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=384 Publicerad den 18 april 2005. Hämtad den 2 april 2019<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Daniel_Defoe_1706.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 08:11:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016582</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Jonathan Swift (1667-1745)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016659</link>
         <description><![CDATA[<div>Jonathan Swift föddes i Dublin på Irland. När revolutionen bröt ut på Irland flydde han till England. <br><br>59 år gammal gav han ut barnboken <em>Gullivers resor</em>, det är den han är mest känd för. Men <em>Ett anspråkslöst förslag</em> är också ett känt verk han har skrivit.<br><br><strong>Källa:</strong> Ringbom, Nina (2004), artikel om Jonathan Swift https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=426 Publicerad den 17 juni 2005. Uppdaterad den 4 november 2017. Hämtad den 2 april 20<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Jonathan_Swift_by_Charles_Jervas_detail.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 08:12:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016659</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ann Radcliffe (1764-1823)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016808</link>
         <description><![CDATA[<div>Hon föddes i Holborn, London. Hon började skriva för nöjes skull och den första romanen hon gav ut hette <em>The Castles of Athlin and Dunbayne</em>. <br><br>Hennes romaner är gotiska och innehåller triangeldrama mellan en ensam ung kvinna, en äldre hjärtlös skurk och en älskvärd ung hjälte. I hennes berättelser finns blod, lik, spöken, ödsliga skogar och tortyrredskap. Andra kända böcker hon har skrivit är bland annat <em>Italienaren</em>, <em>Slottet Udolphos hemligheter</em> och <em>Grafven</em>.<br><br><strong>Källa: </strong>Människans texter, Litteraturen, sid: 239<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://www.theguardian.com/books/2014/jan/30/ann-radcliffe-gothic-fiction-mother-in-law</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-28 08:13:01 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346016808</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Revolutioner under Upplysningen</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346691065</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Amerikanska revolutionen (1775-1783)</strong></div><div>År 1776 påbörjades ett frihetskrig mellan de amerikanska kolonisterna och moderlandet Storbritannien. Den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 var av så stor betydelse att den blev att kallas för den amerikanska revolutionen. Revolutionen ledde till att 13 kolonier på Nordamerikas östkust uppnådde självständighet från det Brittiska imperiet och blev därmed Amerikas förenta stater.<br><br><strong>Källa:</strong> Av: de Vries, Robert. Artikel om Amerikanska Revolutionen https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/amerikanska-revolutionen Publicerad den 3 oktober 2010. Uppdaterad den 16 januari 2019. Hämtad den 1 april 2019<br><br><br><strong>Franska revolutionen (1789-1799)</strong></div><div>I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste och folkrikaste land och hade 25 miljoner invånare. Men efter krigen (sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget) hade Frankrike förlorat stora summor pengar. För att komma tillrätta med penningproblemet hade kung Ludvig XVI ökat skatterna för bönder och borgare medan adeln och prästerskapet inte behövde betala skatt alls. Istället fick adeln tillbaks mycket av makten de hade förlorat och kungen lät dem köpa ämbeten, privilegier och jord för att kunna betala av Frankrikes enorma statsskuld. <br><br>Detta resulterade i att folket gjorde revolution och utropade sig till landets nationalförsamling. De avskaffade adelns alla förmåner och offentliggjorde istället de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap. Den 14 juli 1789 stormade Parisarna Bastiljen i vrede och även på landet beväpnade sig folk.<br><br><strong>Källa:</strong> Av: de Vries, Robert. Artikel om den franska revolutionen https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen Publicerad den 3 oktober 2010. Uppdaterad den 16 januari 2019. Hämtad den 1 april 2019.<br><br><br><strong>Industriella revolutionen</strong></div><div>Detta var övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället och det började i Storbritannien cirka 1760. <br><br>Allt fler flyttade in till städerna där de tillhandahöll en framväxande industri med billig arbetskraft. <br><br>Industrialiseringen började inom textilbranschen med den mekaniska vävstolen och spinnmaskinen. Detta gjorde arbetet mer effektivt. <br><br>Med hjälp av ångmaskiner började man koncentrera arbetet till fabriker där många kunde arbeta under samma tak, vilket hade många fördelar. I fabriken var det lättare att göra arbetsprocessen slagkraftig genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket gjorde att arbetshastigheten höjdes och tillverkningen ökade.<br><br><strong>Källa:</strong> Av: de Vries, Robert. Artikel om den industriella revolutionen https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen Publicerad den 3 oktober 2010. Uppdaterad den 14 mars 2019. Hämtad den 1 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://en.wikipedia.org/wiki/Age_of_Enlightenment</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 19:44:25 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346691065</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711505</link>
         <description><![CDATA[<div>Benämningen Romantik associerar vi oftast med starka känslor, förälskelse och smärtsam längtan. Det står klart att känslorna är i fokus över förnuftet.</div><div><br></div><div>Under slutet av 1700-talet tog romantikerna avstånd från upplysningens förnuftighet. Istället gav man sig in i sagorna, mystiken och de personliga känslornas värld.<br><br>Kärleken till naturen blev ännu starkare, man såg naturen som ett levande väsen med ett hemligt språk och en egen själ som endast de sanna diktarna kunde förstå.</div><div><br></div><div>Romantikens skrivsätt innebar en enorm befrielse genom sina tappra sinnebilder, oberäkneliga handlingar och sitt fria språk, för såväl lyriken som berättandet. Man blev mer fantasifull och därför trycktes bland annat skräckromaner.<br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 272, 273 och  Schimanski, Folke (2001), artikel om Romantiken  https://popularhistoria.se/samhalle/flykt-in-i-en-annan-varld Publicerad den 16 mars 2001. Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (längst ner):</strong> https://en.wikipedia.org/wiki/Romanticism</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:48:09 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711505</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Bröderna Grimm</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711589</link>
         <description><![CDATA[<div>Bröderna Grimm hette <strong>Jacob</strong> <strong>(1785-1863)</strong> och <strong>Wilhelm (1786-1859)</strong> och kom från Tyskland. Båda två var språk- och folklivsforskare och hade samlat in muntligt vidareförda sagor under flera år, mestadels för att värna det tyska kulturarvet. <br><br>År 1812 gav de ut den första utgåvan av sin sagosamling, men den var väldigt svårläst med ett torrt, akademiskt språk och mängder av fotnoter. </div><div><br><em>Askungen</em>, <em>Rapunzel</em>, <em>Hans och Greta</em>, <em>Törnrosa</em>, <em>Grodprinsen</em>, <em>Rödluvan</em> och <em>Snövit</em> är några av deras mest kända sagor. Orginalversionerna dröp av blod och fick inget varmt mottagande i de akademiska kretsarna. Men till deras förvåning tyckte vanliga tyskar om boken, särskilt barn.<br><br><strong>Källa:</strong>  Sütcü, Emrah (2017), artikel om bröderna Grimm  https://varldenshistoria.se/kultur/forbjudet-for-barn-sa-hemska-var-broderna-grimms-sagor Publicerad den 9 oktober 2017. Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Grimm.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:48:57 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711589</guid>
      </item>
      <item>
         <title>E T A Hoffmann (1776–1822)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711666</link>
         <description><![CDATA[<div>Han hette Ernst Theodor Amadeus Hoffmann och var en riktig mångskiftande person. Han var jurist, kompositör, en god tecknare, duktig berättare, skräckromantiker och satiriker. <br><br>Han har skrivit böcker som Sandmannen (Jon Blund), Djävulselixiret, Katten Murr och Nötknäpparen och råttkungen.<br><br><strong>Källa:</strong> Wistrand, Sten (2017), Artikel om E T A Hoffmann http://www.kulturdelen.com/2017/01/30/bok-berattelser-av-e-t-a-hoffmann/ Publicerad den 30 januari 2017. Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:E._T._A._Hoffmann,_autorretrato.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:49:52 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711666</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Mary Shelley (1797 – 1851)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711717</link>
         <description><![CDATA[<div>Mary föddes i England och rymde som 19-åring med Percy Bysshe Shelley till Italien. <br><br>Hennes liv var kantat av flera uppskakande dödsfall. Hennes mor dog i barnsängsfeber strax efter hennes födelse, tre av hennes fyra barn dog i låg ålder, hennes syster tog sitt liv och hennes man dog i en drunkningsolycka år 1822. <br><br>Mary Shelley's mest kända bok är <em>Frankenstein</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Artikel om Mary Shelley https://popularhistoria.se/kultur/litteratur/forfattare/mary-wollstonecraft-shelley-frankensteins-skapare Publicerad i december 2007. Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Unknown_woman,_formerly_known_as_Mary_Wollstonecraft_Shelley_by_Samuel_John_Stump.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:50:25 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711717</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Caspar David Friedrich (1774–1840)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711794</link>
         <description><![CDATA[<div>Caspar föddes i Greifswald, som sedan 1600-talet lytt under Sverige. Men han hade tyska som modersmål och bodde i Tyskland (främst i Dresden). <br><br>Hans begåvning märktes tidigt och vid 16 års ålder fick han sin första konstlärare Johann Gottfried Quistorp. Caspar fick den största delen av sin konstnärliga utbildning vid den Kongelige Danske Kunstakademin. Först när han var tjugotre år målade han sin första oljeduk. </div><div><em>Das Eismeer</em> är en av hans mest berömda tavlor. Men han har även gjort <em>Landskap med paviljong</em> och <em>Livets stadier</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Harrison, Dick (2016), artikel om Caspar David Friedrich <a href="https://www.svd.se/var-caspar-david-friedrich-svensk">https://www.svd.se/var-caspar-david-friedrich-svensk</a> Publicerad den 19 februari 2016. Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gerhard_von_K%C3%BCgelgen_portrait_of_Friedrich.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:51:08 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711794</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Erik Gustaf Geijer (1783-1847)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711892</link>
         <description><![CDATA[<div>Han föddes i Värmland, Sverige. Som 16-åring kom han till Uppsala universitet och var professor i historia i Uppsala.<br><br>I sin ungdom gjorde han sig känd som götisk poet och skrev dikter som <em>Vikingen</em>, <em>Odalbonden</em> och <em>Manhem</em>. Han skrev även <em>Svenska folkets historia</em>.<br><br><strong>Källa: </strong>https://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/publikationer/svenska-klassiker/erik-gustaf-geijer-dikter Publicerad 1999. Hämtad 3 april 2019.<br><strong>Bilkälla (nedan): </strong>https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Kopia_av_Erik_gustaf_geijer_with_signature_cropped.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:52:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711892</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Edgar Allan Poe (1809-1849)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711951</link>
         <description><![CDATA[<div>Edgar föddes i  Boston, Massachusetts, USA. Han förlorade båda sina föräldrar som liten och blev uppfostrad av en fosterfamilj. <br><br>Han skrev både dikter och noveller och ska ha varit den som lade grunden till den moderna detektivgenren. <br><br>Berömda verk som Edgar Allan Poe har skrivit är <em>Den svarta katten</em>, <em>Korpen</em>, <em>The Tell-tale heart</em> och <em>Den röda dödens maska</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> https://www.storyboardthat.com/sv/biography/edgar-allan-poe Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Edgar_Allan_Poe_portrait.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-29 21:53:01 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346711951</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882195</link>
         <description><![CDATA[<div>Under Realismen började författarna skriva realistiska böcker, de ville skildra världen som den verkligen var, utan censur. Författarna skrev inte för kyrkan och staten längre, utan började skriva för folket istället. Böckerna handlade ofta om känslomässigt laddade ämnen, som t.ex. orättvisor, gatubarn och vad det innebar att vara fattig. <br><br>Människor började förlora tron på kyrkan och sökte information på andra ställen. Man började beskriva världen med hjälp av vetenskap. Realismen satte vanliga människor och vardagliga händelser i centrum till skillnad från Romantiken där mycket handlade om hjältar och demoner.</div><div><br>Man debatterade mycket inom politik och ville förändra samhället. Karl Marx publicerade ”Det kommunistiska manifestet” som uppmanade till revolution mot de som styrde. Hans mål var att det skulle bli ett klasslöst samhälle.<br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur. <br>Sid: 331 och Elzebda (2012), artikel om Realismen http://lärdig.nu/litteraturhistoria-realismen Publicerad den 30 mars 2012, hämtad den 4 april 2019.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 12:36:20 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882195</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Charles Dickens (1812-1870)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882733</link>
         <description><![CDATA[<div>Charles Dickens föddes i Landport vid Portsmouth i England. Som 12-åring började han arbeta i en skokrämsfabrik. När han var 15 år fick han arbete på en advokatfirma som skrivare och ett år senare blev han frilansande reporter på en domstol i London. Inte långt därefter fick han jobb på en tidning. När han var 24 år gifte han sig med Catherine Hogarth och de fick nio barn tillsammans. <br><br>Han har skrivit <em>Pickwickklubben</em>, <em>Oliver Twist</em>, <em>Nicholas Nickleby</em> och <em>David Copperfield</em>. <br><br><strong>Källa: </strong>Ringbom Nina (2004), artikel om Charles Dickens <strong> </strong>https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=385 Publicerad den 20 april 2005. Hämtad den 5 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Dickens_Gurney_head.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 12:42:19 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882733</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Fredrika Bremer (1801-1865)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882805</link>
         <description><![CDATA[<div>Hon föddes på en gård nära Åbo i Finland. Hon hade seriösa tankar på att klä ut sig till kille och gå med i militären när kung Karl XIV Johan började elda upp svenskarna mot Napoléon Bonaparte, hon ville vara med och kämpa mot ”folkförtryckaren”. <br><br>När hon blev tonåring började hon skriva små dikter, dessa brukade hon läsa upp för sin familj. 1828 skrev hon samlingen ”Teckningar ur hvardagslifvet”, dessa skrifter blev riktigt populära och översattes på olika språk och lästes både i Europa och Amerika. <br><br>Fredrika skrev i sina böcker om kvinnors rättigheter och om det patriarkaliska samhället. Tillslut påverkades de styrande av hennes ord och lagarna ändrades. Hon har bland annat skrivit <em>Presidentens döttrar</em>, <em>Nina</em>, <em>I Dalarna</em>, <em>Hemmen i den nya världen</em> och <em>Livet i den gamla världen</em>. <br><br>Nitton år efter sin död fick hon ge namn till Fredrika Bremerförbundet då hon sågs som den moderna kvinnorörelsens förkämpe.<br><br><strong>Källa:</strong> Ringblom, Nina (2004), artikel om Fredrika Bremer https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=161 Publicerad den 7 november 2004. Uppdaterad den 29 oktober 2017. Hämtad den 5 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Fredrika_Bremer.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 12:43:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882805</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Lars Johan Hierta (1801-1872)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882953</link>
         <description><![CDATA[<div>Han föddes i Uppsala. I 14-årsåldern tog han studentexamen och som tjugoåring var han filosofidoktor och juris kandidat. <br><br>Han köpte senare ett gammalt tryckeri i Gamla Stan i Stockholm och den 6 december 1830 kom första numret av tidningen <em>Aftonbladet</em>. Tidningen fick det namnet för att den kom ut på aftonen medan andra tidningar kom ut på morgonen. <br><br>Han ville skapa en lättläst och fördomsfri tidning, det gjorde att den blev oumbärlig för många. Den var modernt sammanställd med officiella meddelanden, ledare och aktuella nyheter. Tidningen drogs in fjorton gånger av ”indragningsmakten” mellan åren 1835-1838. År 1851 avgick Hierta som redaktör, och då var tidningen den mest lästa i landet.<br><br><strong>Källa:</strong> Ringbom, Nina (2004), artikel om Lars Johan Hierta  https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=165 Publicerad den 8 november 2004. Uppdaterad den 1 november 2017. Hämtad den 5 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Lars_Johan_Hierta_3.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 12:44:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346882953</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Arthur Schopenhauer (1788-1860) </title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346889031</link>
         <description><![CDATA[<div>Arthur föddes i Danzig och var en känd filosof under realismen. Han ringaktade kvinnor och förblev ogift. <br><br>Hans första stora verk var <em>Världen som vilja och föreställning</em>. <br><br>Man tror att under 1800-talet var Schopenhauer den mest lästa av alla författare och han har inspirerat många andra författare och konstnärer.<br><br><strong>Källa: </strong>Mark, Oskar. Artikel om Schopenhauer  https://www.filosofer.se/schopenhauer.html Hämtad den 5 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Schopenhauer.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 13:39:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346889031</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Esaias Tegnér (1782-1846)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346890760</link>
         <description><![CDATA[<div>Tegnér föddes i Kyrkerud i Värmlands län. Han studerade grekiska, latin, estetik och filosofi vid Lunds universitet. <br>Sedan gjorde han karriär som professor, biskop och riksdagsman. <br><br>Han har bland annat skrivit diktsamlingarna <em>Det eviga</em>, <em>Skidbladner</em>,<em> Flyttfoglarne</em>, Hjältedikterna <em>Hjelten</em> och <em>Carl XII</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Ringbom, Nina (2004), artikel om Esaias Tegnér https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=156 Publicerad den 6 november 2004. Uppdaterad den 14 november 2018. Hämtad den 3 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:Esaias_Tegn%C3%A9r_m%C3%A5lad_av_Sandberg.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 13:53:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346890760</guid>
      </item>
      <item>
         <title>August Strindberg (1849-1912)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346892344</link>
         <description><![CDATA[<div>August föddes i Stockholm. När modern dog gifte hans far strax därefter om sig med familjens unga hushållerska. Hon blev snart Augusts bittra fiende och han skrev romanen <em>Tjänstekvinnans son</em>. <br><br>År 1877 gifte han sig med Siri von Essen, de fick sitt första barn strax därpå som dog efter bara några dagar. Året efter föddes dottern Karin, sedan fick de två barn till – Greta och Hans. Han gifte sig två gånger till efter sitt första äktenskap, och fick ett barn med båda fruarna. <br><br>Han har bland annat gett ut <em>Mäster Olof</em>, <em>Röda rummet</em>, <em>Fröken Julie</em>, <em>Giftas</em> och <em>Dödsdansen</em>.<br><br><strong>Källor:</strong> Ringbom, Nina (2004), artikel om August Strindberg https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=275 Publicerad den 11 januari 2005. Uppdaterad den 5 november 2017. Hämtad den 5 april 2019.  <br>Söderholm, Katarina (2006), artikel om August Strindberg https://popularhistoria.se/kultur/litteratur/forfattare/august-strindberg-rebell-och-nationalhjalte Publicerad den 13 september 2006. Hämtad den 5 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:August_Strindberg.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-03-31 14:07:47 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/346892344</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Snabb samhällsutveckling</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/347196422</link>
         <description><![CDATA[<div>En snabb samhällsutveckling skedde under den här tiden. Massor av människor flyttade till storstäderna eller emigrerade till Amerika. Detta ledde till en industriell expansion men även till en urbanisering av länder. <br><br>Den Industriella revolutionen gick in i sin andra fas. Då kom bland annat järnvägar och ångmaskiner och det gjorde att industrialiseringen kunde spridas till andra länder.<br><br>1842 beslutas att alla svenska barn ska gå i folkskolan. Genom detta började fler utbilda sig och intressera sig för att studera.<br><br><strong>Källa:</strong> Elzebda (2012), artikel om Realismen http://lärdig.nu/litteraturhistoria-realismen Publicerad den 30 mars 2012. Hämtad den 4 april 2019.<br><strong>Bildkälla (längst ner): </strong>https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Jean-Fran%C3%A7ois_Millet_(II)_-_Buckwheat_Harvest_-_Summer_-_WGA15694.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-01 14:30:44 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/347196422</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Romarriket</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348431328</link>
         <description><![CDATA[<div>Rom grundades av bröderna Romulus och Remus 753 f. kr.<br>När den siste romerske kungen avsattes 509 f. kr. övertogs makten av senaten som i sin tur styrdes av två folkvalda konsuler. Alla vuxna fria män hade rösträtt och ingick i en folkförsamling, men den hade inte så mycket makt. Senare kom kejsaren att styra.</div><div><br></div><div>En del av de styrande i Rom ansåg att människorna enbart var intresserade av bröd och skådespel. Därför tvingades dömda brottslingar kämpa mot varandra eller mot vilda djur för att underhålla publiken, dessa kallades <strong>Gladiatorer</strong>. </div><div><br></div><div><strong>Colosseum</strong> byggdes 80 e. Kr och hade 50 000 sittplatser. Det var Roms största Amfiteater. Evenemangen var oftast gratis och sponsrades av makthavarna för att bli populära hos folket. Här kunde människorna se blodiga spektakel.<br><br></div><div><strong>Cirkus Maximus</strong> var en 590 meter lång hästkapplöpningsstadion med plats för över 200 000 åskådare. Hästkapplöpningar var en populär idrott under antiken. Men cirkusen användes även för gladiatorspel, triumfer, parader och offentliga avrättningar. <br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 34, och <br>Av: de Vries, Robert. Artikel om Romarriket  https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/romarriket Publicerad den 3 oktober 2010. Uppdaterad den 26 mars 2019. Hämtad den 29 mars 2019<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Forum_Romanum_panorama_2.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-04 09:47:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348431328</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Carl Michael Bellman (1740-1795)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348567551</link>
         <description><![CDATA[<div>Bellman föddes i Stockholm och har idag en gata uppkallad efter sig. Han fick en fin utbildning men i yrkeslivet gick det inte så bra. Han gick i personlig konkurs och fick byta arbete flera gånger.<br><br>1765 fick han en ny chef som lät honom träffa poeter och sångare. Några år senare började Bellman arbeta med sitt stordåd <em>Fredmans epistlar</em>. <br><br>Han fick mycket av sin inspiration från krogmiljöer och hans visor kommer konstant ut i nya versioner. Han har gjort visor som <em>Gubben Noak</em>, <em>Så lunka vi så småningom</em> och <em>Fjäriln vingad syns på Haga</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, sid: 257, 258 och 260.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Carl_Michael_Bellman,_portrayed_by_Per_Krafft_1779.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-04 15:06:47 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348567551</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hans Christian Andersen (1805-1875)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348604866</link>
         <description><![CDATA[<div>H.C. Andersen var ett väldigt ensamt barn som älskade att fantisera och spela kasperteater. När han blev vuxen reste han utomlands och kom över den tyska sagoskatten. <br><br>Strax därefter började han skriva egna sagor, och redan i den första sagosamlingen <em>Sagor berättade för barn</em> fanns <em>Elddonet</em> och <em>Prinsessan på ärten</em> med. Sagorna blev populära och han gav ut nya sagosamlingar. En annan känd saga som han har skrivit är <em>Den fula ankungen</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>sid: 299<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:HCA_by_Thora_Hallager_1869.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-04 16:17:34 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348604866</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Lewis Carroll (1832-1898)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348653419</link>
         <description><![CDATA[<div>Lewis Carroll hette egentligen Charles Dodgson. Han var Matematiker och en skicklig fotograf. <br><br>Han skrev en fantasifull berättelse till en god väns dotter – <em>Alice i underlandet</em> – och blev världsberömd. Berättelsen handlar om en flicka som ramlar ner i ett kaninhål och hamnar i underlandet. <br><br>Alice i Underlandet är en av de första texterna inom genren <em>nonsenslitteratur</em>.</div><div><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, sid: 346<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://en.wikipedia.org/wiki/Lewis_Carroll</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-04 17:48:24 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348653419</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348830048</link>
         <description><![CDATA[<div>Att vara modern handlade om att vara i takt med det senaste inom teknik och kunskap. Men även inom musik, litteratur och konst. Man ifrågasatte gamla traditioner men var samtidigt öppen för alla förändringar.</div><div><br>Vanliga teman under Modernismen var: Människans inre, Tidens funktion, psykologi och psykoanalys, minnets och medvetandets funktion, normer och normlöshet, metalitteratur med mera.<br><br>Under Modernismen bröt två krig ut som var så stora att de fick beteckningen världskrig. År 1912 sjönk Titanic, som var dåtidens största och "osänkbara" skepp, och över 1500 människor drunknade.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 402, 411 och Joni, Stam (2012), artikel om Modernismen https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/modernismen/modernismen_fakta.html Publicerad den 6 januari 2012. Hämtad den 6 april 2019.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 07:57:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348830048</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ismer</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348830131</link>
         <description><![CDATA[<div>Precis som Realismen ville Modernismen efterlikna verkligheten, men nu var det framför allt känslan av det nya och känslan av rörelse som skulle efterliknas.<br><br>En rad ismer uppstod och dessa existerar inom både litteratur, bildkonst och arkitektur. Här kom ismer som symbolism, dadaism, futurism, impressionism, och expressionism. </div><div><br></div><div><strong>Impressionism</strong></div><div>Impression betyder intryck och på grund av det blev rörelsen att kallas impressionism. </div><div>Medan Realismen ville ge en så fullständig bild som möjligt av verkligheten gav impressionism bara små fläckar av den. Läsaren eller betraktaren fick själv skapa en helhet. Källa</div><div><br></div><div><strong>Symbolism</strong></div><div>Symbolismen var en protest mot naturalismen, man ansåg att den verklighet vi tolkar med våra sinnen egentligen är en symbol för något annat. </div><div><br></div><div><strong>Expressionism</strong></div><div>Här strävade man efter så stor uttrycksfullhet som möjligt, man ville chockera. Många av deras texter och bilder var ganska obehagliga då de var förvrängda och deformerade i sin utformning. </div><div><br></div><div><strong>Futurism</strong></div><div>Inom Futurismen ville man få bort den gamla tidens konst, litteratur, traditioner, historia och tankesätt och ersätta det med det nya. Man ville istället ha storstäder med fabriker och skyskrapor.</div><div><br></div><div><strong>Dadaism</strong></div><div>Dadaism är ett påhittat ord men just det faktum att det var påhittat var viktigt då man hade ett starkt motstånd mot dåtidens traditioner. Under mitten av 1910-talet gav sig dadaistiska författare och konstnärer till känna med sina verk.</div><div><br><strong>Källa: </strong>Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 402, 405 och https://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/modernismen/modernismen_fakta.html#fut Publicerad den 6 januari 2018, hämtad den 6 april 2019. Artiklar om ismer.<br>och Joni, Stam (2012), artikel om ismer <a href="https://litteraturhistorien.se/dadaism.html">https://litteraturhistorien.se/dadaism.html</a> hämtad den 6 april 2019. Artikel om Dadaism.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://www.flickr.com/photos/lac-bac/6816288850</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 07:57:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348830131</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Selma Lagerlöf (1858-1940)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348838410</link>
         <description><![CDATA[<div>Selma föddes på Mårbacka gård i Värmland, Sverige. Hon var ofta sjuk som barn och ägnade mycket tid till att läsa och studera. <br><br>När hon var 23 år reste hon iväg för att skaffa sig en utbildning. Hon läste vid Högre lärarinneseminariet i Landskrona och vid 27 års ålder fick hon arbete som lärarinna i en flickskola i Landskrona. <br><br>År 1890 deltog hon i en tävling i tidningen ”Idun” och skickade in de första fem kapitlen av <em>Ur Gösta Berlings saga</em>. Hon vann tävlingen och efter detta tog hon tjänstledigt för att skriva klart boken som hon sedan gav ut 1891, den blev en stor succé. <br><br>Efter det har hon bland annat gett ut <em>Jerusalem</em>, <em>Kejsaren av Portugalien</em>, <em>Mårbacka, Nils Holgerssons underbara resa 1 och 2 och</em> <em>Ett barns memoarer</em>.<em><br><br></em>År 1909 fick hon nobelpriset i Litteratur för Nils Holgerssons underbara resa. Och 1914 var hon den första kvinnan som blev invald i Akademien.<br><br><strong>Källa: </strong>Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 437, 438 och https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=308 Ringbom, Nina (2004). Publicerad den 18 oktober 2004. Hämtat den 7 april 2019. Artikel om Selma Lagerlöf.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Selma_Lagerl%C3%B6f.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 08:34:25 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348838410</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sigmund Freud (1856-1939)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348841594</link>
         <description><![CDATA[<div>Sigmund Freud föddes i en judisk familj i Freiberg i Österrike, men när han var fyra år flyttade familjen till Wien. <br><br>När han var 17 år började han på universitet i Wien och studerade medicin och filosofi. Han gick ut med högsta betyg och sedan startade han en läkarmottagning där han behandlade folk med olika nervsjukdomar. <br><br>Så småningom började han intressera sig för psykologi. Han upptäckte bland annat att man genom samtal kunde få en människa att minnas traumatiska händelser som hade skett under barndomen, men som glömts bort. <br><br>Utifrån samtalen med patienterna gav han år 1900 ut boken <em>Drömtydning</em>. <br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 406, 407 och https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=421 Publicerad den 5 juni 2005. Uppdaterad den 1 december 2017. Hämtad den 7 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://en.wikipedia.org/wiki/Sigmund_Freud</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 08:46:48 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348841594</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Moa Martinsson (1890-1964)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348852498</link>
         <description><![CDATA[<div>Hon föddes av en 19-årig ogift piga 1890. De levde under fattiga förhållanden och Moa vistades större delen av sin barndom i Norrköpings fattiga förorter. När hon var 6 år gifte sig hennes mamma med en man som hade häftigt humör och som drack mycket. <br>Hennes barndomsupplevelser skulle spela stor roll för hennes liv och författarskap. I 20-årsåldern gifte hon sig med en arbetare som hade samma temperament och spritbegär som sin styvfar. <br><br>Hon fick fem söner tillsammans med honom och snart började hon intressera sig för politik, så hon läste tidningar så ofta hon kunde. Strax därpå började hon även skicka in egna artiklar till olika tidningar. <br><br>Hennes två yngsta söner drunknade i sjön nedanför torpet där de bodde 1925 och Moa höll på att gå sönder av sorg. Men för att kunna leva vidare med sorgen fortsatte hon skriva. <br><br>Tre år senare dog även hennes man och hon började resa allt oftare till Stockholm. Här träffade hon Harry Martinsson som hon gifte sig med 1929. <br><br>Nu började hon skriva en roman och gav 1933 ut <em>Kvinnor och äppelträd</em>. Andra böcker som hon har skrivit är <em>Brandliljor</em>, <em>Vägen under stjärnorna och</em> <em>Livets fest. </em>I detta epos skrev hon om landsbygdens förvandling och om att människorna flyttade till städerna.<em> Mor gifter sig </em>är en självbiografi.<em> Betty</em>-serien grundar sig i Moas första år som mor och fru. Hur hon försöker fly från verkligheten och skapa en fantasivärld.<br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid 451, 452 och Engman, Kerstin.  https://www.moamartinson.se/moa-martinsons-liv/ Hämtad den 7 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Moa_Martinson_1956.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 09:26:31 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348852498</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Vilhelm Moberg (1898-1973)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348857540</link>
         <description><![CDATA[<div>Vilhelm föddes i ett torp i den småländska orten Moshultamål. Han tog varje tillfälle att läsa, helst om rebeller och äventyr. <br><br>När han var 13 år deltog han i en pristävling i tidningen Brokiga blad och kom på 18:e plats. I 20-årsåldern började han arbeta som journalist. Debutverket blev <em>I vapenrock och linnebyxor</em>, 1926 kom <em>Kassabrist</em> som blev en stor framgång. Året därpå gav han ut <em>Raskens</em> och den blev hans genombrottsroman. <br><br>Men det som blev hans största insats som författare var <em>Utvandrareposet</em>.<br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 454, 455 och Norberg, Johan. http://www.frihetsfronten.se/liberalismen/moberg.shtml Hämtad den 7 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Vilhelm_Moberg_1967.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 09:47:09 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348857540</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Arthur Conan Doyle (1891-1950)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348865743</link>
         <description><![CDATA[<div>Arthur Conan Doyle föddes i Edinburgh i Skottland. Han utbildade sig till läkare vid Edinburghs universitet. <br><br>På sin fritid började han skriva berättelser som han publicerade anonymt i olika tidningar mellan åren 1878-1890. År 1885 gifte han sig med Louise Hawkins och fem år senare flyttade de till London.<br><br>I novellen <em>A Study in Scarlet</em> fick man möta Sherlock Holmes för första gången. Kort därefter kom fortsättningen The sign of the four och <em>A Scandal in Bohemia</em>. Dessa berättelser blev väldigt populära och snart började de dyka upp i The Strand Magazine. De handlar om en detektiv som tillsammans med sin medhjälpare Dr John Watson utreder kriminalgåtor.<br><br>Andra kända verk han har gjort är <em>Beyond the City</em>, <em>The Great Shadow</em>, <em>The Refugees</em> och <em>The Stark Munro Letters</em>.</div><div><br><strong>Källa: </strong>Douglass, Frederick (2019) Arthur Conan Doyle Biography https://www.notablebiographies.com/De-Du/Doyle-Arthur-Conan.html Publicerad 2019, Hämtad 7 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Portrait_of_Sir_Arthur_Conan_Doyle_Wellcome_M0010567.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 10:32:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348865743</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Rubyard Kipling (1865-1936)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348868663</link>
         <description><![CDATA[<div>Rubyard Kipling föddes i Bombay i Indien. Han arbetade där som journalist under sju år. <br><br>Han var en hängiven sympatisör av det engelska imperiet men ansåg att ägandet av andra länder och folk även innebar ansvar. <br><br>Kiplings mest kända bok är <em>Djungelboken,</em> den handlar om en pojke som heter Mowgli, han växer upp i djungeln och tas om hand av en vargflock. De uppfostrar pojken tillsammans med björnen Balou och pantern Bagheera.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid 422.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://www.flickr.com/photos/cassowaryprods/34926233653</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-05 10:48:55 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348868663</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348882640</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/998125671aee0231b2b07a818652d44d/Caspar_David_Friedrich.jpg" />
         <pubDate>2019-04-05 11:57:09 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348882640</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348883589</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/a9402b27a17fcadbc115bd070cee3549/Edgar_Allan_Poe_portrait.jpg" />
         <pubDate>2019-04-05 12:00:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348883589</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348884117</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/fcef9d79cc152605e6e8b41bd67a485d/Esaias_Tegn_r.jpg" />
         <pubDate>2019-04-05 12:03:11 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348884117</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348887281</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/9557effc2b0d5476328f9cd749f8fc00/Arthur_Schopenhauer.jpg" />
         <pubDate>2019-04-05 12:14:45 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/348887281</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Francesco Petrarca (1304-1374)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349288490</link>
         <description><![CDATA[<div>Francesco var en modern man för sin tid. Han ansåg t.ex. att naturen är välgörande för själen. <br><br>Han är av de mest lästa kärlekspoeterna någonsin, i synnerhet hans diktsamling <em>Il Canonziere</em>. Han inspirerades av en verklig kvinna – Laura – som han älskade på avstånd.<br><br><strong>Källa: </strong>Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 126 och http://fugo2.fuv.se/Svenska_B_CFL/svenskab/3%20Renassans%20och%20klassicism/3b.html Hämtad den 31 mars 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Francesco_Petrarca..jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-07 19:39:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349288490</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Francois Villon (1431-1463)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349288725</link>
         <description><![CDATA[<div>Han studerade vid universitet i Paris. Men att döma av hans poesi gjorde han sina mest betydelsefulla lärdomar på gatorna där han umgicks med fyllon, brottslingar och prostituerade. <br><br>Villon hamnade själv på fel sida av lagen ett antal gånger och dömdes till döden 1462 efter ett slagsmål. Han skrev flera av sina dikter i fängelset. Men han släpptes senare och efter det vet ingen var han tog vägen.<br><br>Hans dikter är samlade i <em>Det stora testamentet</em> och <em>Det lilla testamentet</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid 127.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Villon_Francois_2.JPG</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-07 19:40:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349288725</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Birgitta Birgersdotter (1303-1373)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349288860</link>
         <description><![CDATA[<div>Hon blev vid 13 års ålder bortgift med lagermannen Ulf Gudmundsson. De fick åtta barn och hon tjänstgjorde vid hovet. <br><br>När hon var 40 blev hon änka och flyttade till Rom för att viga sitt liv åt Gud. Hon fick uppenbarelser under hela sin livstid som hon skrev ner. Präster översatte dem till latin och med tiden översattes de tillbaka till svenska som <em>Birgittas uppenbarelser</em>. <br><br>I en av sina uppenbarelser fick hon ett uppdrag att instifta en egen klosterorden och bygga ett kloster i Vadstena. År 1370 lyckades hon få påven att godkänna den. <br><br>Den 23 juli 1373 tog hon sina sista andetag, och arton år efter hennes död blev Birgitta helgonförklarad och blev därmed Sveriges hittills enda romersk-katolska helgon.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid 110, 111 och <em>Ryytty, Carsten (2014), artikel om Heliga Birgitta </em> https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/heliga-birgitta-nordens-forsta-helgon Publicerad den 25 juni 2014. Uppdaterad den 6 februari 2019. Hämtad den 30 mars 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:Heliga_Birgitta_p%C3%A5_ett_altarsk%C3%A5p_i_Salems_kyrka.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-07 19:42:11 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349288860</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Pierre Abaelard (1079-1142)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349289003</link>
         <description><![CDATA[<div>Han var en av medeltidens mest kända teologer och filosofer. <br>Men när han och hans främste elev Héloïse (1101-64) blev gravida sattes båda i varsitt kloster, och efter det sågs de aldrig igen.<br><br>Deras brevväxling har gjort dem kända. Han skrev att han hade låtit sig förledas medan hon skrev att hon inte ångrade någonting.<br><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 97.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Abelard.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-07 19:43:24 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349289003</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Petrus de Dacia (1235-1289)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349289116</link>
         <description><![CDATA[<div>Petrus föddes på Gotland och blev senare föreståndare för ett kloster i Visby. <br><br>När han var på en studieresa i Tyskland träffade han Kristina som han blev förälskad i direkt. Han besökte henne flera gånger och däremellan skrev han massor av brev. <br><br>Efter 11 år berättade han om henne i boken <em>Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln</em>. Boken skrevs på latin och översattes till svenska först 1896 och då väckte den stor uppståndelse. Petrus kallades Sveriges första författare för att han var så personlig.</div><div><br><strong>Källa:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 110.<br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:Petrus_de_Dacias_sigill.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-07 19:44:14 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349289116</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349711490</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/82ff3e387202e63fb80080c2a72a6e1d/Forum_Romanum_panorama_2.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:45:35 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349711490</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349712066</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/f01a30d08a4c7d3e76e3c5904901b832/Aristotle_Altemps_Inv8575.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:47:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349712066</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349712500</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/16f38bc0f04f3227f7c72eb597c2e19d/Plato_Pio_Clemetino_Inv305.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:49:07 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349712500</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349712939</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/387ce0ce5abc84261807b10171832768/Socrates_Louvre.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:50:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349712939</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349713955</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/c74dea053d7048d0e54a1c0d6193f9ef/christ_1812781_960_720.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:55:00 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349713955</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349714527</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/2c2950cf737cc9035197c0412bfcbf4e/Francesco_Petrarca_.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:56:19 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349714527</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349715032</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/326d153f616c09711833293ad9e3f6eb/Villon_Francois_2.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 20:58:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349715032</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349715298</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/a1f0dd2b73b6fa52eaed7435d885cb50/405px_Heliga_Birgitta_p__ett_altarsk_p_i_Salems_kyrka.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:00:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349715298</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349715879</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/58646224d64f1905db9b7618f189d43c/Abelard.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:02:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349715879</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349716225</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/a24361e67ba970598873c629fd58fd23/Petrus_de_Dacias_sigill.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:04:21 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349716225</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349717190</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/553050aedd35f6ec62ac66a283802ad9/34609361765_02b77f1cf2_b.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:09:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349717190</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349717445</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/efb33f17b6ec4fa3965eaa3c3ec6f13f/MartinLuther_workshopCranachElder.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:10:52 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349717445</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349717863</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/1a4f6d9c7b2dccd9422095163302e4bc/0_Marie_de_M_dicis___Frans_Pourbus_le_Jeune___Louvre__INV1710_____2_.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:13:03 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349717863</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349718108</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/f3f17f8d5e699168099212f3ce48a119/William_Shakespeare_1609.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:14:26 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349718108</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349718711</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/9e24fec98ec8243b5c927d37fca430de/S_bastien_Leclerc_I__Louis_XIV_Visiting_the_Royal_Academy_of_Sciences__1671.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:17:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349718711</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349718961</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/e8cb2118fc31ee9ebd6b6dd83e57b1e6/Atelier_de_Nicolas_de_Largilli_re__portrait_de_Voltaire__d_tail__mus_e_Carnavalet___002.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:18:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349718961</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349719589</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/6a32d0cebe3f28cccaba7d742a33d50a/Maurice_Quentin_de_La_Tour___Portrait_of_Jean_Jacques_Rousseau___WGA12360.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:21:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349719589</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349719982</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/87454b153d018152dd008e834e505571/Daniel_Defoe_1706.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:23:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349719982</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349720285</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/d341353a4ee0f64e7e51437777ffe09b/Jonathan_Swift_by_Charles_Jervas_detail.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:24:47 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349720285</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349720847</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/7a3f67bac0f53a97f3b60fc56d19a17b/Carl_Michael_Bellman__portrayed_by_Per_Krafft_1779.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:27:42 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349720847</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349721297</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/bde44d550bf65ac7e8fdf451fa232a78/Caspar_David_Friedrich___Wanderer_above_the_sea_of_fog.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:29:56 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349721297</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349721504</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/3109c8713ad23fc48ce247dd3ab61ae4/Grimm.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:31:01 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349721504</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349721888</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/7ba6325922477cea3d5733b7db7b8c02/E__T__A__Hoffmann__autorretrato.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:32:59 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349721888</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349722291</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/0e04c927be61c889c91a61ca5c52759c/Unknown_woman__formerly_known_as_Mary_Wollstonecraft_Shelley_by_Samuel_John_Stump.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:35:09 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349722291</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349722721</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/d777e9d9c47fc81834678f4eb8d3ee18/Kopia_av_Erik_gustaf_geijer_with_signature_cropped.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:37:56 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349722721</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723144</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/2cf3ebbe3a952385bb4820007ea81273/HCA_by_Thora_Hallager_1869.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:40:37 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723144</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723359</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/a176cb2f87e911b960f0b4c1810150c1/Jean_Fran_ois_Millet__II____Buckwheat_Harvest___Summer___WGA15694.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:41:56 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723359</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723648</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/70bb66ac533712465f8a19bb71e25c57/Dickens_Gurney_head.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:43:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723648</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723983</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/808f903da80c3bf5f04d92939c7cd3b6/Fredrika_Bremer.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:45:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349723983</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349724288</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/748105f4ce2dff23508126c3edf45779/Lars_Johan_Hierta_3.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:47:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349724288</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349724566</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/030d1717d4e486039eb5f1322d9a42de/August_Strindberg.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:48:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349724566</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349724959</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/319531ee238498f6420d6ae4af541716/Lewis_Carroll_1863.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 21:50:52 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349724959</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349726820</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/0cc1773860cf48da4ffa8539baddc7f3/6816288850_d9e758e661_b.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:01:14 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349726820</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349727048</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/b579c594c5ed63e468459273164b1fd2/Selma_Lagerl_f.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:02:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349727048</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349727522</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/27d34d69a5e7be169f0f82aa9c04ae06/Sigmund_Freud__by_Max_Halberstadt__cropped_.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:05:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349727522</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349727805</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/8ee53c48f061e1d9939152700e6c50c0/Moa_Martinson_1956.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:07:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349727805</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349728087</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/5cc2c2b3274101d3cffe39f55d2286e4/659px_Vilhelm_Moberg_1967.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:08:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349728087</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349728312</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/340fa0469cab2a4bda8461b7d016da7c/Portrait_of_Sir_Arthur_Conan_Doyle_Wellcome_M0010567.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:10:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349728312</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349728587</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/677f2d84e58d408e29b5f052d87e8ed9/34926233653_1183d60bda_b.jpg" />
         <pubDate>2019-04-08 22:11:45 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349728587</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Mina tankar om Romantiken</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349730375</link>
         <description><![CDATA[<div>Jag tror att Bröderna Grimms saga om Askungen nog var ett typexempel på hur en bok från Romantiken såg ut. <br><br>Den handlar om en föräldralös flicka som levde tillsammans med sin elaka styvmor och två lika elaka styvsystrar. De behandlade Askungen som en slav och hon ville bara bort från allt det hemska som hon fick utstå. På ett eller annat sätt kom hon till en bal, och väl där träffade hon en vacker prins och förälskade sig i honom. (källa nedan)<br><br>Jag tror att man hade en längtan till något annat än de bullriga gatorna i och med industrialiseringens uppkomst. Därför tror jag många började skriva sagor och berättelser och leva sig in i den världen istället. <br><br><strong>Källa:</strong> <br>Askungen http://365sagor.blogspot.com/2012/02/askungen.html Publicerad den 10 februari 2012. Hämtad den 11 april 2019.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-08 22:25:05 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/349730375</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Mina tankar om Realismen</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350142988</link>
         <description><![CDATA[<div>Det känns som att det här var en tid då det hände mycket och det gör den här epoken intressant tycker jag. Industrialismen var i full gång, man kunde nog lättare resa när tågen kom. Samtidigt ville man se på världen som den var och inte fantisera iväg på ett sätt som man hade gjort under Romantiken.<br><br>Charles Dickens bok Oliver Twist  handlar om en föräldralös pojke som växer upp i fattighuset. <br><br>Det var nog ganska vanligt att man bodde i fattighus under den här tiden tror jag. Och jag tror att den boken nog är ganska typisk för en författare från Realismen.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-09 21:26:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350142988</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350155747</link>
         <description><![CDATA[<div>Efter andra världskrigets slut grundades de Förenta Nationerna (FN). Man var inriktad på att lösa konflikter redan från start och ville undvika att något mer storkrig skulle bryta ut. 1948 bildades staten Israel av FN.<br><br><strong>Kalla kriget</strong><br>Sovjetunionen skapade en järnridå genom Europa efter andra världskriget. Detta var ett maktspel mellan öst och väst och kallades för ”Kalla kriget”. <br><br>I Berlin byggdes en mur (<em>Berlinmuren</em>) 1961, rakt igenom staden för att hindra flyktingar från att ta sig från öst till väst. Man hade bevakningsanläggningar och om någon försökte fly sköts den till döds av de östtyska gränsvakterna. <br><br>Den 9 november 1989 öppnades Berlin igen och östtyskarna kunde äntligen återse sina gamla släktingar på andra sidan muren. <br>I och med Berlinmurens fall signalerades ett politiskt misslyckande för kommunismen.<br><br>Sverige var ett av de få länder i Europa som inte hade dragits in i andra världskriget. Nu gick Sveriges ekonomi bättre än någonsin eftersom vi hade en industri utan förstörelse.<br><br>År 1995 gick Sverige med i EU, tidigare hette unionen EG. <br><br></div><div><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 514, 522 och <br>Ryytty, Carsten (2016) <a href="https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/latta-fakta-om-berlinmuren">https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/latta-fakta-om-berlinmuren</a> Publicerad den 21 maj 2016. Uppdaterad den 6 februari 2019. Hämtad den 10 mars 2019.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-09 22:40:26 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350155747</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Teknisk tidsålder</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350156174</link>
         <description><![CDATA[<div>1956 kom de första TV-sändningarna till Sverige. Tv:n uppfanns redan 1937 men genombrottet kom när de sände drottning Elisabeth II:s kröning i London.<br><br>USA skickade upp Apollo II till månen 1969 och landstigningen TV-sändes.</div><div><br>Inom musiken släpptes LP-skivor, senare kom band och efter det CD-skivor. <br><br>Under 1980-90-talet kom persondatorn och nu har de flesta hem en dator, man har även e-post, internet och mobiltelefon. </div><div><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 515, 522</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-09 22:42:52 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350156174</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konst och Litteratur</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350157505</link>
         <description><![CDATA[<div>Efter andra världskrigets slut var litteraturen inne i en ganska dyster period. Man visste inte riktigt vad man kunde lita på. Mycket av berättarkonsten handlade om att göra upp med det som hade varit.<br><br>Även under den här tiden slog ismer som existentialism och absurdism igenom. <br><br><strong>Postmodernism 1970-</strong></div><div>Post betyder ”efter” på latin, så namnet postmodernism var alltså något som hände efter modernismen. Postmodernismen var en reaktion mot modernismen.<br> </div><div>Grundidén hos postmodernismen var att världen var fragmentarisk, subjektiv och provisorisk.</div><div>Den ena sanningen blev utbytt av en annan och förändringsprocessen var ojämn.</div><div><br>Under postmodernismen, började man blanda stilar lite hur som helst. Ena dagen skrämdes man av de blodsugande vampyrerna, dagen därpå var dessa vampyrer en förebild eller vän.<br><br><strong>Källor:</strong> Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 525, 534. <br>De litterära epokerna, Ett svep genom den västerländska litteraturhistorien, Uppgiftspapper.<br>Postmodernism, Mark, Oskar (2010) https://www.filosofer.se/postmodernism.html<br>Hämtad den 11 april 2019.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-09 22:52:34 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350157505</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Astrid Lindgren (1907-2002)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350650867</link>
         <description><![CDATA[<div>Astrid föddes på en gård i Näs utanför Vimmerby i Småland. Som 19-åring blev hon gravid med chefredaktören Reinhold Blomberg, som hon arbetade åt. Då bestämde hon sig för att flytta till Stockholm för att slippa allt skvaller. Den 4 december 1926 föddes hennes son som fick namnet Lasse. <br><br>Hon var hemma med sin son och för att få lite extra pengar skrev hon berättelser till olika tidningar och tog extrajobb. År 1931 gifte hon sig med Sture Lindgren. 1934 föddes Astrids dotter Karin och 1941 fick maken Sture jobb som VD vid Motormännens Riksförbund.<br><br>När Astrids dotter Karin blev sjuk ville hon att hennes mamma skulle berätta en saga. I samma stund uppfann hon Pippi Långstrump, en av världens mest kända barnbokskaraktärer. <br><br><em>Britt-Mari lättar sitt hjärta</em> blev Astrids debutbok efter att hon vann andrapris i en tävling med den. När hon senare deltog i en annan tävling med <em>Pippi Långstrump</em> vann den första pris och gavs ut 1945. Andra kända böcker som Astrid har skrivit är: <em>Kerstin och jag</em>, <em>Alla vi barn i Bullerbyn,</em> <em>Mästerdetektiven Blomkvist, Ronja Rövardotter, Kajsa Kavat och Rasmus på luffen, m fl</em>. Hon är en av världens mest älskade barnboksförfattare och många av hennes böcker har filmatiserats och visas då och då på tv. <br><br><strong>Källa:</strong> Astrid Lindgren Company https://www.astridlindgren.com/sv/astrid-lindgren<br>Hämtad den 10 april 2019.<br><br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://en.wikipedia.org/wiki/Astrid_Lindgren</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-11 06:16:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350650867</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651011</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/c663d79e98d392ebe0179c0208859ef9/Astrid_Lindgren__cropped_.jpg" />
         <pubDate>2019-04-11 06:17:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651011</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Agatha Christie (1890-1976)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651052</link>
         <description><![CDATA[<div>Agatha föddes i Torquay i England. Hon gifte sig med Archie Christie 1914 och strax efteråt åkte han och krigade. När Agathas mor precis hade gått bort meddelade Archie att han hade träffat någon annan och ville skiljas. Agatha blev förkrossad. <br><br></div><div>Några år därefter mötte hon Max Mallowan, han var arkeolog och de blev förälskade och höll ihop tills Agatha Christies död. <br><br>Hon var riktigt duktig på att fantisera ihop spännande deckargåtor. <br>Hennes mest kända böcker är <em>Ofullbordat porträtt</em>, <em>Konstiga huset</em>, <em>Badortsmysteriet</em>, <em>Mordet på Orientexpressen</em>, <em>Par i brott</em> och <em>Ett mord annonseras</em>.<br><br><strong>Källa:</strong> Sahlén, Anna (2015) https://www.minabibliotek.se/sv/article/agatha-christie-125-%C3%A5r Publicerad den 15 juli 2015. Hämtad den 10 april 2019.<br><strong>Bildkälla (nedan):</strong> https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Agatha_Christie_3.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-11 06:17:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651052</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651226</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/5a83fc1ebf8ca40e2c93069e6c8996dd/441px_Agatha_Christie_3.jpg" />
         <pubDate>2019-04-11 06:19:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651226</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Joyce Carol Oates (1938-)</title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651296</link>
         <description><![CDATA[<div>Joyce föddes i Lockport i delstaten New York. Vid 14 års ålder fick hon en skrivmaskin och började skriva historier. Som 19-åring vann hon sin första utmärkelse som författare. </div><div><br></div><div>Hon tog magisterexamen vid University of Wisconsin efter en egendomligt kort studietid och strax därpå gifte hon sig med Raymond Smith. De flyttade till Detroit och hon fick jobb på universitet.  <br><br>Hon skickade in korta berättelser till olika tidningar under början av sin karriär.<br>Hennes första roman <em>With Shuddering Fall</em> skrev hon 1964, efter det har hon bland annat gett ut böckerna <em>Ett jordiskt Eden</em>, <em>Dom där</em>, <em>Bellefleur</em> och <em>Blonde</em>.<br><br><strong>Källa: </strong>Människans texter, Litteraturen, Anders Lindqvist och Karl Lindqvist, Studentlitteratur.<br>Sid: 574, 575 och https://sv.wikipedia.org/wiki/Joyce_Carol_Oates Uppdaterad den 8 mars 2019. Hämtad den 10 april 2019. <br><strong>Bildkälla (nedan): </strong>https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Joyce_carol_oates_2014.jpg</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2019-04-11 06:19:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651296</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>soffiloffan81</author>
         <link>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651458</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/368958536/0974bcf798b84613f873637fa9d66643/Joyce_carol_oates_2014.jpg" />
         <pubDate>2019-04-11 06:20:27 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/soffiloffan81/v2hcoc8pxehp/wish/350651458</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
