Upplägg av undervisning: plan för åk 1-3 terminsplanering, vad som ska beröras under den tidsperioden.

Ex på teman: närområdet, levnadsvillkor, hållbar utveckling, trafikregler

Av det tematiska vi sett, har det varit varierad undervisning med studiebesök, rollspel bland annat.

Våra övningsskolor använder sig av årshjul eller "röda tråden" om vad som berörs under de olika årskurserna.

Själva undervisningen bedömas genom ex Kahoot, redovisning, diskussioner, "checkar" under lektionerna, frågor, rita istället för att skriva.

Dock är prov och test inget som används, utan enbart de nationella bedömningsstöden.

Lärarna har gjort detaljplaneringar för att eleverna ska få samma undervisning i olika klasser, vilket är gjort efter de olika kursplanerna.

• Exit-tickets

• Faktatexter

• Formativ bedömning

• Kahoot

• Öppna frågor

• Tankekartor

Årsplanering/terminsplanering med en röd tråd som följs genom årskurs 1-3.

prov och test är inget som vi observerat att de använt och det är inte heller så vanligt. Isåfall är det Kahoot eller Quizet som används för att se vad eleverna kan. sedan kan gemensam diskussion användas i klassrummet tillsammans med läraren och då får läraren en uppfattning om vad eleverna kan.

Dock är detta något lärarna kan bygga vidare och forma undervisningen ut efter mer.

Vi har bland annat tagit del av stadsvandring, skapande av planscher kopplat till geografi och bild, ritat kartor (deras väg till skolan)

Våra olika skolor använder sig av ett årshjul kopplat till SO där de bestämmer vad de ska gå igenom under de olika åren i SO-undervisningen för att kunna skapa en röd tråd i undervisningsmomenten och de olika arbetsområdena

Lärarna berättade att ofta tar det även upp demokrati, mångfald, hållbarhet och jämställdhet när det kom upp under olika tillfällen, som till exempel på lilla aktuellt, nutidsfrågor osv.

Utmaningen kan vara att visa eleverna att det finns variation inom olika religioner/traditioner och kulturer.

Vi tar även med oss att ha varierade lektionsmoment för det inte alltid ska se likadant ut.

På en av skolorna är det skräpplockardag en dag i veckan, där en klass varje vecka plockar skräp. På andra skolor är även detta något som arbetas med mycket, där undervisningen trycker mycket på att återvinna samt återanvända.

De olika dimensionerna av hållbarhet lyfts, men det är frest den ekologiska och sociala hållbarheten som tas upp. Den sociala hållbarheten är något som regelbundet tas upp kopplat till värdegrunden.

Jämställdhet:

Lärarna skiljer inte på några elever, utan grupper och liknande är blandade samt att alla ges samma utrymme.

Mångfald:

Ibland på skolorna används eleverna som resurser i undervisningen, där läraren kan ge elever utrymme att berätta för de andra eleverna om det aktuella ämnet. Eleverna kan då lära av varandra!

De berör den ekologiska hållbarhet genom att exempelvis sortera sopor efter att de har pysslat, de pratar om att man inte ska slösa på vatten när man tvättar händerna.

Den sociala hållbarheten berörs när de pratar om demokrati och genom att man har elevråd i skolan för att bestämma saker och ting.

Mångfald arbetas med genom att alla elever får dela med sig av sina tankar i klassrummet.

Lärare lyfter positiva likheter mellan de olika kulturella bakgrunderna för att inte skapa konflikter mellan eleverna och arbetar kontinuerligt med en inkluderande gemenskap i klassen.

Att man som lärare synliggör olikheter som finns inom samma religion. Att det inte alltid ser ut på ett och samma sätt hemma bra för att man tror på samma religion.

Något som vi reflekterat över att man borde tänka på är att man ska förberedda sig själv och eleverna på om man ska prata om jobbiga ämnen exempelvis om krig och flykt.

Detta kan underlätta för läraren i planeringen samt göra eleverna till en del av undervisningen som kan göra de mer engagerade.

Försöka använda praktiskt arbete så mycket som möjligt. SO-undervisningen innehåller många abstrakta grepp och processer som gör det extra viktigt att konkretisera det!

Dock kan det bli svårt att alltid göra det. Det kan vara svårt att få till realistiska lektioner samt att få tillgång till material och tid. Här behöver vi fokusera på de mindre konkreta och kreativa övningarna som är genomförbara i klassrummet!

En svårighet kan vara att ta upp allvarliga konflikter som sker i vår samtid, ex konflikten i Palestina. Idag är det många elever som har familj och släkt i dessa länder som kan väcka starka känslor och ibland konflikter med elever emellan från andra länder som också är med i konflikten.

Utmaningar vi sett är att man lätt fastnar i ämnet svenska i samtliga ämnen och arbetsområden, att svenska lätt tar över i form av skriv- och läsfokus. En annan utmaning vi sett är att lärare lätt hamnar i en vana där eleverna utför samma typer av struktur i uppgifterna och inte varierar upplägget tillräckligt inom vissa ämnen.

Det vi tar med oss är att våga, våga, våga! Våga tämja på gränserna lite, mer lärande genom lek och inte fastna i samma återkommande strukturer och upplägg. Att använda sig av stationer i undervisningen, speciellt i de yngre åldrarna för att öka lust och motivation.