Referens

Skolverket (2016), Läroplan för förskolan Lpfö 98, Stockholm.

Referens

Tallberg Broman, I. (2017). 1.Svenska förskolan i kontinuitet och förändring: Utbildningspolitisk reformperiod - förskola i paradigmskifte?, B. Riddersporre & S. Persson (Red.),  Utbildningsvetenskap för förskola (s. 31-32). Stockholm: NATUR & KULTUR.

Alva Myrdal gjorde vetenskapliga studier som grundade på att äktenskap med få barn och barnlösa äktenskap var speciellt bekymmersamma. Hon menar att barn behöver en mer kollektiv samvaro med andra barn och utbildad personal, och att samhället måste erbjuda det. Hon ville alltså att syskonlösa barn ska få umgås med andra jämnåriga barn, eftersom att det var nödvändigt och att det skulle kompensera upp bristen på jämnåriga barn i hemmet. Hon ansåg att barn behövde lära sig socialt hänsynstagande och sociala vanor genom sällskap av andra barn (Persson, 2017).

Freidrich Fröbels pedagogiska ideér byggde mycket på Johann Heinrich Pestalozzis tankar; att utbildning skulle tillkomma alla och ge möjligheter att utveckla den goda människan. (Lundgren, 2014) Fröbel menade att leken har en central roll för barnets utveckling, men även att lärande om naturen, odling av växter och hemmets fostran är en viktig del. Fröbel har haft en stort inflytande på Sveriges utbildningssystem; till exempel så har förskolans läroplan leken i fokus som ett centralt sätt att lära (Lundgren, 2014).

Ellen och Maria Moberg bildade tillsammans en förening som gjorde det möjligt att starta upp folkbarnträdgårdar som barn med fattiga föräldrar kunde gå till. Det gjordes även en inventering om Sveriges barnträdgårdar och barnkrubbor, vilka visade sig ha oacceptabla förhållanden. Detta gjorde att staten så småningom tog inventeringen på allvar och började engagera sig i förskolans utveckling. Rapporten kom att göra stor skillnad i verksamhetens förändringsprocess (Lundgren, 2014). De engagerade sig mycket i att förskolemiljön skulle vara anpassad för barn.

Dessa fyra individer tänkte först och främst på barnets bästa. Fröbel startade precis som systrarna Moberg en anstalt för barn. Till skillnad från barnkrubbor ville dessa verksamheter fokusera på både lek och fostran; leken var ett betydelsefullt lärosätt och miljön skulle anpassas till barnen. 

Alva Myrdal tänkte, till skillnad från de andra personerna, mycket på barnens sociala umgänge och behov. Hon menade att barnen behöver träffa jämnåriga och på så sätt utvecklas sin sociala kompetens. Systrarna Moberg och Fröbel menade att lärarna stod i centrum för undervisning och utveckling, medan Myrdal menade att barnen utvecklas i umgänge av andra barn.

Sammanfattningsvis har förskolan förändrats mycket sedan flera år tillbaka. De fyra nämnda gestalterna har haft stort inflytande på Sveriges förskolor, och bidragit till den förskolan vi har idag. Skollagen och Läroplanen bygger delvis på deras tankar och ideér om barnens utveckling. 

Referenser

Persson, S. (2017). 3.Förskolans janusansikte i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv: En avvaktande positionsförflyttning, B. Riddersporre & S. Persson (Red.),  Utbildningsvetenskap för förskola (s. 68). Stockholm: NATUR & KULTUR. 

Lundgren, U. P. (2014). 2.Den moderna skolan blir till - ett framtidsprojekt: Pestalozzi - utbildning åt alla, U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande Skola Bildning: grundbok för lärare (s.62). Stockholm: NATUR & KULTUR

Lundgren, U. P. (2014). 4.Det livslånga lärandet- att utbilda för ett kunskapssamhälle: Förskolans rötter, U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande Skola Bildning: grundbok för lärare (s.103). Stockholm: NATUR & KULTUR

Lundgren, U. P. (2014). 4.Det livslånga lärandet- att utbilda för ett kunskapssamhälle, U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande Skola Bildning: grundbok för lärare (s.103-115). Stockholm: NATUR & KULTUR

Det finns två olika nivåer inom styrdokumenten, samhällsnivå och förskolenivå. Skillnaden mellan dessa nivåer är att på samhällsnivå så har skolorna ett betygssystem men på förskolenivå betygsätter man inte barnen. Målet för den statliga styrningen är att verksamheten ska vara jämnlik över hela landet. 

(Lundgren, Säljö & Liberg 2014 sid. 142) (Engdahl & Ärlemalm-hagsér 2015 sid. 50-51)

1962- talet kom förskolelärarutblingen att förstatligas helt och högskolereformen och 1977 blev förskollärarutblingen en del av högskolan. Under 2000- talet ökades utbildnings tiden för förskollärare till slut till tre och ett halv år. (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2017 s.30-31)

År 1996 blev förskolan officiellt en integrerad del av utbildningssystemet och vid år 1998 grundades den läroplanen som finns idag. Detta skedde inte helt utan politiska strider. Redan 1994 togs de första stegen mot att sammanföra förskolan och grundskolan under ett gemensamt styrdokument. I och med LPO 1994 fick förskollärare och fritidspedagoger rätt att undervisa i grundskolan. (Riddersporre & Persson, 2017 sid. 78-79) Denna läroplan betonade ett ökat fokus på lärande i förskolan. (Riddersporre & Persson, 2017 sid. 32) Under 2000-talet i och med globaliseringen kom ett ökat fokus på de yngre barnens utbildning och lärande samt en ökad inriktning på mätbara resultat i förskolan.(Riddersporre & Persson, 2017 sid. 79) 

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare- Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber AB.  

Skolverket.(2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. 

Riddersporre, B. & Persson, S.(2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. 

 

1998 fick förskolan sin första läroplan, som idag har en betydelse för hur utbildningen utformas. En konflikt uppstod när förskolans centrerade grundpelare, värdekultur och kunskap skulle ersättas av akademi och vetenskap i alla professionsutbildningar. Den som nu gick förskollärarutbildningen skulle ha både kunnande, lämplighet och rätt personlighet.
2001 blev utbildningen tillhörande ett gemensamt lärarprogram på 3,5 år och 2011 blev förskollärarutbildningen ett självständigt program.
(Engdahl & Ärlemalm- Hagsér 2015, s. 39; Riddersporre & Persson 2010, s. 25-27). 

 

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare- Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber AB. 

Riddersporre, B. & Persson, S.(2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. 

 

Systrarna Moberg bildade en förening som sedan kunde hjälpa dem att öppna folkbarnträdgården i Norrköping, där tog de emot fattiga föräldrars barn. De gjorde bland annat studieresor runt om i Sverige för att utveckla sitt pedagogiska kunnande. Systrarna påvisade också oacceptabla förhållanden på landets barnkrubbor och barnträdgårdar. På grund av detta blev det den första statliga utredningen om förskolan (Lundgren 2014:103-104). 

Myrdal blev den första världspresidenten för OMEP som var en politisk oberoende organisation som grundades med hjälp av representanter från olika länder. Deras syfte var att sammanföra olika yrkesgrupper som arbetar för barnens bästa och förbättra deras rättigheter och livsvillkor (Engdahl, 2015. Sid 113). Myrdal pekade på vetenskapliga studier om att syskonlösa barn behöver en miljö tillsammans med andra jämnåriga barn (Persson 2017:68).

Sammanfattningsvis var Fröbel en förebild till systrarna Moberg och Myrdal. De använde sig av Fröbels teorier för att utveckla sitt egna pedagogiska kunnande och sina verksamheter. Något som är lika för alla förgrundsgestalter är att barnen själva ska få påverka sin egen utveckling. Också vikten i att alla barn är lika värda och att de har rättigheter.

 

Seminarierna ökade runt om i Sverige men 1977 gjordes utbildningen om till en högskoleutbildning på 2,5 år. 1987 förenklades barnstugeutredningen till det pedagogiska programmet och år 1998 fick vi dagens Läroplan som har haft mycket inflytande på förskollärarprogrammet

 

År 2001 gjordes utbildningen om igen och ett gemensamt lärarprogram för olika lärarkategorier startades. Då förlängdes också utbildningen till 3,5 år. År 2011 blev förskollärarprogrammet ett självständigt program, så ser det ut än idag.

Källor
Riddersporre, B. & Persson, S.(2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. 

 

Under 90- talet ändrades synen på material och miljö där de nu kom att spela en mer central roll. 

 

År 2001 blev det en allmän förskola, 15 timmar i veckan för barn till arbetssökande. Ett år senare, 2002, fick barn till föräldralediga samma rättigheter. År 2003 införs allmän förskola för barn mellan fyra och fem år. 

Den 1 juli 2010 infördes allmän förskola för barn från höstterminen det år de fyller tre.

Källor
Riddersporre, B. & Persson, S.(2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur. 

Förskolan grundar sig idag på de olika styrdokument som finns. De har stor betydelse samt funktion som ligger som grund för hur förskolan skall styras och utvecklas. På förskolenivå så ger det barnen möjlighet för utveckling och lärande. I lekfulla former berör man områdena så som språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Tanken är att barnen ska bli utmanade och stimulerade på individuell nivå. Förskollärarna har som uppgift att väcka barnens eget utforskande och nyfiken, lusten att lära.

På samhällsnivå har alla förskolor samma utgångspunkt. Vare sig det är en kommunal eller fristående förskola. Alla förskolor har ett ansvar att försöka sträva efter att upprätthålla kvalitén på denna forskningsbaserade pedagogik. Det handlar om att ta tillvara på barnens lust och lärande. På både förskolenivå och samhällsnivå ska vi sträva efter att ha en förhöjd ambition (Skolverkets filmer).
~

 

Styrdokumentens funktion på samhällsnivå:

Styrdokumenten ska om de efterföljs, förhoppningsvis generera medborgare som har en god uppfattning och förståelse för hur vårt demokratiska samhälle styrs och fungerar (med en förståelse för de mänskliga rättigheterna), och också ge en god grund och bra förutsättningar för personlig utveckling och produktivitet i både skolan och samhället.

Källor
Skolverket.(2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. 

De förgrundsgestalter som har haft inflytande på hur förskolan ser ut idag är ett flertal. Bland annat så har vi Friedrich Fröbel haft stor inverkan på den svenska förskolepedagogiken. I hans idé var det barnens lek som var det centrala. De skulle vara ”fria människor”(lärande skola bildning s.103, 2014) Barnen skulle växa genom ”hemmets fostran”.

Några som praktiserade hans idéer var Ellen och Maria Moberg, de öppnade upp en folkbarnträdgård för de fattiga föräldrarnas barn som fokuserade mycket på att barnen skulle bli ”glada, sunda och livsdugliga” (Moberg och Moberg 1923). I likhet med Fröbels Kindergarten som hade grund i ”lek och sysselsättningsanstalt” (lärande skola bildning s.103) så hade även systrarnas folkbarnträdgård detta. Genom fostrande lek, sagor, sånger, slöjd och gymnastik skulle man stimulera barns utveckling, lärande och hälsa. (Bim Riddersporre och Sven Persson, 2017 s.24-25).

  Arbetsmedelpunkten vände. Alva Myrdal hade stark kritik mot arbetssättet som rådde med medelpunkten leken. Det var alldeles för vuxenstyrt. (Riddersporre och Persson s.25) Nu skulle barnens intressen och aktiviteter vara utgångspunkten. Hemmets fostran var inte längre central. Alva Myrdal förde fram vetenskapliga studier på att barn med få syskon, eller syskonlösa barn, behövde kompenseras. Genom att erbjuda dom en kollektiv samvaro med jämnåriga barn, i en miljö där det också fanns utbildade vuxna skulle den individuella egoismen motverkas (Riddersporre och Persson s.68).~

styrdokumentet. Arbetssättet kan skiljas från kommun till kommun, men målen och riktlinjerna är 

ändå desamma. Det är förskoleenheten som består av en huvudman, en förskolechef. 

Förskolechefen bestämmer över sin enhet och ser till att scheman, personal och verksamheten följer

läroplanen. 

Samhällsnivå: Det är politiker som sätter ekonomiska och innehållsliga ramar för verksamheten. 

Det första steget i samhällets utbildningssystem är förskolan, där en lägger grunden för barns 

lärande. Barns första år har stor betydelse för lärandet och vid sju års åldern över gå de till 

grundskolan. Det är olika beslutsnivåer om förskolan. Riksdagen bestämmer skollagen och 

regeringen/utbildningsdepartementet som ägnar sig åt läroplanen. Varje kommun har en politisk 

nämnd och de ansvarar på deras kommun. Alla kommuner ser inte likadana ut. Samhället ställer 

krav på vad barn ska ha för kunskaper innan skolstart. 

Källförteckning: 

Riddersporre, B & Persson, S (2017) 

Utbildningsvetenskap för förskolan

. Stockholm: Natur & 

Kultur

Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E (2015) 

Att bli förskollärare – Mångfacetterad komplexitet 

Stockholm: Liber AB

Skolverket (2016), 

Läroplan för förskolan Lpfö 98

, Stockholm 

1991 röstades en borgerlig regering fram i Sverige, de ville ta fram nya mål och riktlinjer. Planen var att ta fram en ny läroplan för grundskolan, den omfattade inte mål och riktlinjer för enbart barnomsorgen. Utan tanken var att de olika verksamheterna skulle samlas och man skulle börja arbeta i arbetslag där förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger skulle ingå och att de tillsammans skulle utveckla och utgöra den pedagogiska verksamheten och komplettera varandra. Förskolelärare och fritidspedagoger skulle också få rätt att undervisa i grundskolan. år 1996 blev förskolan en del av utbildningsväsendet och året efter fick Barnomsorgs och skola-kommittén (BOSK) i uppdrag att skapa en läroplan för förskolan. Och 1998 trädde förskolans första läroplan i kraft och reviderades 2010. Förskolan fick ett tydligare kunskapsuppdrag och kunskap, lärande och bildning stärktes. (Bim och Riddersporre s.78-79)
~

uppdrag är inte längre att bara vara ett stöd för studerande och arbetande föräldrar, utan även lägga 

grunden för ett livslångt lärande, detta beslutades internationellt av EU. Förskolan blev en del av 

utbildningsväsendet 1996, och 1997 fick barnomsorg och skola-kommittéen att skriva en läroplan 

för förskolan. Denna läroplan trädde i kraft 1998. I början av 2000-talet blev den allmänna 

förskolan en rättighet för barn vars föräldrar var arbetslösa eller föräldralediga. 2003 fick 4-5-

åringar gå i förskola 525 timmar om året. Läroplanen från 1998 (med revidering 2010 och 2016) har

lagt grunden för dem mål och riktlinjer som gäller för förskolan än idag.

Källförteckning: 

Riddersporre, B & Persson, S (2017) 

Utbildningsvetenskap för förskolan

. Stockholm: Natur & 

Kultur

Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E (2015) 

Att bli förskollärare – Mångfacetterad komplexitet 

Stockholm: Liber AB

Skolverket (2016), 

Läroplan för förskolan Lpfö 98

, Stockholm 

Skollagen och läroplanen påverkar samhället på två olika nivåer, förskolenivå och samhällsnivå. På nivån i förskolan har man med hjälp av läroplanen och skollagen direktiv och riktlinjer att arbeta utefter. Där är det tydligt vem som är ansvarig för vad och vad som förväntas av verksamheten. I skollagen (kap 2, §2) står det om riktlinjer och bestämmelser för högt uppsatta huvudmän till eleverna ute i verksamheten.

Förskolans läroplan riktar sig till lärarna, förskolechefen, hela arbetslaget och även eleverna. För elevernas del står det vad verksamheten ska erbjuda dem. Här har man tagit ner skollagens paragrafer till mer verksamhetsanpassad nivå. Där riktlinjer och mål blir mer tydliga och enklare att jobba utefter. 

Förskolans läroplan och skollagen på samhällsnivå påverkar till en mer jämställd skolgång. Alla barn har enligt lagen (skollagen, kap 7, §2) rätt att gå i skolan, även i läroplanen står det om jämställdhet och respekt för alla människor. Det ger en likvärdig värdegrund och en jämn nivå på utbildning, så att alla barn får en bra grund för att kunna studera vidare i grundskolan.

En sammanfattning av styrdokumentens funktion på de olika nivåerna är att förskolenivån riktar sig mer till utbildningen, medans samhällsnivån riktar sig mer till jämställdhet och lika utbildning. 

Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande med hjälp att styrdokumenten.

(Egna anteckningar. läroplan för förskolan Lpfö98

1996 hände en annan stor händelse i förskolans historia. Förskolan blev nämligen en del av det svenska utbildningssystemet och bara två år senare kom läroplanen för förskolan (lpfö98). De två händelserna har bidragit till hur förskolan ser ut idag och sättet man arbetar och utbildar barnen.

Redan 5 år senare förlängde man utbildningen till en tvåårig utbildning i “fostran och vård av barn i förskoleåldern”. Detta skedde på grund av att man då hade bildat ett fackförbund och satt ett krav på att man skulle ha utbildningen för att bli medlem. 1943 blev det en stor diskussion inom barnträdgårdslärerinnekåren där man diskuterade utbildningen för att arbeta inom barnträdgårdarna och alla blev överens om att det skulle krävas en lång seminarieutbildning för ett sådant krävande yrke. I samma veva började barnträdgårdarna bli mer populära och fler kvinnor började lämna sina barn då kvinnorna nu började tåga in mer på arbetsmarknaden. Detta gjorde att kravet på fler lärarinnor ökade och man bestämde att att bidraget till barnträdgårdarna skulle grundas på att lärarinnorna hade utbildning. Två år senare examinerades 102 stycken barnträdgårdslärarinnor. 1962 förstatligades förskollärarutbildningen och de var nu staten som utövade seminarierna och redan 1977 förlängdes utbildningen från 4 terminer till 5 terminer. För att öka förskollärarens profession ytterligare förlängdes utbildningen till 210 högskolepoäng -3,5 år. 

referens (http://www.lararnashistoria.se/forskolan_ar_for_ar)

Ellen och Maria Moberg var viktiga pionjärer inom förskolans historia där systrarna bildade en förening som i sin tur ledde till att de kunde öppna folkbarnträdgården för att ta emot fattiga barn. Denna barnfolkträdgård befann sig i Norrköping (Liberg Lundgren, Säljö 2016,103). 

Friedrich Fröbel hade de största inflyttande på den svenska förskolepedagogiken där hans grund ligger i Pestalozzi studier, hans studie var att utveckla möjligheter för den goda människan och menade att leken hade en central roll i barnets utveckling (Liberg Lundgren, Säljö,2016,103). Likheten är att alla förgrundsgestalter kämpar för individens rättigheter samt att alla ska få utbildning genom ett pedagogiskt perspektiv. Skillnaden är att hur de väljer att förut språka utbildningsformerna, samt hur de ska ske, dom kämpar för att utbilda på olika nivåer allt från förskolebarn till äldre. 

 

Referenslista: 

Liberg, C., Lundgren, U,. Säljö, R. (2016). Lärande Skola Bildning Grundbok för lärare. 3. Uppl. Stockholm: Natur & Kultur. 

(Persson, Riddersporre 2017, 32).

Referenslista: 

Liberg, C., Lundgren, U,. Säljö, R. (2016). Lärande Skola Bildning Grundbok för lärare. 3. Uppl. Stockholm: Natur & Kultur. 

 

Persson, S., Riddersporre, B. (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. 2. Uppl. Stockholm: Natur & kultur.

Året är 1990, 40 % av Sveriges barn går i förskolan. Ett år senare beslutar riksdagen om ”en förskola för alla barn” och fem år senare går nästan hälften av Sveriges barn i förskolan. 1996 blir förskolan en del av det svenska utbildningssystemet och -98 får den sin första läroplan. I samband med detta tas begreppen ”daghem” och ”deltidsgrupp” bort från skollagen och ersätts med ”förskola”.  År 2000 införs allmän förskola för barn i åldern fyra till fem och 2003 blir den avgiftsfri. Andelen barn i förskola har nu nästan dubblerats och ungefär 97 % av förskolepersonal har någon slags pedagogisk utbildning. 2010 revideras läroplanen för att förtydliga förskollärarens ansvar och arbetslagets ansvarsuppdelning samt komplettera och förtydliga vissa ämnesinriktade mål. 2016 revideras den ytterligare en gång och andelen barn inskrivna i svensk förskola är cirka 83 %. Samtidigt saknar 25 % av förskolepersonal någon slags utbildning för att arbeta med barn. 

 

Ref.litteratur; Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2017) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: natur och kultur. Sidorna 30 – 35. 

Internetkällor; http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/attachments/Förskolan.pdf 

http://forskolan.se/har-ar-det-nya-i-forskolans-laroplan/

Skolverket (2016), Läroplan för förskolan Lpfö 98, Stockholm.

Läroplanen är styrd av skollagen. Regeringen/utbildningsdepartementet reviderar Läroplanen. Läroplanen är lika för hela landet, alla ska ha en likvärdig utbildning, men inte lika. Läroplanen innehåller grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet.

Huvudmannen har det övergripande ansvaret att Läroplanen på de enskilda enheterna följs.

Förskolan ska följa läroplanen och ge varje barn omsorg, fostran och lärande i en helhet.

 

Referenser Skolverket och Läroplan för förskolan Lpfö98

Ellen och Maria Moberg

Startade en förening, genom vilken de fick stöd att skapa folkbarnträdgårdarna i Sverige. Barnträdgårdarna var inspirerade av Fröbels kindergarten. Ellen och Maria förespråkade en skapande pedagogisk uppfostran.  Maria skötte barnträdgårdarna och Ellen studerade och vidareutbildade barnträdgårdsledarinnor.

Alva Myrdal

Hon stod för att alla skulle få samma förutsättningar till en likvärdig utbildning. Alva hade annan syn på uppfostran, hennes tanke var att man skulle uppfostra barnen av utbildning till att få en gemenskap. Hon tyckte att den äldre synen på uppfostran var av en sämre kvalité. Hon ville att alla skulle få samma jämställdhet genom att kvinnorna skulle också få arbeta utanför hemmet vilket utlöste sig att fler barn behövde gå på lekskola.

Likheter/skillnader

Alla har ett barncentrerat synsätt. De ser barnet som en individ.

 

De tre hade en strävan mot att göra samhället bättre, Fröbel för barnen, Moberg ville ge alla möjlighet till omsorg fattiga som rika, Myrdal kämpar för jämställdheten.

Alla är sin tids föregångare.

Referens: 

Utbildningsvetenskap för förskolan, Bim Riddersporre, Sven Persson, Andra utgåvan

Lärande skola utbildning, Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Tredje utgåvan 

Att bli förskollärare, Ingrid Engdahl, Eva Ärlemalm

Man gjorde ett försök 1994 att göra en gemensam läroplan för förskola och skola, men då den inte antogs av alla partier i regeringen.

 När förskolan medverkade i utbildningsväsendet var året 1996. 1997 fick barn och skolakommiteen BOSK i uppdrag att utforma en läroplan för 1-5 åringar. 1998 kom läroplanen för förskolan

 2000-talet

 Digitalisering stormar in i förskolan. Dagens teknik ställer krav på att barnen lär sig digitala hjälpmedel, där sätts förskolan på prov att erbjuda alla barn samma möjligheter oavsett förutsättningar i hemmiljön.

Migrationer barnen i förskolan har ökat markant genom vår tids stora flyktingström, där ökar förskolans krav på interaktion och kommunikation.

Segregationen i samhället har ökat, större inkomstskillnader.  Det ger en ökad barn- och familjefattigdom

Referenser: 

Utbildningsvetenskap för förskolan, Bim Riddersporre, Sven Persson, Andra utgåvan

Lärande skola utbildning, Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Tredje utgåvan 

Att bli förskollärare, Ingrid Engdahl, Eva Ärlemalm

1996 så tillhörde förskolan en del av utbildningsväsendet och senare under hösten 1997 så fick BOSK (barnomsorg och skola-kommittén i uppgift att skriva en läroplan som skulle gälla barn mellan 1 och 5 i förskolan. Läroplanen trädde i kraft i augusti 1998, och den reviderades år 2010. 

2001 så hade arbetslösa föräldrars barn rätt till allmän förskola och 2002 även de föräldrar lediga. 2003 så erbjuds 4-5 åringar allmän förskola. De har rätt till 525 timmar per år helt avgiftsfritt. 

Referenser

Utbildningsvetenskap för förskolan - Bim Riddersporre, Sven Persson (andra utgåvan)

Lärande, skola och bildning - grundbok för lärare. - Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Caroline Libert (red. Tredje utgåvan)

Genom förslagen om att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft, föräldrarnas behov sv barnomsorg och barnens rätt till en trygg barndom så beslutades det om en utbyggnad av heltidsomsorg, utökat ansvar för de yngre barnens vård, uppfostran och utbildning.

Barn från 6 års ålder eller 4 års ålder om och hade barn med behov hade rätt till allmän förskola. 

Även hos förskollärarna satsade man på utbildning. Det var genom skattemedel och avgifter från samhället som det allt detta kunde bli möjligt. 

Referenser 

Lärande, skola och bildning - grundbok för lärare. - Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Caroline Libert (red. Tredje utgåvan)

Utbildningsvetenskap för förskolan - Bim Riddersporre, Sven Persson (andra utgåvan)

1989 skrevs barnkonventionen men inte förrän 1990 antogs den i Sverige (Engdal & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Barnkonventionen visar vilka rättigheter barn och ungdomar upp till 18 år, i hela världen ska ha (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014).

Skollagen är uppdelad i tre kategorier, en allmän, en kommunal och en fristående del. Den allmänna delen gäller alla förskolor även om den är kommunal eller fristående, bestämmelser om särskilt stöd, modersmål och utvecklingssamtal ingår i denna. 

Läroplanen innehåller förskolans värdegrund och uppdrag, denna finns till för att alla barns ska få en likvärdig utbildning inför grundskolan. Oavsett om man som barn går i kommunal eller fristående förskola så utgår man från samma läroplan. 

Styrdokumenten har som funktion på både förskolenivå och samhällsnivå att alla barn ska ha rätt till samma utbildning oberoende på vart du bor i landet (Engdal & Ärlemalm-Hagsér, 2015).

 

Referenser: 

 

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

 

 

 

 

För att hjälpa barn som levde i sämre förhållanden och för ensamstående mödrar så startade systrarna Ellen Moberg (1874-1955) och Maria Moberg (1877-1948) en förening för att kunna öppna en folkbarnträdgård. Ellen Moberg åkte runt bland barnkrubbor i Sverige för att visa hur olika verksamheterna sköttes och hur kvalitén varierade, trots utfallet så skulle det dröja flera år innan staten beslutade att börja åtgärda detta (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014). Systrarna fokuserade på moralisk utveckling, barns hygien och kroppslig hälsovård (Engdal & Ärlemalm-Hagsér, 2015). 

 

Alva Myrdal (1902-1986) engagerade sig politiskt åt att främja familjepolitiken, att stärka kvinnors roll i samhället så att det fanns möjlighet till arbete och att ge staten mer ansvar för att hjälpa till att ta hand om barn vid behov. Hur lokaler och miljö runt om barnen är menar hon påverkar deras sätt att lära och fostras. 

Hon menar att förskolan ska inte ska gå ut på att lära sig om hemarbeten utan ska istället ge omsorg och fostra (Engdal & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Alva ansåg att barn lärde sig bättre i grupp och att personal som jobbade med barn skulle ha en utbildning (Riddersporre & Persson, 2017).

 

Skillnader?

Fröbel ansåg att man skulle fostra barn så att de lärde sig hemmets sysslor med hjälp av lek och naturen medan Systrarna Moberg och Myrdal lade stor fokus på barnets moraliska utveckling. 

Systrarna Moberg och Alva främjade kvinnans rätt i samhället och ville underlätta för kvinnor. 

Alva Myrdal valde att lägga mycket av sin pedagogik på det ensamma och syskonlösa barnet.

 

Likheter? 

Alla ”grundare” har gemensamt att alla barn föds goda och påverkades inte av arvsynden. Barnet sattes i fokus och man såg till barnets bästa var en prioritet, både i utvecklings- och omsorgssyfte. Engagerade och så småningom utbildade lärare var en viktig del för det pedagogiska arbetet i förskolan.  

 

Referenser:

 

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur

 

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur

I slutet av 1990-talet valde man att lägga förskoleverksamheten på utbildningsdepartementet istället för på den sociala sektorn, detta efter att man valt att se förskolan som ett första steg i barns utbildning. Man arbetade även fram en läroplanen för förskolan och som var klar 1998, detta gjordes även till övriga årskurser. 

Barn med arbetslösa föräldrar fick 2001 rätt till minst 525 timmar/läsår och året efter fick även föräldralediga lämna sina barn på samma villkor. Barn i ålder 4-5 fick år 2003 möjlighet att utan avgift gå i allmän förskola 15 timmar/veckan (Engdal & Ärlemalm-Hagsér, 2015).

2010 reviderades skollagen och förskolans första läroplan utifrån dagens moderna samhälle, 6 år senare valde man att ytterligare förtydliga läroplanen (Riddersporre & Persson, 2017).

 

Referenser: 

 

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur

Styrdokumenten på förskolenivå finns för att alla ska få en likvärdig utbildning. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

På Samhällsnivå: 

Det finns tre olika beslutsnivåer, Riksdagen, Regeringen och Kommunen. Riksdagen stiftar skollagen & ratificerar Barnkonventionen, Regeringen/utbildningsdepartementet gör t.ex ändringar i läroplanen och Kommunen/Handmannen genomför det som beslutats om hur läroplanen följs. 

Barnkonventionen gäller FN, Skollagen gäller i hela landet & Läroplanen på verksamhetsnivå dsv i kommunen. 

Huvudmannen ser till att arbetet är målinriktat. Likaväl som att det finns en plan mot kränkande behandling så är det även en skyldighet att förebygga. Det är även en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder.

Referenser

Läroplan

Egna anteckningar 

Barn från 6 års ålder eller 4 års ålder om och hade barn med behov hade rätt till allmän förskola. 

Även hos förskollärarna satsade man på utbildning. Det var genom skattemedel och avgifter från samhället som det allt detta kunde bli möjligt. 

Referenser 

Lärande, skola och bildning - grundbok för lärare. - Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Caroline Libert (red. Tredje utgåvan)

Utbildningsvetenskap för förskolan - Bim Riddersporre, Sven Persson (andra utgåvan)

1996 så tillhörde förskolan en del av utbildningsväsendet och senare under hösten 1997 så fick BOSK (barnomsorg och skola-kommittén i uppgift att skriva en läroplan som skulle gälla barn mellan 1 och 5 i förskolan. Läroplanen trädde i kraft i augusti 1998, och den reviderades år 2010. 

2001 så hade arbetslösa föräldrars barn rätt till allmän förskola och 2002 även de föräldrar lediga. 2003 så erbjuds 4-5 åringar allmän förskola. De har rätt till 525 timmar per år helt avgiftsfritt. 

Referenser

Utbildningsvetenskap för förskolan - Bim Riddersporre, Sven Persson (andra utgåvan)

Lärande, skola och bildning - grundbok för lärare. - Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Caroline Libert (red. Tredje utgåvan)