<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>HUSA1 Kap 12-13 by anders wiklund</title>
      <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13</link>
      <description></description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2013-11-15 10:53:56 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2015-02-04 08:34:48 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Amanda</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686178</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12.19</p><p>Vilken den viktigaste orsaken till försurning av haven?</p><p>Koldioxiden i luften har ökat och det leder till att halten <span style="font-size: 13px;">kolsyra i haven ökar.</span></p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:57:40 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686178</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Therese. </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686183</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap13.1  </p><p>På vilka tre sätt måste ett  framtida samhälle vara hållbart?
Ekologiskt
Socialt 
Ekonomiskt</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:57:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686183</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sanna </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686192</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap12.9
Hur kan vi komma till rätta med problemet med ett uttunnat ozonskikt?<br></p><p>Genom att inte släppa ut ozonskiktsförstörande ämnen i atmosfären. </p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:57:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686192</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Valeria </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686194</link>
         <description><![CDATA[<p>kap 12. 8</p><p>Beskriv vad som kan hända med människor och </p><p>ekosystem , när ozonskiktet tunnas ut.</p><p>SVAR:
</p><p>När ozonskiktet börjar tunnas ut så ökar genomsläppet för skadliga
UV-strålningar.</p><p>För mycket UV-strålningar <span>är
skadligt för organismerna på många sätt</span></p><p>Den kortvågiga UV-strålningen förstör proteiner och andra organiska
molekyler som bygger upp alla levande organismer. </p><p>Det kan även orsaka cancer och andra farliga sjukdomar för människor.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:58:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686194</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Timmy </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686198</link>
         <description><![CDATA[<p>kap  13.6</p><p>vad menas med "miljöfarligt avfall" både allmänt och i lagens mening? vad gör du som konsument med sådant? </p><p>det är avfall/skräp som är farligt för miljon på 1 eller fler sätt men enligt lagen så är det inte alla ämnen som innehåller ett farligt ämne för naturen som är giftigt avfall utan det är vissa specifika ämnen och hur dom ska tas om hand. man lämnar in ämnena till komunen (återvinningsstation) </p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:58:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686198</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Linnea A</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686234</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap. 12.26 Varför förvärras övergödningsproblemen i Östersjön av vattnets salthaltskicktighet? <br></p><p>Arterna i Östersjön har svårt att hinna anpassa sig till halvsaltiga förhållanden vilket gör dem extra känsliga för<br>miljöförändringar. Östersjöns ytvatten är mindre salt än dess bottenvatten. Döda djur och växter faller så småningom ner till bottenområet och bryts ner av<br>bakterier. När bakterierna ska bryta ner djuren/ växterna så tar ofta syret slut. </p><p><br><br>&nbsp;&nbsp;</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:58:49 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686234</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Lisa</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686242</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 13.2</p><p>Vad påverkar samhällets resursanvändning utöver</p><p><span style="font-size: 13px;"> själva antalet människor i världen?</span></p><p><span style="font-size: 13px;">Hur människorna lever påverkar mest. Har människorna</span></p><p><span style="font-size: 13px;">stora ekologiska fotavtryck, så använder de mer resurser.</span></p><p><span style="font-size: 13px;">Det kan ochså göra skillnad </span><span style="font-size: 13px;">om det är ett rikt eller fattigt</span></p><p><span style="font-size: 13px;"> samhälle. Rika samhällen</span><span style="font-size: 13px;"> köper mer saker och använder&nbsp;</span></p><p><span style="font-size: 13px;">då </span><span style="font-size: 13px;">mer resurser. Vart det </span><span style="font-size: 13px;">ligger spelar ochså roll. Ett samhälle&nbsp;</span></p><p><span style="font-size: 13px;">som ligger i ett kallt</span><span style="font-size: 13px;">land använder mer resurser på att hålla</span></p><p><span style="font-size: 13px;"> varmt, medan ett</span><span style="font-size: 13px;">samhälle i ett varmt land kanske fokuserar</span></p><p><span style="font-size: 13px;"> mer på skydd </span><span style="font-size: 13px;">från solen och luftkonditionering.</span></p><p><span style="font-size: 13px;"> Kap 12.3</span></p><p><span style="font-size: 13px;">På vilka sätt kan farliga kemiska ämnen komma ut i naturen, </span></p><p><span style="font-size: 13px;">genom människans avsiktliga verksamhet eller på annat sätt? </span></p><p><span style="font-size: 13px;">Det är mest människor som släpper ut farliga ämnen via fabriker, </span></p><p><span style="font-size: 13px;">bilar, gödningsmedel osv.</span></p><p><span style="font-size: 13px;"><br></span></p><p><span style="font-size: 13px;">  </span></p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:59:03 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686242</guid>
      </item>
      <item>
         <title>August</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686245</link>
         <description><![CDATA[<p>kap12 fråga 17. Hur påverkas livet i en sjö av försurning?</p><p><span style="font-size: 13px;">Metaller sätter sig även på fiskarnas gälar och får dem att kvävas.</span></p><p><span style="font-size: 13px;">En del arter klarar sig när försurning drabbar sjön andra inte. </span></p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:59:08 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686245</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Linnea W</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686249</link>
         <description><![CDATA[<p>kap12.11</p><p>Nämn 4 effekter av den globala uppvärmningen.</p><p>Glaciärer smälter vilket leder till att det blir sämre vattenförsörjning, arter kan dö ut, klimatzoner flyttas och det blir extrema vädersituationer,</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 10:59:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686249</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Matilda</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686288</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12.10</p><p>Huvudskälet till den förstärkta växthuseffekten är att vi har släppt ut för mycket växthusgaser, främst koldioxid och metan, samt lustgas.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:00:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686288</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Joakim </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686307</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 13.5</p><p>Hur kan matavfall bli till bilbränsle? </p><p>Matavfall och annan kompost blir till bilbränsle genom att det i en biogasanläggning görs till metan som sedan görs till biogas, vilket kan användas för att driva bilar.
Även i Afrika och Asien börjar mindre anläggningar för biogas anordnas.
Biogas är mycket mer av en naturvän än vanlig bensin, då det inte tillför någon koldioxid till atmosfären, till skillnad från vanlig bensin som
skapas från fossila bränslen.
Många bussar drivs med hjälp av biogas - ännu en anledning att åka kollektivt. Det är då extra miljövänligt! 
Enligt TTela den 12 nov 2011 blir Vänersborg utan biogasbussar, men vet inte hur det är nu. Pengarna gick väl till arenataket....</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:01:01 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686307</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Simon</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686334</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12</p><p>Fråga 16</p><p>Hur ser man att en sjö håller på att bli försurad?</p><p>Man kan se att sjön håller på att bli "sur" när den är klar och djurlivet håller på ut.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:01:51 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686334</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Henrik</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686343</link>
         <description><![CDATA[<p>kap 13.3</p><p>Varför har samhällets avfallsmängder länge ökat?</p><p>Svar:  För att befolkningsmängden ökar och vi använder mer och mer resurser</p><p>och genererar <span style="font-size: 13px;">därför en större mängd avfall.</span></p><p><span style="font-size: 13px;">En annan orsak är att vi inte har lärt oss att ta hand om de sopor som måste återvinnas.</span></p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:02:00 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686343</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Victor</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686373</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 13.4
Vad kan man göra för att begränsa avfallsproblemen?
<span style="font-size: 13px;">Vad gör man på kommunal nivå respektive i det enskilda hushållet?
I det enskilda hushållet är det vanligt att källsortera. </span><span style="font-size: 13px;">På kommunal nivå har man avfallsstationer och skapar biogas av det som blir kvar.ff</span></p><p><span style="font-size: 13px;"><br></span></p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:02:54 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686373</guid>
      </item>
      <item>
         <title>R</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686500</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:05:40 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686500</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Rebecka H</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686502</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12. 23</p><p>Hur yttrar sig problemen med övergödning av havsområden?</p><p>Svar: <p>När det blir för mycket kväve- och fosforföreningar<br>i vattnet så växer de gröna organismerna och blir fler än vad de annars skulle<br>blivit. Gröna växter bildar syrgas vid vattenytan&nbsp;genom fotosyntesen. När växterna sedan dör<br>kommer bakterier och bryter ner dem. Bakterierna utnyttjar syrgasen som finns i<br>vattnet. Men den kan ta slut väldigt fort. Så problemen med övergödning i<br>havsområden yttrar sig alltså&nbsp;&nbsp;genom syrebrist&nbsp;vid&nbsp;bottnen i&nbsp;vattendraget.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:05:45 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686502</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ulumo (Ulle), (Ulo)</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686634</link>
         <description><![CDATA[<p>kap 12.12</p><p>Vilka åtgärder är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?</p><p>För att hejda den globala uppvärmningen halten växthusgaser minska i atmosfären. </p><p>Det som i första hand behöver göras är att minska förbränningen av fossila bränslen som stenkol, olja och naturgas.&nbsp;</p><p>Att man behöver minska på fossilbränslen.</p><p>kap 12.1</p><p>Vad menas med begreppet´´ekologiskt fotavtryck´´?</p><p>Ekologiskt fotavtryck är en metod att beskriva vår resursanvändning. ( vår resursanvändning översatt till mark)</p><p>Kommentar av Anders:</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:09:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686634</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Rebecka G</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686900</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12.20</p><p>Nämn några aktiviteter som bidrar till en dålig stadsluft.</p><p>En del aktiviteter som bidrar till en dålig stadsluft är fabriksskorstenar, gruvbrytning ofullständig förbränning av ved och trafiken på både land och hav via dieselmotorer och slitage på asfalten.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:14:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16686900</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ludvig</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687253</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12. 13 </p><p>Vad innebär Kyotoprotokollet? </p><p>Svar:  Det är en överenskommelse från mötet i Kyoto 1997 som omfattar alla länder. Den innebär att halten växthusgaser ska minska med 5% till 2015.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:22:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687253</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sanna</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687703</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap13.10</p><p>Vad kan en jämförande livscykelanalys ge för information?
En livscykelanalys går igenom en produkts eller tjänsts hela miljöpåverkan, från råvara till avfall och jämför men andra snarlika produkter och tjänster. </p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:31:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687703</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Matilda</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687755</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 13.7</p><p>Vad innebär begreppet producentansvar?</p><p>Det innebär att företaget ska se till att deras produkt går att återvinna.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:32:40 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687755</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Julia</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687784</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 12.21
Nämn hur människor kan påverkas av dålig stadsluft.
Inflammation i luftvägarna, och det kan leda till ökad
infektionskänslighet.
Hjärt- och kärlsjukdomar.
Förvärrade allergiska reaktioner</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:33:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687784</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Linnea W</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687999</link>
         <description><![CDATA[<p>kap13.9</p><p>Nämn 3 "nivåer" på tekniska förbättringar av en bil.</p><p>-Bättre motorer som drar mindre bensin</p><p>-Ta hand om bilens utsläpp med hjälp av en katalysator</p><p>-Använda alternativa drivmedel, t.ex. etanol, biogas och elektricitet från flödesresurser   </p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:38:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16687999</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Matilda</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16688090</link>
         <description><![CDATA[<p>Kap 13.11</p><p>Vad finns det för statliga styrmedel som gör att miljön kan förbättras?</p><p>-Lagstiftning om hur trafik, källsortering osv.</p><p>-Miljöledninssystem för statliga myndigheter=regelsystem för för hur företagen ska jobba med miljöfrågorna.</p><p>-Regler för offentlig handling.</p><p>-Ekonomiska styrmedel= böter eller höjda skatter på bensin osv.</p><p>-Styrning genom information= hur folk får reda på det.</p><p>-Styrning genom samhällsplanering=hur man planerar och lägger upp systemet för förbättra miljön.</p><p>-Miljökvalitetsnormer= när målen för förbättringen av miljön ska uppnås.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:39:39 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16688090</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Simon</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16688171</link>
         <description><![CDATA[<p>kap 13</p><p>Fråga 12</p><p>Den svenska miljö stiftningen finns samlad i den så kallade Miljöbalken.</p><p>Det är en paragraf där både den. </p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2013-11-15 11:40:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/anderswiklund61/ru9vdsgn13/wish/16688171</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
