Skill acquisition theory är ett samlat namn för kognitiva inlärningsteorier och i detta fall kompetensbaserad inlärning.

Gemensamt för tex ACT (Andersson 1983) och information-processed theory är att man först lär sig vad man ska göra,kunskap om. 

Sedan lär man sig hur genom övning för att detta sedan blir automatiserat. Inom ACT kallas detta deklarativ kunskap, procodural kunskap och sedan automatiserad kunskap. Exempel kan vara grammatiska former eller att köra bil.

Enligt nativism är språk medfödd förmåga medan SAT ses mer som en icke medfödd, kognitiv förmåga bland andra kognitiva förmågor och en mer medveten process.

Man använder språket och det blir automatiserat och därmed fokuserar på outputen, medan Kraschens modell fokuserar mer på input.

Kritik: Man menar att ordet practice (övning) som är fokus i teorin inte nödvändigtvis alltid leder till automatisering. McLaughlin menar också att systemet är varierat och omstruktureras. 

Inputens betydelse är viktig för att inlärning av ett språk ska kunna ske. Samtliga språkinlärningsteorier har med inputens betydelse och vikt olika mycket. 

Vi kan titta på olika typer av input. Genom berikad, förstärkt och utvecklad input får man mer information, där delar av språket är framhävt och även med förklaringar. Att få tillräcklig input är också viktigt. Genom inputen är noticing viktigt för bearbetning och att uppmärksamma den. Svårt att säga vad som väger tyngst i inlärningssituationen. Inputen bör även ligga över inlärarens nivå. (detta kan man enligt Krashen kalla l+i och för Vygotsky den proximala utvecklingszon). Ytterligare kan man lägga till Longs tanke från interkationshypotesen där förhandling om betydelse leder till inlärning. 

Tre olika input är alltså 

I nedanstående text har vi berikad input, dvs extra många beskrivande adjektiv att fokusera på.
Om vi tar följande text och ska fokusera på adjektiv:
En arg kund ringer till det internationella företaget och skäller på en stackars operatör. Kunden känner sig båda arg och beslutsam.

Exempel på förstärkt input kan vara
En arg kund ringer till det internationella företaget och skäller på en stackars operatör. Kunden känner sig båda arg och beslutsam.

Exempel på berikad input är:
I texten ovan ser du ett adjektiv i obestämd form. När vi vill göra adjektivet i bestämd form lägger vi även till en artikel samt sätter substantivet i bestämd form: Det internationella företaget /Den glada flickan/ Det goda äpplet.

Förslagsvis ska inputen både bara kvalitativ, kvantitativ, kunna göra att inläraren lägger märke till strukturen till exempel. För att göra inputen begriplig bör läraren kunna lägga sin på i+1 / proximal utvecklingzon och ställa frågor som leder till kommunikation och utveckling.

Inputen i en emplicit miljö bör dock vara stöttande (scaffolding) och läraren bör ge utrymme för mer output.

Exempelvis så utmärks språket av 
- övergeneraliseringar
- förenklingar
- holistisk inlärning

En del stannar i språket (fossilisering)
Inlärare är mellan två regler (fri variation=)

Selinkers interimspråksteori (1972)
Den var betydelsefull för det var det först försöket till en mer sammanhängande andraspråkteori. Beskev olika kognitiva processer som kunde förklara interimspråkets utveckling och karakär. Synen förändrade då man såg inlärningen i vuxen ålder mer som en allmän kognitiv inlärning.

Det handlar om att man inte kan säga att den input man får speglar den output som kommer. Inom detta pratar man också om poverty of stimulus. Man har aldrig hört de meningar man yttrar. 
Detta tillhör nativismens tanke.
Processbarhetsteorin tog sin an detta.