Som tidigare har nämnts är detta ett bolag med stora resurser därför kommer bolaget att avsätta mycket tid på analysdelen då det steget ligger till grund för hela modellen. Vi på HR- avdelningen har valt att engagera flera personer på olika nivåer i denna organisation för att skapa en bred och en rättvis bild. Vi är medvetna om att det kan medföra en viss problematik vid bearbetning av den information vi får in men vi anser att detta fortsatt är nödvändigt. 

 

Problemformulering
Korttidssjukfrånvaron hos bolaget har under de senaste åren stigit till en oroväckande nivå. Detta medför stora kostnader samt en oro för att även långtidssjukfrånvaron kan komma att stiga framöver.  

 

Urval av informanter
Vi har valt att samla information från olika individer på varierande positioner inom olika delar av organisationen. Genom att inkludera informanter från samtliga nivåer i bolaget har vi en förhoppning om att få en trovärdig bild av de problem som bör åtgärdas och därmed också vilka behov som finns.

Insamling av information
Vi kommer att använda oss av enkäter för att locka till oss en större målgrupp. Den negativa aspekten med enkäter är att det allt för ofta är ett lågt deltagande, därför kommer bolaget att belöna de som svarar för att skapa en högre svarsfrekvens. Genom att granska tidigare material som bolaget har som till exempel utvärderingar och medarbetarsamtal hoppas vi även kunna samla information från det. Vi kommer även hålla samtal med utvalda individer. 

 

Vi har under tre intensiva veckor arbetat med de svar som vi fått från enkäter, intervjuer och medarbetarsamtal. Responsen som vi har fått under insamlingstiden har varit väldigt positiv. De anställda har varit mycket engagerade vilket har underlättat arbetet för oss på HR-avdelningen. Vårt huvudsakliga fokus har varit att undersöka anledningen till varför korttidssjukfrånvaron stigit. Det framgick i både enkäter och intervjuer att värk i kroppen, spänningar och huvudvärk är den största orsaken till att korttidssjukfrånvaron stigit. Vi på HR-avdelningen uppmärksammade även att det är en ytterst liten del av personalen som använder sig av de höj- och sänkbara borden samt att det är få som ändrar sin arbetsställning.

Slutsatser och prioriteringar
Efter att analyserat och arbetat med den information vi samlat in har vi kunnat dra vissa slutsatser. Med åtanke i att en stor del av personalen inte använder sig av de höj- och sänkbara borden drar vi på HR-avdelningen den slutsatsen att det råder en okunskap kring de ergonomiska förutsättningar som bolaget redan har. Vi upplever även att det finns ett behov att utbilda personalen i ergonomi - vad det innebär i teorin samt hur det används i praktiken. Genom att göra detta har vi en förhoppning om att korttidssjukfrånvaron kommer att minska då merparten av denna sjukfrånvaro orsakas av att personalen har ont i kroppen. När arbetsdagen till stor del består av stillasittande arbete är det extra viktigt att kroppen aktiveras. Som individ bör man exempelvis ha en förståelse i varför man ska sitta på ett speciellt sätt och varför man ska använda sig av de höj- och sänkbara borden. Om personalen får en kunskap och förståelse  kring ergonomi kommer det inte bara gynna företaget utan det kommer även främja att individen själv får ett bättre välmående.

HR-avdelningen kommer lägga fram ett förslag till bolagets ledning att detta bör prioriteras och att vi som har arbetat med detta gärna vill kompetensutbilda personalen kring just ergonomi - både teoretiskt och praktiskt.

Hur ska vi lära?  Vi kommer använda oss av en powerpoint där informationen är baserad på fakta från bland annat arbetsmiljöverket samt teorier respektive modeller. Under lärtillfället kommer vi att involvera de som lyssnar genom att de aktivt får vara delaktiga genom diskussion och genomförande av olika övningar. Det som ligger till grund för vårt sätt att lära ut är Kolbs lärocirkel och ADDIE-modellen. Vi hoppas att det kommer leda till att lärtillfället blir trovärdigt, faktabaserat och effektivt.  

På arbetsmiljöverkets hemsida framgår det vilka hälsorisker som finns vid arbete framför en datorskärm. Allt IT-arbete är mycket ansträngande för ögonen vilket bland annat kan visa sig genom sveda, ljuskänslighet och huvudvärk. Orsaker till detta kan bland annat vara dålig bildkvalitet eller bländade ljus och reflexer. För att kompensera för sådana ljus är det vanligt att individer också anpassar arbetsställningen därefter på ett felaktigt sätt - vilket kan få negativa konsekvenser. Synavsåndet till skärmen bör därför vara 50-80 cm och bildskärmens övre del ska med fördel vara placerad strax under ögonhöjd.

Rekommendationen är att individerna ska kunna vila underarmarna på skrivbordet i 90 graders vinkel och ges möjlighet att arbeta med så rak underarm och så nära kroppen som möjligt. Att arbeta vid en dator innebär också ofta låg fysisk aktivitet och på lång sikt kan detta bidra negativt till individers hälsa. Det kan leda till bland annat benskörhet, nedsatt rörlighet, övervikt, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. En intressant fakta är att individer också bränner ungefär 20-25% fler kalorier vid stående än vid sittande position. (http://www.ergona.se/ergonomi/ergonomi-fakta/)

Arbetsmiljöverket betonar betydelsen av att skapa en bra och anpassad arbetsplats och menar att “Nyckelorden är variation och återhämtning”. På så sätt förespråkar de bland annat att individerna  ha möjlighet att stå upp, att ta korta pauser för att förflytta sig, att ha alternativa arbetsuppgifter som inte alltid innebär att arbeta bakom en skärm. Arbetsmiljöverket strävar på så sätt också till att olika typer av repetitivt arbete ska minska. Om belastningsskador uppkommer tar de ofta lång tid att läka och det krävs mindre belastning för att exakt samma skada ska uppkomma flera gånger framöver. Datorarbetet ställer också stora mentala krav och det blir allt vanligare med kognitiv överbelastning. Hjärnan bearbetar många intryck samtidigt, exempelvis då digital kommunikation sker parallellt som själva arbetsuppgiften, vilket ställer höga krav på effektivitet. Detta kan i sin tur också leda till stress och en känsla av att inte hinna eller räcka till. Stress kan i sin tur också leda till att individer spänner sig i bland annat nacke och axlar. Den genomsnittliga sjukskrivningstiden för män och kvinnor som har anmält belastningssjukdomar är mer än fem månader.