·         Hänvisa till pålitliga källor (Databasen, lärportal, SLI, encyklopedier)

·         Beroende på ämne så är sannolikheten större att träffa på falsk information. 

·         Stimulera barnens naturliga nyfikenhet att ta reda på vad som är sant.

·         Jämföra källor med varandra. Samma typ av informationskälla och olika typer av informationskälla (till exempel webbsida och encyklopedi). 

·         Alla har ansvar att lära ut. 

·         Att använda test: De  4 v’na, craap-testet. 

·         Uppmuntra att ta hela reda på hela saningen.  

·         Pedagoger får utbildning i programmering bland annat.

·         IKT-pedagog har undervisat lärare i google classroom. 

·         Eleverna har ipads, chrome books, dator.

·         Eleverna använder google classroom. 

·         Undervisa lärare och elever i encyklopedier, databaser. 

·         Erbjuda olika program för eleverna att använda. 

·         Svårt med tiden. 

·         Göra film (som bygger på böcker) och ladda upp film på slutet youtube-konto. 

·         Upplysning och undervisning i vilka digitala källor som finns och hur man använder dem. 

·         Statens medieråd. 

·         Informationssökningsprocessen (enligt Kuhlthau). 

 

·         Pedagoger som har mer tid och utbildning i IKT.

·         Datatekniker för problem med datorerna. 

·         Samarbete med programmerare från Chalmers. 

·         Datakonsult som lär ut programmering av eget intresse. 

·         Hela skolan. 

Planera ihop lärare och bibliotekarie. Skriva in bibliotekskunskaper i kursmål – hur man når dit, genom vilka verktyg och aktiviteter? Möta elever i nuet, under arbetets gång. 

Jobba ämnesöverskridande. Mycket praktisk, kreativt som möjligt.