Syftet med utbildningen var att ge den blivande förskolelärarinnan en stark yrkesidentitet, hon skulle vara något särskilt inte kunna något bestämt.

Hon var “kallad” till yrkesrollen. Referens: Utbildningsvetenskap för förskolan 2012 s.26-27, Att bli förskollärare  2015 s.31

Från 1930 lyftes det vetenskapliga in i verksamheten.Referens: Utbildningsvetenskap för förskolan 2012 s 29.

På 50 talet ändrades titeln till förskollärare, förskollärare skulle inte endast ha rätt personlighet utan rätt utbildning. 1962 började utbildningen drivas i statlig regi.

1977 blev det en 5 termins universitetsutbildning,och idag är den 7 terminer.

2001 till 2011 så var alla lärarutbildningar integrerade i ett flexibelt system för att man skulle få en helhetsbild av barnet, sedan blev utbildningen åter självständig. Referens: Utbildningsvetenskap för förskolan 2017, Att bli förskollärare 2015 s 31

Idag är det både kvinnor och män som jobbar i förskolan.

1996 blev förskolan en del av skolan och skolomsorgen och ett år senare flyttades förskolan från den sociala sektorn till utbildningssektorn och blev en del av utbildningsväsendet.

förskolan ingick inte i skolplikten men blev en rättighet för barn 1-5 år och även stöd för de utsatta.

Referens: Utbildningsvetenskap för förskolan 2012 s71

1997 skrevs ett läroplan för förskolan som trädde ikraft 1998.

2010 reviderades denna läroplan och ytterligare 2016 ,där förskolläraren och förskolechefens ansvar förtydligades.

Efter revideringen blev också förskolan kunskapsuppdrag tydligare, förskolan skulle ge en tidig pedagogisk stimulans för barns lärande , som skulle fortsätta genom lek.

Referens: Utbildningsvetenskap för förskolan 2012(red.) s73,74,75

Utbildningsvetenskap för förskolan 2017 s79 

1990 skolverket o istutitonen för handikappade kommer till på partikongresse

1996 förskolan går in under utbildningsväsendet o fick uppdraget att skriva en    läroplan. Detta gjorde att förskolan blev en instution för kunskap, lärande och utbildning.

1998 läroplanen tas i bruk

Förskolan och förskoleklassen blev en förberedande instutition genom skolämnen och ämnesdidaktik.

Migrationen i Sverige har ökat och detta ställer nya krav på förskolan exempel vis: språk stöd genom integrations värdar.

Socialutjämning alla barnen ska erbjudas en förskoleverkasamhet med hög kvalite. Detta gör att det ställs högre krav för förskollärarna att fortbilda sig, detta gör att tiden i barn grupp blir mindre.

Digitaliseringen är en del i framtiden och alla barn har inte denna möjlighet hemifrån att bli diktat kompetenta.
Referens utbildningsvetenskap för förskolan 2017 kap

Freidrich Fröbel – Grundade ”kinderkarten” som skulle skapa ”fria människor” där fokus låg på odlandet och att leken hade en central roll i lärandet och utveckling. 

 

Maria och Ellen Moberg – Grundade barnträdgårdsrörelsen med inspiration av Fröbels pedagogik. Rörelsen riktade sig till hemmahörande mödrar som behövde avlastning, med en mer pedagogisk inriktning. Tanken var att verksamheten så småningom skulle ge alla barn en möjlighet, oavsett klasskillnad. De ville att verksamheten skulle se ut som en hemmiljö.

 

Alva Myrdal – Hon ville fostra barnen i socialdemokratisk anda och var starkt kritisk till utvecklingen i samhället. Hon grundade sin pedagogik på vetenskaplig grund. Alva menar att barnen skulle ha en egen verksamhet och ingen hemmiljö. 

 

Pedagogiken mellan dessa gestalter skiljer sig en del. Med sitt politiska åtagande trycker Alva Myrdal på att lära socialdemokratiskt och därmed i tidig ålder skapa större möjligheter för en jämställd värld. Freidrich Fröbel hamnar i sin forskning mer åt barnens lärande och valfrihet. Leken är i centrum och har den centrala rollen för lärandet. Ellen och Maria Moberg la fokus på att alla barn ska få en möjlighet till utveckling och lärande och att skillnaden mellan hemmet och verksamheten inte skulle vara så stor. 

 

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. 

Stockholm: Natur & kultur

Lundgren, Ulf. P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red)(2014). Lärande, skola, bildning. (3utg) Stockholm: Natur & Kultur 

2011 blev förskolan inkluderad i skollagen (Riddersporre och Persson, 2014, s.31) och detta förstärkte förskolans uppdrag ytterligare. 

Under 1990- och 2000-talet blev föräldrar och föräldrasamverkan viktigt vilket förtydligades i våra styrdokument. Detta främjar barnets utveckling, lärande, välbefinnande och trivsel samt att föräldrarna blir tryggare (Riddersporre och Persson, 2014, s.36).

Förskolan har förändrats under de första decennierna av 2000-talet i takt med att samhället är mer mål- och resultatfokuserat. Barn, föräldrar och andra aktörer i samhället har mer inflytande. Det resulterar i mer administration, dokumentation och bedömning för att kunna följa de mål, resultat och redovisningar som krävs av förskolan idag (Riddersporre och Persson, 2014, s.32).

Under 2000-talet har det blivit ett större internationellt intresse för yngre barns utbildning och lärande till skillnad från tidigare då intresset riktades mot skolbarn. Nationellt vill man satsa på utbildning för att man ska bli konkurrenskraftiga internationellt. Man vill satsa på att förskolan ska förbereda förskolebarnen för att få bättre resultat i skolan. Skolämnen och ämnesdidaktik blir därmed viktigt även i förskolan (Riddersporre och Persson, 2014, s.79).

Fyra viktiga faktorer som påverkat och utmanar förskolan under 2000-talet är stor invandring, ökad barn- och familjefattigdom, ökade skillnader på bostads- och arbetsmarknaden samt ökad digitalisering med ojämlika förutsättningar (Riddersporre och Persson, 2014, s.80).

Ett av huvudmålen var att förbättra barnets och föräldrarnas levnadsvillkor.

Genom denna utredning blev den offentliga barnomsorgen samhällets ansvar och skulle finansieras med skattemedel och avgifter.

Utredningen gav förskolan en framflyttad position i verkligheten och verksamhet i samhällets tjänst.

Utredningen gav förskolan en tydlig pedagogisk inriktning.

Allt detta utmynnade i en förskolelag 1975

Förskolan fick ett tydligt styrdokument -det pedagogiska programmet, som innebar en ökad efterfråga på daghem detta på grun av högkonjunkturen på 1980-talets slut.

(Referens Utbildningsvetenskap för förskolan, sid 75-76)

 

Förskolenivå: 

 Att skapa en likvärdig förskola, att ta tillvara på barnens naturliga lust att lära och höja ambitionerna i verksamheten.
 Alla barn ska få liknande förutsättningar, oavsett bakgrund.
 Det innebär att alla ska sträva efter samma mål, att alla har ett liknade förhållningssätt och barnsyn. 

Samhällsnivå: 

Det är lättare att kartlägga vad barnen fått med sig sedan tidigare, vad man behöver jobba mer med och vilken nivå man ska lägga den fortsatta utbildningen på.
 Styrdokumenten är även framtagna utefter vilka kunskaper som kommer till att behövas i samhället framöver och är därför viktiga att eftersträva för att barnen ska kunna få en god framtid.
 Alla barn ska få hitta sin framtida roll i samhället.
 
 

Under slutet av 1980-talets högkonjunktur ökade behovet av barnomsorg, detta berodde på att män och kvinnor kunde förvarvsförbeta. 

Man införde rätt att starta enskilda barnomsorgsverksamheter, och flertalet föräldrakooperativ etablerades. 

Med en ändring i sociallagen preciserade kommunernas ansvar för barnomsorgen. 

Inte förens 1996 hamnar förskolan under skolverkets ansvar istället för socialstyrelsen. 

1998 kom Sveriges första läroplan i förskolan och har reviderats 2010 och 2016. 

2010 kom den nya skollagen som bidrog till en stor revidering av läroplanen där leken och skapandets betydelse skrevs fram. 

2016 ändrades ett kapitel i läroplanen. 

Förskolan har idag blivit mer digitaliserad, är idag en egen skolform där alla barn kan få in en gemensam bas inför grundskolan. 

Det är inte längre bara ett stöd för att föräldrarna ska kunna arbeta, utan förskolan har också ett utbildningsuppdrag. 

Allmän förskola = Alla barn från 3-år erbjuds att delta i verksamheten. Kostnadsfritt för 525 h/läsår. (15h/vecka)

Ellen och Maria Moberg bildade en förening utifrån den kunde starta en folkbarnträdgård i Norrköping, för att ta emot fattiga föräldrars barn. Ellen m´Moberg gick igenom hela landets barnkrubbor och barnträdgårdar och kom fram till att vissa va under all kritik. Rapporten används sen som underlag till en statlig utredning av förskolan. (Säljö, s.117)

De var även dem som startade upp föregångaren till förskollärarutbildningen, fast då hette de trädgårds lärarinnor. (Riddersporre, Persson 2017, s.20)

Alva Myrdal framförde åsikten att Sveriges barn behövde uppfostras av utbildad personal och att det inte var rimligt att låta en vuxen människa vara hemma för att uppfostra två barn efter gamla traditioner utan man behövde nya idéer för en ny framtid, det moderna Sverige.

(Riddersporre, Persson 2017, s.49)

Alva hänvisade återkommande till vetenskapliga avgörande i kontroversiella frågor i utbildningspolitiken. (Lundgren, Säljö och Liberg (red.) 2017 s.102)

(Riddersporre & Persson s.78)

Under 1996 flyttades ansvaret för förskolan från socialstyrelsen till skolverket. (Lundgren, Säljö och Liberg (red.) 2017 s.120)

Social lagen skärptes och preciserades kommunernas ansvar för barnomsorgen 1995. 

Barnomsorg och skola-kommittén började skriva på den nya läroplanen som blev klar 1998. 

Förskolan blev en del av utbildningsväsendet 1996. 

(Riddersporre & Persson s.79)

2010 reviderades läroplanen, man bestämde sig för att belysa ledorden kunskap, trygghet och valfrihet. Det va en stor revidering. 2016 kom en ny revidering, den va inte lika stor.

(Riddersporre & Pettersson, s. 32)

Barnstugeutredningen pågick 1968 - 1972, tack vare utredningen lades grunden till förskolelagen som infördes 1975. Lagen innebar allmän förskola från sex års ålder samt från fyra års ålder för barn i behov av särskilt stöd. 

Barnomsorgen blev mer integrerad med skolan tack vare barnstugeutredningen som ledde till en tydligare pedagogisk inriktning.

Utifrån barnstugeutredning blev det dock en debatt. Debatten baserades på att förskolan tog över mödrarnas roll, då den kulturella normen var att kvinnor skulle vara hemma med familjens barn. Barnen fostras med pedagoger och andra barn som hade möjlighet till delaktighet. 

Tack vare barnstugeutredningen blev förskolan till  för alla barn och förskolan blev statlig institution. 

Källförteckning:

Lundgren, U. Säljö,R. Liberg,C.(2014) Lärande, skola, bildning.3dje upplagan. ,Stockholm: Natur & Kultur.

Riddersporre, B. Persson, S. (2017) Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra upplagan., Stockholm: Natur & Kultur.

1995: Kommunernas ansvar över barnomsorgen skärptes 

1996: Fördes ansvaret inom staten från socialstyrelsen till skolverket. Förskoleklassen blev en egen skolform och blev en del av det svenska utbildningssystemet.

1997: Uppdraget om en ny läroplan

1998: Läroplanen blev färdig och började användas i verksamheten

2001: Allmän förskola till arbetslösa föräldrars barn 

2002: Föräldralediga föräldrars barn fick också rätt till allmän förskola

2003: 4-5 åringar fick rätt till allmän förskola

2010: 3 åringarna fick rätt till allmän förskola

Källförteckning

Lundgren, U. Säljö,R. Liberg,C.(2014) Lärande, skola, bildning.3dje upplagan. ,Stockholm: Natur & Kultur.

Riddersporre, B. Persson, S. (2017) Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra upplagan., Stockholm: Natur & Kultur.

År 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen, dvs att vårt land har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. (Engdahl Ingrid Ärlemalm Eva 2015 s.120).