"Språket bär kunskapen",UR- serie med tre tv-program:

http://www.ur.se/Produkter/182358-Spraket-bar-kunskapen-Att-stotta-skrivande#Om-serien

Studiehandledning till programmen:

http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/handledningarna-till-spraket-bar-kunskapen/

och i ett google-drive-dokument delade jag text: https://docs.google.com/document/d/1cDXgQqehGvw9BUgaR9ndLzk6gyseFbuP6RBsJ-DQ3yk/edit?usp=sharing

Läsåret delas in i sex-veckorsperioder och i varje period läser eleverna en eller två delkurser. Dessa är baserade på läroplanen i Svenska som andraspråk, Sva, för grundskolan men eleverna introduce­ras också i so- och no-områden med olika teman¹ där begrepps­bildning på mellanstadie­nivå kan ses som start­punkt för elever med kort skolbakgrund (takt 2). Elever med ålders­adekvat skol­bakgrund (takt 3) går snabbare fram och läser två kurser parallellt. Elever som inte kan läsa och skriva studerar i egna grupper (takt 1). Eleverna kan ingen svenska vid start. Många är ensam­kommande, asylsökande och bor på boenden. Får de uppehållstillstånd under året flyttar de som regel till andra boenden. Ibland tar boendet, ibland en god man, störst ansvar för eleven och hur kontakten ser ut mellan hem och skola varierar. Ett utvecklings­samtal per termin genomförs med tolk.

Eleverna nivåplaceras utifrån en halv dags intest. Varje period avslutas med uppsatsskrivande (delkursuppsats) som visar elevens progression i interimspråket (produktivt språk utan stöttning vid skrivtillfället). Delkursuppsatsernas ämnen är valda i genrerna personligt beskrivande resp. åter­berättande, så att eleverna kan hämta stoffet ur sitt eget liv och sin vardag. Varje kurs utvärderas också av elev och lärare på ett mycket enkelt sätt och utgör underlag för ett samtal om perioden: Är det för svårt/på rätt nivå/för lätt för dig att 1) tala, 2) lyssna, 3) läsa, 4) skriva; Hur går det att 5) vara aktiv på lektion, 6) samarbeta, 7) göra läxor, 8) passa tiden, 9) vara närvarande i skolan? Utifrån uppsats, utvärdering och samtal mellan mentor och elev avgörs placering för nästa period. I april–maj genomför alla elever som inte når betyg i sva åk 9 (vilket endast ett fåtal gör) en sva-test som under­lag för placering kommande läsår. Sva-testen består av läsförståelse, matematik, omvärlds­kunskap och en skriv­uppgift som görs i dator. Frågorna och uppgifterna i dessa tester har undervisande lärare ingen insyn i för att det inte ska styra under­visningen. En muntlig del, då elever samtalar i grupp, bedöms gemensamt av två lärare. Elevens språkförmåga bedöms mot Europarådets skala för språkbedömning²: A1 (nybörjar­nivå, enstaka fraser), A2 (ett visst flyt i tal), B1, B2, C1 och C2 som motsvarar god språk­färdighet hos en modersmåls­talare. Elever som läser ett helt läsår på takt 2 når som regel nivå A2.1–A2.2. Elever som läser T3 når vanligtvis A2.2–B1, ett fåtal når B2 och klarar även de nationella proven i Sva åk 9.

Som jag ser det är Sprintgymnasiets styrka att ge elever en snabb start i svenska språket med anpassning till skolbakgrund, oavsett när de kommer under läsåret. Däremot börjar eleverna inte med undervisning i fler ämnen, något som kommer nästföljande läsår då mottagande skola har möjlighet att forma grupper efter elevers förkunskaper och språknivå.

1. http://sprintgymnasiet.stockholm.se/sites/default/files/delkurser.pdf

2. Se t.ex. http://www.spraketifokus.se/se/svenska-spraket/cefr-skalan.html för en översikt