Förmedlingsmodellen:

Som lärare står man framför gruppen och tar expert-rollen. Gruppen lyssnar och lyder medan läraren visar, bestämmer och förklarar till exempel om en art eller var hemboet ska vara. Gruppen bestämmer inte om innehållet.

Bra om man snabbt vill få ut ett budskap till hela gruppen.(s. 33)

Den lilla gruppen:

Relaterad till smågrupper som organiseras i klassrum: kortvariga och utan ledare i gruppen. Arbetetsuppgifterna kommer direkt från läraren som bestämmer vad, hur och hur länge de ska arbeta.

Smågrupper kan här ofta vara en organisatorisk lösning för att få alla aktiva. (s. 34)

Patrullsystemet:

Till skillnad från den lilla gruppen fungerar patrullsystemet med en ledare i varje grupp och gruppens samhörighet är mycket viktig. Läraren samlar med patrulledare för att tillsammans planera och ta beslut för hela gruppen men mestadels av ansvaret överlämnas till patrulledarna. Grupperna kan representeras med namn, symboler eller färger som man gör i skolan. Detta system kan vara användbart under längre pass utomhus eller som en del av ett längre sekvens där gruppen är densamma inom- och utomhus.

Patrullen (...) håller ihop i vått och torrt sedan man successivt arbetat fram en "patrullkänsla". (s. 34)

Den självstyrande gruppen:

En grupp utan formell ledare och styr sig själv. Behöver inga instruktioner från läraren och sköter allting. Självstyrande gruppen kan vara bra för grupper där elever är mycket självgående eller där arbetsuppgifter är en del av en större sekvens som eleverna har varit med och organiserat.

Din roll som ledare kännetecknas av att du i regel låter saker oh ting ske utan din påverkan. (s. 35)

Exempel på produktiva frågor från museibesöket i Österbottens museum:

Hur många vingar har getingen?

Var tror du sälens öron är?

Vilka skillnader hittar du mellan talgoxen och blåmesen?

Vilka likheter har fåglarna du ser här?

Varför har fåglar olika näbbar och fötter?

Tal i bråkform kan vara en svår nöt att knäcka för många elever och jag anser att det kan vara värdefullt för elever att få uppleva bråktal med så många olika representationer och konkret material som möjligt. Denna aktivitet öppnar upp för diskussioner om bråktal för elever samt håller dem aktiva i sitt lärande (särskilt om läraren förbereder med produktiva frågor).

Material som behövs är en vit duk att sätta saker på och/eller något att samla föremål i.

Elever uppmanas i par att samla på föremål som de kan hitta i sin omgivning. Föremålen kan sedan sorteras på den vita duken och grupperas i hälften, tredjedelar, fjärdedelar osv. Elever kan också uppmanas att hitta föremål enligt instruktioner: kottar, hälften grankottar och andra hälften tallkottar. En tredjedel röda föremål, en tredjedel gula föremål, en tredjedel gröna föremål (färger kan anpassas beroende på årstid).

Material som kan vara bra att ha:

En bild på alla tre element för att få eld

Inplastade bilder på de tre element (separata)

Band för fasttagarna

Reglerna är följande:

En/Flera elever väljs för att vara fasttagare

Resterande elever får varsitt kort med ett av elementen: syre, värme eller bränsle.

Gränserna för var man får röra sig bestäms av läraren samt var fängelset ska vara. Bilden på alla tre element för att få eld lämnas i fängelset.

När en elev har blivit tagen av en fasttagare får de gå till fängelse. De får bara frigöras när de kan hitta de andra två element från två andra elever som har blivit fasttagna (de inplastade bilder med varsitt element).

När alla tre element sammanförs i fängelset får de tre eleverna ropa "Stick och brinn!" och de får springa ut ur fängelset och fortsätta leka.

Material:

Vit duk

Liten genomskinlig burk

Lupp

Dela eleverna i grupper på 3-4 och ge varje grupp en vit duck och en liten burk. Eleverna instrueras att försöka hitta insekter som gömmer sig i träden. De ska hitta ett träd i omgivningen, lägga duken under grenarna och skaka på trädet/grenarna (vänligt!). Eleverna ska sedan titta över duken ifall de kan se något småkryp som har fallit från trädet.

Bra att tänka på:

• Täcker skolan försäkring undervisning utanför skolgården?

• Har du utvärderat för möjliga risker och vad du ska göra om de händer?

• Är din grupp tillräckligt trygg för att ta ut på uteundervisning? Kan du få tillgång till extra vuxenhjälp?

• Vet eleverna om att skolans regler gäller också under uteundervisningspasset?

• Är du medveten om allergier och andra begränsningar hos eleverna och förberedd med nödvändig material?

• Se till att alla elever och möjliga vuxenhjälpare har tillräckligt med kläder.

• Första hjälp-förpackningen.

• Laddad telefon och powerbank

  • Nödvändiga kontaktuppgifter färdigt sparade i telefonen.

• Vatten.

• Angående matsäck från skolan:

  • Allergiker har sin matsäck.

  • Kan maten hållas sval/varm eller kan den transporteras ut?

• Epipen för allergiker, socker för diabetiker och var man kan förvara dessa tydligt.

• Någon i skolan vet vart vi ska och när vi ska vara tillbaka.

Övningen går ut på att elever står i två rader vända mot varandra som i ett sick-sack. En elev i taget går igenom "gränden" som skapas mellan eleverna och får positiv feedback från varje elev som han går förbi.

Notera: kan vara svårt med åk 4-6 om de inte är inövade eller vana vid sådana övninger. Bra att testa med ändå!

Det är särskilt bra att tänka på museum som Brages friluftsmuseum där man får på ett sätt ta en titt på hur det såg ut en gång i tiden. Speciellt bra om det finns möjligheter för att delta i/titta på dramatiseringar.

Elever delas upp i grupper om 3-4. Första gruppen går först 20-50 steg (beror på åldern) i valfri riktning. När de har räknat klart sina steg får de se sig omkring och välja något i sin omgivning som de vill lära åt sina kamratar. Exempelvis: om en intressant sten, om lämningar från ett djur, en kotte som är söndergnagad, etc.

Nästa grupp följer efter första gruppen någon minut eller två senare och får lära sig av den första gruppen om något nytt. När de har fått informationen får de gå 20-50 steg i valfri riktning och göra samma sak.

Bra att ha något för de andra grupper att göra/fundera på under den tid som de väntar på sin tur att få information/lära ut åt andra.