Alkoholmissbruk by Vivi Johansson https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k Grupp 7: Alexander Katter, Clarissa Back, Vivi Johansson, Ida Lundell, Ellen Vikström en-us 2021-02-16 12:37:34 UTC 2024-12-18 15:18:33 UTC hello@padlet.com VÅRDAREN I FOKUS vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1230928415 I Behms studie (2015 s.157) upplevde vårdarna situationerna där missbruket togs upp med patienterna som negativa, också de känslor som väcktes av situationerna ansågs i huvudsak som negativa.

Vårdarens attityd mot patienten utgör grunden för bemötandet (Partanen et al., 2015, s. 164-165). Vårdaren bär alltså största delen av ansvaret då det gäller kvaliteten på vårdrelationen och växelverkan.

Vårdarens egna persona är ett bra redskap att använda för skapande av en god vårdrelation. Med hjälp av den kan förtroende bättre uppstå. Detta kräver att skötaren har bra beteende, hygglig gestalt och empatiförmåga. (Anttila et al. 2017 s. 49-50)

För att upprätthålla en god vårdrelation ses vårdarens medvetenhet och bearbetning av sina egna känslor som betydelsefullt. Det är viktigt att vårdaren kan också analysera patienten, dvs. ha kunskapen att avläsa patientens sinnesstämning och anpassa bemötandet enligt det. I samband med detta bör vårdaren också respektera patientens vilja, för att maximera upprätthållandet av god växelverkan. (Koppari et al. 2018 s. 342-343)

Kommunicering sker inte bara i form av verbal kommunikation. Icke-verbal kommunikation, som miner och tonfall, påverkar karaktären av det som förmedlas. Alltså kan vårdarens negativa förhållningssätt komma fram även om verbala innebörden vore diskret. För en vårdare är det  således viktigt att inte styras för mycket av sina egna fördomar. (Päihdelinkki)

Tillräckligt med tid att i förväg kunna bekanta sig med patientfallet visar sig ha en positiv effekt på vården och bemötandet.
En vårdare bör komma ihåg att till och med bara en träff kan vara betydelsefull för stödjandet av patientens nyktrande och hälsosamma levnadsvanor.
(Koppari et al. 2018 s. 342-343)

Det kan kännas otrevligt för en vårdare att ta upp frågor om omåttlig alkoholanvändning. men förutsättningen för god vård är att vårdaren vågar fråga om patientens alkoholanvändning. Genom att göra frågan till en rutinfråga, behöver man inte motivera för sig själv eller någon annan varför man ställt frågan till en specifik patient. (Päihdelinkki) Detta minskar även på stigmat alkoholen har i samhället.

]]> 2021-02-23 12:03:09 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1230928415 HÖRNSTENAR FÖR GOD KOMMUNIKATION vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1231124861 Genuint intresse för patienten och öppen syn skapar grunden för god interaktion (Anttila et al. 2017 s.50)

Öppen stämning, patientens tröstande och lugn arbetstakt stöder den ömsesidiga interaktionen mellan patient och vårdare (Koppari et al. 2018 s. 342-343). I en god vårdrelation känner patienten sig accepterad o kan fritt tala om sina problem (Partanen et al. 2015 s.164-165).

Även motivationens betydelse för kvaliteten på vårdrelationen och vårdprocessen är väsentlig. Motivation krävs både av patienten och vårdaren. (Koppari et al. 2018 s. 342-343)

]]> 2021-02-23 12:55:37 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1231124861 UTMANINGAR vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1231134988 Rusmedel som ämne är inte ett neutralt begrepp, de upplevs individuellt. En vårdare bemöter detta tema både som en individ och en yrkesutbildad person. (Behm 2015 s.157)

Patienten och vårdaren kan ha olika syn på effekterna alkoholen har, vilket lätt kan skapa utmaningar i kommunikationen eftersom patienten och vårdaren inte ser på saken från samma perspektiv (Päihdelinkki)

Enligt Havio, Inkinen och Partanen är patientens berusningstillstånd en utmaning i vårdandet, eftersom det kan vara krävande att kommunicera med en berusad person (Hiipakka 2017).


]]> 2021-02-23 12:58:29 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1231134988 PATIENTEN I FOKUS vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1231335304 Som psykologen B.F. Skinner har i sin teori om instrumentell betingning konstaterat, är människan mer benägen att utföra en gärning som tidigare fått positiv förstärkning. Enligt Miller, Smith och Goldman kan detta fenomen också förklara orsaken bakom missbruk. (Rose, Walters 2012 s. 11-12) Man kunde tänka sig att detta passar ihop också i vårdandet av missbrukare. Dvs. att man med hjälp av positiv feedback, uppmuntra personen att göra bättre val då det gäller hens hälsa.

I Behms studie (2015 s. 82-83) beskrev missbrukare på akuten att god vård av en patient med missbruk består av följande element: sakligt bemötande och samtal, att vårdaren inte genast går in på själva missbruket med en kritiserande ton, att patienten informeras lugnt och diskret samt att dynamiken ändå hålls som den ska, dvs vårdaren styr situationen.

För att garantera en bra vård är det viktigt att patienten känner att vårdpersonalen strävar till att hjälpa och förstå patienten. För att patienten ska kunna få bästa möjliga vården gäller det också att  se patienten som en helhet och ta patientens livssituation i beaktande. (Partanen et al., 2015, s.164-165)

Havio, Inkinen och Partanen poängterar i sin bok "Päihdehoitotyö" att en vuxen patient alltid ska bemötas som en ansvarsfull vuxen person oavsett om hen är berusad (Hiipakka 2017).

Att hjälpa patienten själv bli medveten om de bakomliggande orsakerna till alkoholanvändningen är en central del av vårdarens uppgift. När patienten blivit medveten om varför alkoholen är en så viktig del av hens liv kan vårdaren hjälpa patienten hitta nya, mindre destruktiva metoder, för att bättre klara av vardagen. I koppling till bemötande är det alltså viktigt att uppmana patienten att reflektera över sig själv, inte diktera för patienten hur hen känner.
Det är dessutom viktigt att patienten har kunskap om alkoholens effekter och var gränsen för riskabel alkoholkonsumtion går. Vårdaren får aldrig anta att patienten vet allting väsentligt om alkohol.
(Päihdelinkki)]]> 2021-02-23 13:41:56 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1231335304 Vårdande värdighet lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1240891296 Värdighet ingår i mänsklig rättigheter, lagtexter och socialasammanhangn.
Varje individ har ett värde och det  kan ei kränkas.
(Vårdvetenskapliga Begrepp i teori och praktik : Värdighet s.201-212)]]> 2021-02-25 13:30:24 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1240891296 Absolut värdighet lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1240932897 Ämbete, kall, befattning och värde.
Ett värde varje individ har som man inte kan kränka.
(Vårdvetenskapliga Begrepp i teori och praktik : Värdighet s.201-212)]]> 2021-02-25 13:39:12 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1240932897 lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1241180684 Noppari, E., Koivunen, M., Mäkelä, K. L., & Hakala, T. (2018). Sairaanhoitajien kokemuksia päihtyneen potilaan kohtaamisesta päivystyshoitotyössä-osaamisen näkökulma. Hoitotiede, 30(4), 334-346.

Wiklund, G, L., Bergbom, I., 2012, Vårdvetenskapliga Begrepp i teori och praktik : Värdighet, Studentlitteratur AB, Lund. kap. 13 s. 201-212.]]> 2021-02-25 14:24:23 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1241180684 vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1244387576 I denna insändare förklarar en kvinna som kampas med alkoholberoende hur hon blev bemött på en mentalvårds- och missbrukarmottagning. Hon blev inte bemött på ett mänskligt sätt och fick inte den vård hon skulle haft behov av.
I kommentarerna kan man lägga märke till att detta inte är bara ett fall, utan att flera andra har känt att de inte blivit hjälpta då de samlat tillräckligt mod för att ta kontakt med hjälpande enheter.]]> 2021-02-26 08:21:53 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1244387576 Förebyggande av missbruk ellenvikstrom01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1250207212 I Finland ansvarar Social- och hälsovårdsministeriet för planeringen och förebyggandet av ohälsa som följd av användning av rusmedel.

Orsaken till att Finland har en s.k. drogpolitik är för att:
- förebygga och minska skadlig konsumtion av alkohol och droger
- begränsa de negativa sociala följderna och hälsoeffekterna
- främja funktionsförmågan hos missbrukare
- öka de närståendes säkerhet

Målet med alkoholpolitiken är att förebygga de alkoholrelaterade skadeverkningarna och även att minska konsumtionen av alkohol. Det handlar även om att minska på efterfrågan, tillgången och utbud för att främja hälsan, säkerheten och välfärden. (Förebyggande av missbruk, Social- och hälsovårdsministeriet)]]> 2021-02-28 15:29:20 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1250207212 Handlingsplan ellenvikstrom01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1250219655 Handlingsplanen som utformats för preventionen av alkohol-, tobak-, drog-, och spelberoende har koordinerats av THL, institutionen för hälsa och välfärd, hjälper till och stöder det arbete som kommunerna och regionerna bedriver till följd av lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet 523, som trädde i kraft 1.12.2015.
Det som handlingsplanen lyfter fram är de möjligheter som finns för att driva ett omfattande, kostnadseffektivt och effektivt rusmedelsarbete i praktiken. (Förebyggande missbrukarvård, Social- och hälsovårdsministeriet)

Kommunernas förebyggande av rusmedel syns i invånarnas vardag bl.a. inom social- och hälsovårdstjänsterna, arbetsplatserna, skolor osv. Arbetet som görs ska basera sig på kunskap, utvärdering och uppföljning och vara av en god kvalitet. 

Olika seminarier för professionella, uppföljningsdata, material, informationspaket och interaktiva styrningsbesök erbjuds som stöd till kommunerna. Olika regionala och nationella aktörer, Valvira, THL, arbetshälsoinstitutet och regionalförvaltningsverket är olika aktörer och föreningar som hjälper till.
Andra förebyggande metoder:

- Minskning på tillgängligheten och efterfrågan av rusmedlen.
- Mera kunskap och information om skadorna och farliga biverkningar används också för att få befolkningen mera medvetna om de negativa följderna.
- Systematisk användning av mini-interventionsmetoder.
- Olika former av tidigt stöd erbjuds till missbrukaren och hens anhöriga.
- Ett uppsökande arbete görs för att hitta eventuella personer/missbrukare som hamnat utanför servicesystemet sker i en större skala.
- Åldersgränserna på rusmedel och krav på att visa identifikations bevis. (Handlingsplanen för alkohol-, tobak-, drog-, och spelprevention, THL, 2018)]]> 2021-02-28 15:35:51 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1250219655 Forskning ellenvikstrom01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1250236151 I en forskning som gjorts åren 2006 till 2012 kan man se att de övergripande alkoholpolitiska attityderna strängare i Finland. Flera förebyggande program för att minska alkoholkonsumtionen bland unga införts och det har ägnats mycket uppmärksamhet till åtgärder för kontrollering av alkoholkonsumtionen bland de unga.
Det handlar speciellt mycket om det att följa de lagstadgade minimiåldersgränserna för att få köpa alkohol. Under åren forskningen har gjorts har man sett att det har en viss framgång.
Det att förlädrarna köper ut till unga har minskat och de har överlag fått en strängare syn på unga som dricker alkohol. Föräldrarnas inställning har lett till en minskning med antalet unga både när det gäller avhållsamhet och drickande till berusning. (Practices in alcohol education among Finnish parents: Have there been changes between 2006 and 2012? Raitasalo, K. och
Holmila, M.)

]]> 2021-02-28 15:45:00 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1250236151 lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1252333046 Att ta med patienten i sit vårdande, att kunna lyssna och göra beslut tillsammans med patienten ger patienten ett stor värde och bra kvalitet av vården.
(Vårdvetenskapliga Begrepp i teori och praktik : Värdighet s.201-212)]]> 2021-03-01 10:15:51 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1252333046 Alkoholkultur https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253085806 I Finland är alkoholkonsumtionen hög då man  jämför med resten av norden och världen.  Dock är ca 10% av befolkningen är helt nyktra.  (Karlsson et al. 2013 s.20)

I Finland har alkoholkonsumtionen vuxit sedan 90-talet. Detta berott på att allt flera i befolkningen har börjat dricka alkohol. Då man dricker alkohol dricker man oftare och i större mängder. (Karlsson et al. 2013 s.21)

Män dricker mera än kvinnorna, men på de tiden konsumtionen har ökat sen 90-talet har kvinnor börjat dricka mera, Av den totalkonsumtionen dricker kvinnorna 30%  (Karlsson et al. 2013 s.30)

Alkoholkonsumtionen följer med års högtiderna. Den högsta konsumtionen sker under Julen och runt midsommar. Finländarna dricker mest på veckosluten och efter klockan 17. I Finland dricker man alkohol för att det är höjer stämningen, gör en glad och skapar sociala situationer.  (Karlsson et al. 2013 s. 21)

Det är viktigt att samhället reglerar och förebygger alkoholkonsumtionen. I Finland där konsumtionen är hög skapas det problem som belastar samhället. Dessa problem kan vara olika hälsoproblem, sociala problem, ekonomiska problem, problem i arbetslivet. (Karlsson et al. 2013 s.27)

]]> 2021-03-01 13:53:51 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253085806 Alkohol belastar samhället https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253090241 Död pga av alkoholen är den största orsaken som dödar vuxna i arbets åldrar. Dessa kan delas upp i 3 olika grupper: Alkoholrelaterad sjukdom, alkoholförgiftning, eller våld samt olycka som skett pga alkoholanvändning. (Karlsson et al. 2013 s.30-31)

I Finland är vi dåliga på förebyggande arbete på arbetsplatsen. Alkoholmissbruk är en av de största orsakerna arbetare sjukskriver sig  Hjälp erbjuds helt för sent. Bättre samarbete mellan arbetsplatsen och Hälsovården. (Aalto & Kaarne. 2006, s.906-907)  

Alkoholrelaterade kostnader för säkerhet och ordning var år 2010 368 miljoner euro. År 2010 ökade mängden kostnader i samband med alkoholanvändning totalt 
till cirka 1,3 miljarder euro. (Karlsson et al. 2013 s. 39)

De största problemen alkohol belastar samhället är genom olika problem med sjukdomar, våld och olyckshändelser som sker pga av alkoholanvändning (Karlsson et al. 2013 s.)

Om man konsumerar alkohol läge och mycket ser man följande hälsoproblem: leversjukdom, pankreatit, förlust av hjärnvävnad, minnesproblem, sömnproblem, hjärtproblem och cancerformer.  (Karlsson et al. 2013 s.27)

]]> 2021-03-01 13:54:39 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253090241 Alkoholpolitik https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253095272 Genom att föra en stark alkoholpolitik styr man alkoholkonsumtionen. Regleras i ändringar i lagstiftningen och i beskattningen. De bästa sätten att kontrollera befolkningens  alkoholvanor är genom priser och beskattning. Tre centrala mål som gjorts är: 

(a) Skador som orsakas av alkohol för barns och familjers välbefinnande minskas avsevärt. 
(b) Risk användningen av alkohol och den resulterande skador minskas,
(c) den totala konsumtionen av alkohol minskas 

(Karlsson et al. 2013 s.48-49)


]]> 2021-03-01 13:55:36 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253095272 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253120732 2021-03-01 14:00:20 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253120732 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253586194
Aalto, M,. Kaarne T,. Alkoholi ja työelämä, Terveysportti Tillgängligt: https://www.terveysportti.fi/xmedia/duo/duo98006.pdf Hämntat 02.03.21

Karlsson T., Kotovirta E.,Tigerstedt C., Warpenius K., Alkoholi Suomessa Kulutus, haitat ja politiikkatoimet, 13/2013, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tillgängligt: https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/104455/URN_ISBN_978-952-245-896-4.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämntad 21.02.21]]> 2021-03-01 15:16:05 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1253586194 vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1273560449 Anttila, K., Kaila-Mattila, T., Kan, S., Puska, E-L., Vihunen, R., Müller, E., 2017, Hoitamalla hyvää oloa, 22 uppl., Sanoma Pro Oy, Helsingfors.

Behm, M., 2015, Ihanteet ja arki päihteiden käytön puheeksiottotilanteissa päivystysvastaanotolla : eettisten periaatteiden toteuttaminen, Itä-Suomen yliopisto, Kuopio.

Hiipakka, J., 2017, Vuorovaikutus päihderiippuvaisen kanssa – Sairaanhoitajan näkemyksiä päihderiippuvaisen hoitotyöstä Akuuttiosastolla, Seinäjoen Ammattikorkeakoulu.

Koppari, E., Koivunen, M., Mäkelä, K-L., Hakala, T., 2018, Sairaanhoitajien kokemuksia päihtyneen potilaan kohtaamisesta päivystyshoitotyössä- Osaamisen näkökulma, Tidskriften Hoitotiede, vol. 30, no. 4, s. 342-343)

Partanen, A., Holmberg, J., Inkinen, M., Kurki, M., Salo-Chydenius, S., 2015. Päihdehoitotyö. Sanoma Pro, Helsingfors

Päihdelinkki. Tillgänglig: https://paihdelinkki.fi/fi/tietopankki/tyon-tueksi/alkoholineuvonnan-opas/johdantoHämtad: 5.3.2021. 

Rose, G., Walters, S., 2012, Teating Substance Abuse Theory and Technique, uppl 3, The Guilford Press, New York, s.11-12

]]> 2021-03-05 13:44:55 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1273560449 Vad bör vidare utvecklas? clarissaback98 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1282259278 Årligen dör ett tiotal personer i häktet. Varför? En orsak till det är för att det inte finns någon tillnyktringsstation polisen kan föra den berusade personen till. I tillnyktringsstationer finns vårdare som kan se efter och ta hand om den berusade personen tills hen är nykter igen och om ingen tillnyktringsstation finns tillgänglig förs de till häktet var de kan "sova ruset av sig". (Urwäder, 2020)

På grafen nedan ser vi att antalet dödsfall i häktet har minskat sedan 2000-talets början vilket är väldigt positivt. Men det finns fortfarande bättring att göra. Målet är väl ändå att ingen alkoholpåverkad ska behöva dö i häktet pga. av brist på vård? ]]> 2021-03-08 14:29:12 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1282259278 Service för missbrukare: clarissaback98 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1282270256 Det är kommunens uppgift att ansvara för service av missbrukartjänster enligt det behov som finns i enskild kommun (stm, 2021). Några av dessa tjänster är:

Öppenvård
"Servicen kan utgöra socialt stöd, avgiftning, gruppterapi, familjeterapi eller rehabilitering. Även frågor som gäller utkomst och boende utreds inom öppenvården." (stm, 2021)

Anstaltsrehabilitering
Behövs om öppenvården inte är ändamålsenlig eller tillräcklig (stm, 2021). Klienten kan bo där i ett visst antal veckor och få den hjälp hen behöver, t.ex. i form av terapi (Söderman, 2011).

Avgiftningsvård
Betyder att missbruket avbryts och att klienten får vård för abstinenssymtom och eventuella andra skador som missbruket orsakat. Vården pågår vanligen i högst 1-2 veckor. (stm, 2021)

A-kliniken = vårdenheter där personer med missbruks- och beroendeproblem och deras närstående kan vända sig till för stöd och hjälp. Det är avgiftsfritt för permanent bosatta personer i Finland och man kan gå dit direkt utan någon remiss. (Paihdelinkki, 2021)

Ungdomsstation: Avsedd för personer under 25 års ålder och deras familjemedlemmar. Oftast avgiftsfri, ingen remiss behövs. (Paihdelinkki, 2021)

Tillnyktringsstation: Erbjuder skydd och vård för den berusade personen tills hen är nykter. Diskuterar om planering av vidare vård när klienten är nykter. (Paihdelinkki, 2021).
]]> 2021-03-08 14:30:57 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1282270256 clarissaback98 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287003171 Paihdelinkki, 2021. Droglänken. [Online] 
 Tillgänglig: https://paihdelinkki.fi/sv/sok-hjalp-och-stod/tjanster-missbrukarvard/vad-ska-jag-gora-om-jag-har-ett-missbruksproblem
 [Använd 04 03 2021].

stm, 2021. Social- och hälsovårdsministeriet. [Online] 
 Tillgänglig: https://stm.fi/sv/service-for-missbrukare
 [Använd 06 03 2021].

Söderman, M., 2011. Yle. [Online] 
 Tillgänglig: https://svenska.yle.fi/a/7-418089
 [Använd 05 03 2021].

Urwäder, J., 2020. Yle. [Online] 
 Tillgänglig: https://svenska.yle.fi/artikel/2020/09/08/varfor-dor-ett-tiotal-manniskor-arligen-i-haktet-i-finland-och-vad-kan-goras-at
 [Använd 07 03 2021].
]]> 2021-03-09 11:55:57 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287003171 Missbrukare som patient lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287282379 De som lider av missbruksproblem kan redan ha färdigt problem socialt. Därmed som vårdare kunna bemöta patient med missbruk utan att kränka värdighet,
och det är A och O för en bra kvalitet av vård, samt för än missbrukare kunna ha lättare att ta emot hjälp.  (Noppari st al. 2018 s. 342-343)

Detta kan bero på att vårdaren är inte tillräckligt skolade om missbruk och missbrukarens problem, och då kan vårdaren lätt ha en negativbild på missbrukaren, och det påverkar lätt på kvalitén av vården för missbrukaren. (Noppari st al. 2018 s. 342-343)
]]> 2021-03-09 13:12:57 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287282379 ellenvikstrom01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287308522 Förebyggande av missbruk, Social- och hälsovårdsministeriet. Tillgänglig: https://stm.fi/sv/valfard/missbruk [Hämtad 9.3.2021]

Förebyggande missbrukarvård, Social- och hälsovårdsministeriet. Tillgänglig:
https://stm.fi/sv/forebyggande-missbrukarvard [Hämtad: 9.3.2021]

Handlingsplanen för alkohol-, tobak-, drog-, och spelprevention, THL, 2018. Tillgänglig: https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/forskning-och-expertarbete/projekt-och-program/handlingsplanen-for-alkohol-tobak-drog-och-spelprevention [Hämtad: 9.3.2021]

Raitasalo, K. och Holmila, M. Practices in alcohol education among Finnish parents: Have there been changes between 2006 and 2012?  Drugs: Education, Prevention & Policy. Oct2017, Vol. 24 Upplaga 5, s. 392-399.

]]> 2021-03-09 13:18:29 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287308522 vivijohansson01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287343320 Ofta kan man höra att det kommenteras om missbrukare att de har själv orsakat sitt beroende och att de bara borde skärpa sig.
Medierna har allt mer börjat presentera missbrukare genom ett mer mänskligt perspektiv, dvs. att missbrukare är människor bland alla andra. 
Denna artikel blottlägger missbrukares och hemlösas situation och bakgrund på ett sätt som får läsaren att se dessa personer som människor som aldrig fått den hjälp de skulle ha behövt.]]> 2021-03-09 13:25:36 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287343320 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287361191 2021-03-09 13:29:14 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287361191 lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287402439 2021-03-09 13:37:02 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287402439 lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287423837 Ungdomar har börjat mera dricka alkoholfrit, syns fremst i Alko där alkoholfrit efterfrågas. År 2020 såldes 571 000 liter alkoholfria drycker i Alko.
Ungdomar börjat mera ifrågasätta
sig själva om sin alkohol konsumtionsvanor, att vad är det alkohol på riktigt gör till ens kropp.
Under pandemin anses det dricka mindre bland ungdomar, då man inte kan umgås i stora grupper på samma set och man vill inte dricka själv.
Samt de ungdomar som dricker vill dricka mera kvalité alkoholdrycker så som ekologiska alternativ, en den billigaste burken.]]> 2021-03-09 13:41:01 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287423837 clarissaback98 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287488181 Alkoholmissbruk påverkar inte endast missbrukarens liv utan alla hens närståendes liv. 
I denna artikel berättar en fru och mamma hur det varit för henne att ha en man som är missbrukare. Hur hon insåg att hon blivit medberoende och hur mycket det hjälpte dem när de båda sökte om professionell hjälp. När hennes man inte längre ville ha professionell hjälp, utan ville "klara sig själv" istället, vändes situationen om och blev värre än någonsin tidigare under missbruket. 
Kanske det är en vanlig sak när man söker vård att direkt man mår bättre anser man att man inte behöver vården längre utan att man klarar sig själv. Är det något vårdarna borde ändra på där? T.ex. att bättre informera patienten om hur mycket vård vanligtvis krävs i sådana fall.]]> 2021-03-09 13:52:19 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287488181 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287628459 2021-03-09 14:15:06 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1287628459 Bemöta en missbrukare med ett värde. lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1288015970 Patienten med ett långt gånget missbruk inser inte alltid hur allvarligt hens missbruk är, och som vårdare försöka diskutera med patienten så att hen inser alvaret själv, utan att döma eller ha en negativ ton. Som vårdare kunna vara i denna situation stöttande och motiverande med att minska på missbruket utan att låta kränkande. Som vårdare kunna lyssna och respektera patientens åsikter. (Noppari st al. 2018 s. 342-343)
Aggressiva eller ilskna patienter kan också förekomma framförallt hos missbrukaren, och som vårdare skall man försöka agera lugnt och ha bra med tålmodigt.
(Noppari et al. 2018 s. 342-343)]]> 2021-03-09 15:15:10 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1288015970 Komma ihåg sit egna värde som vårdare lundellida https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1288253997 Att vara vårdare är ett viktigt och ibland mycket tungt yrke. 
Som vårdare kunna komma ihåg sit ägna värde i sit viktiga jobb.]]> 2021-03-09 15:52:45 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1288253997 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1297454250 2021-03-11 11:26:36 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1297454250 ellenvikstrom01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1319302019 I denna artikel från 2015 tas det upp om hur vi påverkas av, privata och offentliga, bilder på alkohol på sociala medier. Det menas att när man postar ett inlägg på sociala medier av alkohol så normaliseras drickandet. Man blir påverkad av det och blir mera lockade att själva följa “livsstilen”. Det påverkar speciellt mycket ifall personen som lägger ut bilden är en nära vän eller bekant, men ofta förskönar bilderna verkligheten. Det menas även att alkohol i sociala medier påverkar alla åldersgrupper men på olika sätt, men överlag leder detta till en ökning av konsumtionen. 

]]> 2021-03-17 07:11:07 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1319302019 ellenvikstrom01 https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1332443959 2021-03-20 13:12:26 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1332443959 Alkoholkonsumtion katterale https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1336682509 2021-03-22 08:09:43 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1336682509 Dödstatistik katterale https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1336683032 2021-03-22 08:09:54 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1336683032 Finland vs Norden katterale https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1336689193  ]]> 2021-03-22 08:11:59 UTC https://padlet.com/vivijohansson01/pkgltzh255ugvk2k/wish/1336689193