Vi har fått med oss jättemycket från de gamla grekerna som Antiken egentligen härstammar ifrån. Grekerna hade storslagna skepp och palats medan vi i Sverige levde enkla liv.
I den här epoken förklarar vi allt med hjälp av gudar och gudinnor som fanns i ett stort antal och alla med sina egna specialiteter. Gudarna var allsmäktiga och krävde absolut lydnad.
Berättelserna om dessa gudar kallas för myter och under Antiken skrivs dessa myter ner för första gången.
I den grekiska mytologin möter vi många hjältar. t.ex  Herakles (Herkules) och Odysseus.

Antiken var en god miljö för kulturen och teaterpjäser (drama) och lyrik (dikt) skapas.

Det var inte så många som var läskunniga så mestadels var det muntligt berättande utav kringvandrande berättare som reste runt i landet. Få texter fanns, då på papyrusrullar.

Kännetecken:

Källor: http://www.larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/antiken/antiken_fakta.html
https://prezi.com/8okkdnrfapjd/litteraturhistorisk-tidslinje/
http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=47&Itemid=68

Höviskheten är ett annat drag i riddarkulturen och innebar att männen skulle kunna uppföra sig fint vid hoven, de skulle kunna dansa och uppvakta kvinnorna. Dessa drag visar sig i litteraturen genom att många berättelser från riddarkulturen är mycket romantiska. 

Kristendomen ansågs som den enda rätta religionen och katolska kyrkan och dess påvar kämpade mot världsliga kejsare om makten i Europa. Latinet ansågs som kyrkans och kunskapens språk. Kyrkans makt växte mycket under denna epok och fick stort inflytande över människorna i många århundraden framåt. 

Förutom riddarromanerna, som var skrivna på vers, skrevs allt av kyrkans män för användning i kyrkan. I klostren utvecklades psalmdiktningen. Helgonlegender och martyrberättelser skapades under denna tid.

Länge ansågs medeltiden vara en mörk tid när det gäller litteraturen men man har nu insett att det så inte är fallet. Rimmet upptäcktes bland annat under medeltiden. En annan viktig grund under epoken är de antika texterna bevaras av frankerna, som behöll latinet som skriftspråk. 

I Norden börjar medeltiden runt 1100 då den föregåtts av vikingatiden. 

Under 1300-talet kom Digerdöden och spred sig i Europa och dödade ca var tredje människa. Boccaccio var en Italiensk författare som beskrev den skräck den förde med sig i Decamerone som räknas som den första novellen. I och med det räknas Boccaccio som novellens skapare. 

Renässansen är Antikens ideal och ordet renässans betyder pånyttfödelse och var just det, en återfödelse av Antiken som blandades med Medeltidens kristna värderingar. Det blev en vidareutveckling av den antika kulturen, dess tankegångar och värderingar. Florens i Italien räknas som renässansens huvudstad.

Medeltiden ansågs mörk och dyster och man ville lämna den bakom sig. Nu hyllades mångsidighet och människans kunskap, livslust, nyfikenhet och upptäckarglädje. Naturen är viktig för människorna och man tror på att människan själv står för sin utveckling. Kyrkan förlorar en del av sin makt och författare började lämna kyrkans språk (latin) och istället skriva på folkspråket. 

Författarna var oftast anställda av en furste eller kung och skulle framställa fursten så bra som möjligt. Mycket poesi och dramatik fanns under epoken. 

Under Renässansen, på 1600-talet, kom en Barocken som främst är en stilterm och eftersträvade ståtlighet och skulle vara tungt och pampigt. I litteraturen använde man överdrifter, paradoxer och antiteser.

Copernicus som var en astronom ändrade världsbilden och Gutenberg uppfann boktryckarkonsten som gjorde att böcker och tidskrifter blev billigare och mer tillgängliga än tidigare. 

Christoffer Columbus och Vasco da Gama upptäcker världen och Martin Luther vänder sig mot katolska kyrkan – reformationen

Litteraturen var samhällskritisk och ogillades av de som hade makten och handlade mycket om hur människan genom sin vishet löste svåra uppgifter. Man skrev ofta en sak men menade en annan. Sagor skrevs som egentligen handlade om samhället. 

Upplysningen hade en förnuftsdyrkan och man hade en vilja att sprida kunskap. Diderots berömda Encyklopedin (som blev utgiven 1751 och framåt), kom till under Upplysningen, av en grupp författare och filosofer som kallades för Encyklopedisterna.

Upplysningens idéer om bland annat jämlikhet sägs ha bidragit till den franska revolutionen 1789-1799.

Läskunnigheten ökade och dagstidningar blev viktiga för att nå ut med budskapen. Satiren slog igenom för att undvika censur. 

Källor:

Konstnären sågs som ett skapande geni.

Kärlek, passion och romantik blev trendigt. 

Flera kvinnor blev kända för sitt författarskap.

Äventyrsromaner från gamla tider blev populära, t.ex. Ivanhoe av Walter Scott och De tre musketörerna av Alexandre Dumas. En stor svensk romantisk roman är Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist. Även skräck och kyrkogårdsromantiken blev populära. 

Sagotraditionen blir till och de gamla folksagor och muntliga berättelser samlas in och skrivs ner i Romantiken. T.ex. Bröderna Grimms sagor. Romantiken lever kvar än idag i vår litteratur bland annat i en underavdelning av romantiken ”skräckromantiken”

Källor:

Realismen skulle vara sann. Man ville visa verkligheten, verkliga problem och inga fantasivärldar. Sanningen skulle fram. Man fick dock inte skriva helt fritt om sex och politik.

Fotografikonsten kom och författarna ville efterlikna dess exakta avbildningar av verkligheten. Författarna ville ge en konkret och exakt beskrivning av sitt objekt t.ex. talgoxe istället för fågel.

Naturalismen växte fram ur realismen och författarna ville visa en ännu mer extrem verklighet. Om realismen beskrev en soptunna så lyfte naturalismen på locket till soptunnan och dissekerade innehållet. Verkligheten skildrades från författarens upplevelser och under naturalismen blev verklighet ”på riktigt”. Författarna var mycket influerade av naturvetenskapen och såg sig lite som ”forskare eller vetenskapsman”. Naturligtvis räknas inte naturalismens skönlitteratur som ”vetenskaplig” men en viss betydelse har de haft inom t.ex. psykologin.

Källor:

http://larare.at/svenska/moment/litteraturhistoria/realismen_naturalism/realismen_fakta.html
http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=141&Itemid=164
http://www.kursnavet.se/kurser/svenskab_aso_uppdaterad/htm/modul3/03_05ny2.htm

Modernismen var en tid då författarna ville skapa känslor och uppröra. Allt fler konstnärer revolterade mot realismen och naturalismen. Man experimenterade med allt och allt var konst. Ta till exempel Edward Munch som bröt mot den naturalistiska konsttraditionen med sin målning ”Skriet” (1893)

Strindberg var en av föregångarna inom litteraturen med bl.a. ”Ett drömspel”. En symboltyngd drama från 1901. 

Under modernismen ville man bryta mot reglerna, en dikt behövde inte rimma, en tavla behövde inte vara inramad och hänga fint. ”Fontänen” där Marcel Duchamp beskriver en vardaglig objekt, en urinoar, som konst är typiskt för epoken. Modernismens konst kunde alltså se ut på många olika sätt och de olika strömningarna kan sammanfattas i ”ismer” t.ex. futurism, dadaism, surrealism och expressionism.

Målet under modernismen var att uppröra och skaka om. Traditioner sedan tidigare epok var fiender. 

Efter modernismen kom där vi är idag Postmodernism. 

Källor:

August Strindberg

Fjodor Dostojevskij