Det fysiska rummet

Tidsramar

Tillgång till läromedel, instrument

(Ekonomiska förutsättningar)

Lokalt satta ramar- exvis att kulturskolan kommer en viss tid

Organisatoriska faktorer, lovdagar, arbetstider, regler osv

Även elevens och lärarens förutsättningar påverkar

Informella ramfaktorer:

Förväntningar på musikverksamheten

Rutiner och traditioner

Att förhålla sig till ramfaktorerna innebär att enligt författarna finna en balanspunkt mellan att å ena sidan ”skylla” på ramfaktorerna som är utom ens kontroll, å andra sidan frånskriva sig ansvaret genom att skylla på ramfaktorerna.

2. Grundsyn- är det en begåvning eller något som går att lära?

3. Både kortsiktig och långsiktig planering

Om eleverna i viss del är med och planerar kan deras medverkan och ansvarskänsla öka

Improvisation

Även i planering och utvärdering kan ramfaktorer spela in

Formella/oformella ramfaktorer. Ex på formella ramar: arbetstid, gruppstorlek, organisationens innehålls påverkan på möjligheter. Ex på oformella ramar: outtalade förväntningar till verksamheten från kollegor, vårdnadshavare, samhället i stort. Ett praktiskt exempel (relevant för vår framtida yrkesroll som musiklärare): att prioritera, bestämma vilka ramfaktorer som ska prioriteras, ex. vad som skolan behöver investera i direkt för undervisningen och vad som kan ”vänta” (ex. musikinstrument) samt kunna motivera det. Vad kan jag påverka? Vad ligger utanför min kontroll? Mycket handlar om att finna en balans.

2.     Musikpedagogisk grundsyn (vetenskaplig? /konstnärlig?). Musiklärarens personlighet kan komma att spela in: att undervisa något man själv inte uppskattar kan leda till negativ påverkan i undervisningens kvalitet. Kamratrespons är bra som metod för att minska ”dominansen” av ens värderingar som lärare. Musikteori (vetenskaplig) vs. Praktiska moment (konstnärlig?)? Ex. i Finland har man inträdesprov till musikskolan, vilket får positiva konsekvenser på nivån, men är inte inkluderande.

3.     Om planering för undervisning betonar författarna vikten att ta vara på och utveckla det handlingsutrymme som man faktiskt har. Att utnyttja alla resurser och se dess full potential. Att vara öppensinnad och inte bli för smal i sitt tankesätt, att vara medveten om att det finns ett flertal möjliga tillvägagångsätt. Att hitta en balans mellan tradition/nytänkande. Det är viktigt att kunna planera utifrån såväl långsiktiga som kortsiktiga mål utifrån kursplan och förutsättningar (ex. eleverna i en grupp). Att man är öppen i sin planering så att eleverna får veta om det. Övningsmodell (Musikundervisningens didaktikk, s.163). ”Övning måste förstås som en undervisningsaktivitet där eleven är sin egen lärare”. Finland: tydligare kursmål, så motiverar man sig att öva in skalan (ex.) för att bli godkänd. Förväntningarna som man har på elevernas prestation måste man prata om. Ska man musiklärare man sträva mot att det blir så tydliga förväntningar/kursmål som möjligt och tala öppet för det? Att planera något, men samtidigt vara beredd på att det förekommer oförutsägbara händelser under lektionen (organiserat kaos).

Vid samtal med elever om lektionsplaneringen så ska man sträva mot att begränsa antal mål och skriva upp dessa tydligt. Det man presenterar/uttrycker som lärare behöver vara så omfattande och så lite som möjligt för att så många elever som möjligt ska kunna hänga med.

4.     Kulturarvet. Genom musikundervisningen kan man bidra till att musiktraditioner hålls vid liv=musikpredikant (Roland, 2024). Musiken blir ett medel för att uttrycka sig själv och sina känslor, nära kopplad till identitet/självkänsla och självförtroende (Maja, 2024). Musikämnets betydelse för utvecklingen av andra färdigheter underskattas ofta och bör betonas i större utsträckning.

Vi pratade om ramfaktorer, musikpedagogers grundsyn och planering av undervisning.

Många ramfaktorer kan vi som musikpedagoger kanske inte alltid påverka, så som förväntningarna från andra lärare om att jag som musiklärare är den som ska hålla i lucia, hur den ska se ut osv. Eller hur många elever jag kan ha i klassen osv, om vi kommer hålla musiklektion i helklass/halvklass. Vi musiklärare är ändå tvungna att förhålla oss till många av de ramfaktorer skolan vi jobbar på har. En annan inofficiell ramfaktor vi diskuterat i gruppen är elevernas olika musikalisk bakgrund, har vi exempelvis en musik-klass så har vi kanske andra ramar att utgå ifrån än om vi har klasser med skiljt musikaliska bakgrunder. Så elev/lärarförutsättningar blir också en ramfaktor.

Kring musikpedagogers grundsyn så pratade vi mycket om musikämnet utrifrån konst, hantverk och vetenskap.

Konst - är det den färdiga produkten? Eller vägen dit? Elevernas känslor, tycke, smak, processen till ett färdigt verk är det en del av konsten? Är musik något vi skapar, eller något vi lyssnar på?

Hantverk - är det att ha övat, lärt sig hantera sitt instrument, hur vi kan använda de olika byggstenarna för att skapa? Skapa sitt instrument?

Vetenskap - De ramar och regler som finns att förhålla sig till. Hur olika genres låter? Notation, ackordsanalys, musikhistoria. Hur musik konsumerats genom historien? Ljudtekniska beståndsdelar?

Vi landade i att musik är ett väldigt brett spektrum där många parametrar spelar in och som är viktiga. Pedagogens eget synsätt på ämnet/bakgrund/tycke/smak spelar också in och blir också det som påverkar vad eleverna också presenteras inför. Vi pratade också lite om vikten att som pedagog lyfta musikämnet ur olika perspektiv då musik för allmänheten ofta presenteras genom den industri som musiken också är en del av. Att musik också är något vi skapar, delar mellan oss i aktiviteter som att spela ihop, ett uttryckssätt osv. Inte bara den färdiga produkten.

Gällande planering av undervisning pratade vi en del om mål kontra syfte.

Författarna skriver att man i planeringen behöver ta hänsyn till elevers förutsättningar, den egna pedagogens bakgrund/förutsättningar/utgångspunkt, lektionsinnehåll, ramfaktorer, hänsyn till vad målen i styrdokumenten säger, vad pedagogens mål för lektionen är, men också vad syftet med lektionen är, vad är det eleverna ska lära sig under lektionen? Om uppgiften är att eleverna ska lära sig spela en rocklåt från 60-talet i ensemble, är kanske lektionens syfte kanske att eleverna ska få spela musik tillsammans. Är målet att vi ska spela tillsammans? Vad är syftet då? Jo kanske att öva samarbete, lära sig om varandras olikheter osv.

Författarna lyfter också att alla elever har rätt till att lära, vilket också innefattar att även elever som snabbt kanske når lektionens mål ska erbjudas att fördjupa sina kunskaper för att kunna/vilja fortsätta lära.

2. Musikpedagogisk grundsyn kan utgå från olika ingångar och synsätt på musik som ämne. Vissa har en mer praktisk hantverksmässig ingång och låter undervisningen spegla detta, t.ex egen övning. Vissa kan ha mer teoretisk eller konstnärlig ingång. Är jag som pedagog lärare eller musiker främst? Ens syn på sig själv påverkar också vilken roll tar jag.

Författarna pratar om elevsynen också, är eleverna passiva och ska formas eller är eleverna aktiva  och ska ta eget ansvar. Hur mycket eleverna tar ansvar kan bero på elevförutsättningar som ålder men också ramfaktorer. Motivation, grupp eller enskild undervisning.

Synen på elevers musikaliska förutsättningar spelar in.

5. Boken tar främst upp John Dewey och Ellen Key som reformpedagoger. Vi nämnde Suzuki-metoden som inte tas upp specifikt i kapitlet men som en alternativ pedagogik som vi fått ta del av. Vi pratade om kännetecknen för reformpedagogik och hur musikundervisningen generellt har många av dessa kännetecken som: att nyttja barnets naturliga egenskaper, intresse som motivation, allsidighet framför ensidighet, utgå från individen, aktivitet som ledande metod. Vi pratade dessutom om möjligheten till reflektion som en uppskattad del i undervisningen.