Våra avgränsningar är att vi undersöker medarbetarnas engagemang i förhållande till de fyra personliga egenskaper som vi definierat. Vi avgränsar oss även till att undersöka starten av en organisationsförändring, vi definierar även vad vi syftar på i vårt uttryck “starten av en organisationsförändring” (Bryman, 2011) (Backman, 2016).

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. När vi presenterar vår undersökning för våra informanter, berättar vi vilka vi är, vilken institution vi kommer ifrån och i vilket syfte vår studie kommer användas.Våra informanter få information om att hens deltagande är frivilligt och att hen kan avsluta sin medverkan innan eller under undersökningen. Vi meddelar även vår informant om att hen kommer vara anonym under processen i den kvalitativa undersökningen kommer dock vi som forskare känna till informantens identitet.  Våra informanter kommer få våra telefonnummer så att våra informanter har lätt att nå oss vid eventuella frågor (Bryman, 2011).

Den delaktighet som vår informant kände när hen fick möjlighet att bidra och påverka organisationsförändringen, ökade hens engagemang. Att kunna påverka och bidra tolkar vi som att det även medförde att vår informant kände kontroll över vilken väg vissa delar av organisationsförändringen skulle ta, i detta fall syftar vi på det vår informant kallar för “det dagliga arbetet”. Den inre motivationen ligger som en röd tråd genom hela vår intervju. Vår informant hänvisar fler gånger till den som en viktig del av det personliga engagemanget till organisationsförändringen, ett exempel är när vår informant förklarar att: 

 

“Allt som inte är under utveckling är under avveckling! Det finns ju alltid saker man kan förbättra, effektivisera och utveckla. Det är ju en inre drivkraft som leder till en inre stimulation om man får chans att utvecklas, och hjälpa andra att växa.”

Här nämns den inre drivkraften tätt ihop med viljan att utvecklas, vilket inte är alls chockerande eftersom vår definition av inre drivkraft handlar om att en individ gör saker för sin egen skull, vår informant förklarar här att hans inre drivkraft bland annat handlar om att få utvecklas, och växa som person och tillsammans med andra, vilket stämmer överens med vår definition av en vilja att utvecklas. Det meningsskapande som Van den Heuvel, Demerouti, Schreurs, Bakker och Schaufeli, (2009) talar om i sin artikel som en viktig egenskap för att känna engagemang till en organisationsförändring, stärker vår intervju när vi frågar vår informant om hen anser att det är viktigt för det personliga engagemanget att se en mening med förändringen och hen svarar: 

Vår informants förklaring av att som person kunna gå in med rätt inställning, till de utmaningar man ställs inför, och ha en vilja att lösa de nya utmaningarna stämmer väl överens med vår definition av den personliga egenskapen meningsskapande. Ahrenfelt (2013) tar även han upp att det är viktigt för medarbetare att veta och se en mening med förändringsprocessen, för att de ska finna ett engagemang till förändringen. Dock nämner han inte detta som en personlig egenskap, utan beskriver det som en yttre förutsättning som kan nås genom till exempel en god kommunikation mellan medarbetare och ledning. 
Vårt resultat blir, som nämnt ovan att de fyra egenskaper som vi ämnat undersöka kan ha en positiv påverkan på det personliga engagemang en medarbetare känner i starten av en organisationsförändring. Vi kan dock se, att vi kunnat få fram tydligare resultat om vi valt att rikta vår intervju mer mot engagemang, och inte bara tematisera efter de personliga egenskaperna vi ämnade undersöka. Detta är något vi tror vi kunnat upptäcka tidigare om vi innan vår intervju, gjort en testintervju på någon som inte hade förkunskaper om vår studie, och därav inte kunnat komma med de svar hen visste att vi önskade. Vikten av en teststudie är något som Andreas Nordin (2017) tar upp i sin föreläsning, vi kommer att ha detta i åtanke under kommande forskningsprojekt. 
I en riktig forskningsstudie av samma typ hade vi valt att koda och analysera enligt Grounded theory (Bryman, 2011).