Att ha rollspel under området EU passar bra då under ett rollspel behöver eleverna gå in i personerna och försöka leva, tänka och handla som dem. Eftersom att EU är stort och ett komplext system med många medlemmar passar ett rollspel bra då man kan få många olika perspektiv på det. Arevik och Hartzell (2014) skriver även att ett rollspel är bra just för att det sätter ett perspektivbyte i centrum och tvingar eleverna att förflytta sig i tid och rum. De skriver att det är ett sätt att försöka få en konstgjord konkretion, en ”nästan riktig” upplevelse. Ett rollspel är något jag definitivt skulle överväga att ha i min undervisning, speciellt inom EU området. Ett inslag i EU undervisningen som jag skulle vilja ha är att jämför länder i Europa som inte är med i EU mot länder som är, vad finns det för skillnader, likheter, varför är de inte med, varför är dem med. Det hade även varit bra att titta på Storbritannien och brexit. Vad har det fått för konsekvenser för landet? Även detta bidrar till att vidga sitt perspektiv. Ska man undervisa om EU bör man inte endast utgå ifrån Sverige utan det blir viktigt att få ett helhetsperspektiv. 

Under en föreläsning om bedömning tog vi upp att det är viktigt att det är kunskapen som bedöms. Det är även viktigt att göra det väsentliga bedömbart och inte det enkla. Ett exempel på detta som vi tog upp på föreläsningen var att vissa läromedel tar upp frågor som inte är kopplade till ämnesplanen. Bara för att det finns i boken behöver det inte komma på provet. Det exempel som vi pratade om var att läroboksförfattarnas egna erfarenheter av att äta mat när de bodde i ett tält ute på en tur i Afrika stod med i boken, det framkom inte att det endast var deras bild av detta utan det var med i boken som ett vanligt inslag. Senare såg vi på ett prov där en lärare hade haft med detta i ett prov, något i stil med ”varför bör man inte äta så mycket när man är på en sådan tur i Afrika” och svaret var för att inte vill behöva gå ut mitt i natten till toaletten bland alla lejon. Detta är ett exempel på att man väljer de enkla faktauppgifterna. Detta blir svårt att koppla till ämnesplanen. Man ska inte välja det enkla faktauppgifterna för att fylla ut proven utan man ska ha frågor som är bedömningsbara enligt kursmålen. Om man till exempel har en matris ska alla svaren kunna föras in och bedömas utifrån matrisen. Detta underlättar för eleverna och för läraren då man i större grad fokuserar på det som undervisningen ska innehålla enligt kursmålen. Det som ska vara med är det som ska bedömas enligt kunskapskraven och som gör att eleven får möjlighet att uppnå målen. Därför blir det viktigt att eleven vet vad man avser att bedöma och låter dem få träna på det. Om det exempelvis ska vara essäfrågor på provet som kräver att eleven drar slutsatser och analyserar måste de få chansen att träna på det innan. 

Långström och virta (2011) skriver om Christina Odenstad och hennes resultat när hon analyserade prov som gymnasielärare använt i samhällskunskap. Ett resultat var att många lärare använde mer mångsidiga och utmanande uppgifter i sina prov till studieförberedande program och till yrkesförberedande var det mer kortsvarsfrågor, om enkel fakta och ett konkret innehåll. Detta gör att elever inte bedöms på ett likvärdigt sätt. Svanelid (2014) tar upp att idag är forskningen överens om att det är viktigt att man som pedagog visar att man har höga förväntningar på alla elever. Därför blir det viktigt att inte göra enklare prov till de man tror kommer prestera sämre då detta sänder ut budskapet att jag som lärare inte förväntar mig att eleverna skulle klara fler mångsidiga och utmanande uppgifter. 

a) två olika kanalers nyheter 

b) två olika rikstidningar av samma sort eller två lokaltidningar 

c) två olika tidningar från två olika platser (eventuellt en från nord med en från syd, en från väst med en från öst), vad skiljer och vad förenar dem? 

d) två tidningar av olika politisk färg. Går det av innehållet att se vilket parti som tidningen stöder? 

På detta vis ger men eleverna en god förutsättning att träna upp sin källkritiska förmåga. Detta är något som behöver tränas upp.