För 4000 år sedan (ca 2000 år f.Kr) levde Abraham i det som nu är Irak. Abraham menade att det bara fanns en enda gud. Enligt Bibeln lovade Gud Abraham att Kanaans land (nuvarande Israel) skulle tillhöra Abrahams ätt. Eftersom judarna härstammar från Abraham ser de Kanaan (Israel) som sitt land.

På grund av svält och missväxt flyttade många judar till Egypten, där de blev slavar hos faraonerna. Då talade Gud till Moses och valde honom som budbärare. Moses bad faraon att hebréerna, som judarna då kallades, skulle bli fria. Faraon vägrade och som straff skickades plågor över Egypten. Till slut släpptes hebréerna, men de blev jagade av faraons armé. Enligt Bibeln delade sig Röda havet så att judarna kunde fly igenom medan faraons armé drunknade.

På Sinaiberget fick Moses de tio budorden på två stentavlor. Det är då som judendomen som religion anses ha grundats. Judarna vandrade genom Sinaihalvön i 40 år. Till slut hamnade de med hjälp av Gud i Kanaans land (Israel). 

Kung David gjorde Jerusalem till huvudstad i Kanaans land och hans son Salomo byggde där ett tempel. Efter Salomos död delades det upp i Israel och Juda rike. Riket erövrades och hebréerna dödades eller skickades i exil. Århundrade senare fick de återvända och bygga ett tempel och Juda rike blev Judéen. 

År 63 tog romarna över Judéen och år 70 gjorde judarna uppror. Romarna svarade med att invadera Jerusalem. År 132 gjorde judarna uppror igen. De straffades hårt med döden och exil, det brukar kallas diasporan.

Enligt judarna är Guds första ord till Moses grunden till den judiska bibeln Tanakh.

De första fem moseböckerna, Torah, förvaras i arken som är den heligaste delen i synagogan. Den innehåller många lagar, bland annat de tio budorden.

Ceremonin Bar mitzva äger rum då judiska pojkar blir myndiga vid 13 års ålder. Det är första gången som pojken får läsa ur Torah i synagogan. Vissa församlingar har en likande ceremoni för flickor vid 12 års ålder, det kallas Bat mitzva. 

Judarna har många viktiga helgdagar. Vissa är till minne av viktiga händelser i Bibeln. Rosh ha-shana, det judiska nyåret firas i september eller oktober. Tio dagar senar kommer Jom Kippur, den heligaste dagen på året då judarna ber om förlåtelse för sina synder och ber gud om hjälp att bli bättre nästa år. Chanukka, ljusets fest, firas årligen vanligtvis i november eller december. Den firas med potatisplättar och barnen får ofta presenter av sina föräldrar. Festivalen varar i åtta dagar och varje kväll tänds ett ljus.

För över 2000 år sedan (år 0) föddes Jesus i det romersk-ockuperade Palestina och grundade kristendomen. Enligt de bibliska evangelierna kom en änglaskara till en grupp herdar med en profetia om att en frälsare skulle födas i ett stall i Betlehem. Jungfru Maria var Jesus mor och Jesus var guds son, den hebreiska bibelns Messias.

Kort efter Jesu födsel flyttade Jesu familj till Nasaret där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Efter dopet började Jesus sprida guds ord. I en judisk synagoga i Nasaret påstod han sig vara Messias som alla hade väntat på. Det retade judarna som inte alls trodde honom. Jesus lämnade Nasaret och färdades vidare österut till Gennesaretsjön där han fortsatte sin predikan. De judiska styrande som såg Jesus som ett hot dömde honom till döden på korset för att ha påstått sig vara Guds son. Några dagar efter Jesu död försvann hans kropp ur graven. De kristna tror att Jesus återuppstod och vandrade på jorden i 40 dagar innan han steg upp till himlen. Det kallas för återuppståndelsen, och till minne av detta firas den kristna påsken. Efter Kristi återuppståndelse började lärjungarna kallas för apostlar och sprida evangelierna bortom Judéen. 

Enligt treenigheten finns det en Gud men han är tre personer: Fadern, Sonen och den helige Ande.

De romerska kejsarna kände sig hotade av de kristna och förföljde och dödade dem. När Romarriket var på väg att splittras bestämde kejsaren Konstantin år 313 e.Kr. att kristendomen skulle bli statsreligion. Han lät även döpa sig. Idag är kristendomen världens största religion med ca 2 miljarder anhängare.

Påven är kyrkans överhuvud. Hans säte är Petruskyrkan i Vatikanstaten. Katoliker ber även till helgon.

Ortodoxa kyrkan är den näst största trosinriktningen. Ikoner, målningar av Kristus, eller av händelser i kristendomens historia, är viktiga i den ortodoxa tron.

Munken Martin Luther spikade upp sina nittiofem teser mot den katolska kyrkans lära, vilket gav upphov till den protestantiska grenen inom kristendomen.

Korset representerar Jesu offergärning att rädda människorna från deras synder. För de flesta kristna symboliserar dopet en bekännelse av den kristna tron. Spädbarnsdop utövas inom många trosinriktningar. Ceremonin innefattar ofta att man ger barnet ett namn. Vid konfirmationen bekräftar man sin tro när man är gammal nog.

Bibeln är indelad i två delar, Gamla Testamentet och Nya Testamentet. De fyra första böckerna i Nya Testamentet kallas evangelierna. De berättar om Jesu liv och lära. 

570 e.kr i Mekka föddes Muhammed som liksom andra som bodde där dyrkade flera gudar. Vid 40 års ålder mediterade han i en grotta där ängeln Gabriel uppenbarade sig. Muhammed började predika guds ord för Mekkas invånare, men de blev arga över att Muhammed ville att de skulle be till en gud, Allah. Därför anfölls Muhammeds anhängare.

En natt i Jerusalem steg Muhammed upp till himmelen och pratade med profeter som Moses och Jesus. Muslimerna anser därför att Jerusalem är den tredje heligaste staden efter Mekka och Medina.

År 622 e.kr reste Muhammed med sin vän Abu Bakr norrut till Medina. Från denna tid börjar den muslimska kalendern. Muhammed blev ledare för Medina och erövrade Mekka år 630 e.kr. 632 dog Muhammed och han begravdes i Medina. Den muslimska läran började därefter spridas utanför Arabien. Knappt två hundra år senare sträckte den sig från Indien i öst till Spanien i väst. Idag är islam en stor religion med ca 1 miljard anhängare. 

Trosbekännelsen innebörd är att det finns ingen Gud utöver Gud, och Muhammed är Guds sändebud.

Daglig bön sker fem gånger om dagen på bestämda tider. I moskéer förekommer gruppbön som påminner om att alla är lika inför gud. Böner utropas ofta från en minaret, som är ett torn för böneutrop. Troende vänder sig mot Mekka. Vissa moskéer har särskilda bönerum för kvinnor. Att avbilda gud är förbjudet, och därför saknar moskéer statyer och målningar. Istället är de dekorerade med citat ur koranen.

Fastan innebär fasta mellan soluppgång och solnedgång. Fastan avslutas med Eid Al-Fitr, fastebrytandets högtid som pågår i tre dagar och firas tillsammans med vänner.

Allmosan, Zakat, innebär att muslimer skänker en del av sina tillgångar till välgörenhet.

Hajj, vallfärden, innebär att muslimer måste besöka Mekka och Medina en gång under sitt liv. En av höjdpunkterna är att gå sju varv runt Kaba i Mekka.

Sunnimuslimer är i majoritet och anser att Muhammed inte lämnade något testamente om vem som skulle efterträda honom. I stället anser de att de troende har rätt att utse en kalif. 1924 avskaffades kalifatet.

Shiamuslimer anser att Muhammed valde sin svärson Ali till att bli hans efterträdare, den första imamen. Man tror även att Mahdi, den vägledde, ska komma tillsammans med Jesus på domedagen. Denna gren är huvudreligion i Iran, och är även stor i Irak.

Koranen ses som Guds ord som Muhammed fick genom ängeln Jibraher, eller ängeln Gabriel.

I Koranen finns olika regler som utgör grunden för tron. Dessutom finns vägledning från profeter före Muhammed, bland annat Moses, Jesus och Abraham.