Ännu en styrka är att spelet främjar motion och tvingar användaren att ta sig ut och få frisk luft, detta är bra för hälsan. 

Ännu en styrka är att applikationen är mångsidig, man behöver inte fortsätta spela utan man kan enbart använda applikationen för att, i sin enkelhet, visualisera hur en plantering av ängsblommor hade sett ut i verkligheten. På detta sätt kan både privatpersoner och företag som t.ex. planerar stadsmiljöer kunna visualisera detta, som i sin tur kan leda till att det planterar på riktigt. 

Svagheter: 
Enkelheten i applikationen kan bli en svaghet. Kommer användaren att tröttna på att använda spelet? Här är det viktigt att utformningen bygger på utmaningar eller mål som ger belöningar som i sin tur motiverar användaren att fortsätta spela. 

En annan svaghet är att applikationen är beroende av bra väder då gemene man helst inte vistas utomhus vid oväder, så som snö- eller regnstorm. 

Möjligheter: 
En möjlighet är att om spelet blir stort och får många användare kan det utvecklas och på så sätt kan man motivera sponsorer att vara med. Med dessa kan man skapa svärmer som får tas över av användaren eller väljas vid "planteringen" av svärmen. Denna svärm kan t.ex. ha kläder där företagets logga syns och kopplas till större belöningar om lyckas med utmaningar. 

Ett scenario hade kunnat vara att Häagen-Dazs gått med som sponsor. Användaren som väljer att uppdatera sin svärm till ”Häagen-Dazs edition” har kläder med logga. Med denna svärm kan det komma en utmaning som är att användaren ska vattna och ansa ängen varje dag i 5 dagar i rad, vilket leder till en belöning på exempelvis en kupong med rabatt på Häagen-Dazs, som kan användas av användaren i det verkliga livet.

En annan möjlighet är att användaren kan skapa en social krets som blir mer och mer medvetna om ängsblommornas viktiga syfte och även att överlevnaden av bin och humlor är livsviktig för oss människor. 

Hot: 
Ett hot som kan uppstå är att spelet inte blir motiverande, då det t.ex. saknas en ”morot”. Vid detta scenario leder det till att det inte används och på så sätt kan inte budskapet, om att plantera ängsblommor för humlor och bins överlevnad, spridas.

Et annat hot som kan uppstå är vid användningen av applikationen då användaren enbart vill visualisera hur en äng kan se ut hemma hos sig själv eller på allmän plats. Kanske kan de uppfattas som en bra idé att plantera eller så uppkommer problemet kring att många människor idag är väldigt rädda för just insekter, humlor och bin, samt att det finns väldigt många pollenallergiker som inte mått bra av planteringarna.

För att mitt designkoncept ska kunna genomföras krävs det att applikationen kan ta tillvara på information kling platsen användaren befinner sig på. Det krävs alltså en platsinformation. Idag är platsinformation något som de allra flesta spel och applikationer använder sig av och enligt GDPR (Datainspektionen, u.å), ska det tydligt visas hur dina personuppgifter hanteras och vad de används till. Detta är något jag tar med mig i mitt fortsatta arbete av projektet, det ska tydligt framgå varför man måste tillåta platsinformation när applikationen används. Enligt Datainspektionen (u.å) innebär GDPR att användaren när som helst kan ta bort sin information från applikationen, vilket jag anser vara viktigt i mitt projekt också. Avinstallerar man applikationen eller väljer att ta bort sin information, ska detta enkelt kunna göras av personen i fråga. Dessvärre bygger spelet på att just detta ska fungera. Om det är så att jag inte väljer att använda redan existerande kartor (exempelvis från Google Maps) som i sin tur kan användas online, jag tror dock att detta, i sin tur, kan komma att ta upp stor kapacitet av minnet i telefonen. 

Ett annat etiskt dilemma som kan uppstå är min idé om att använda mig av företag/sponsorer som syns och kan göra inverkan på användaren. vi har strikta regler inom marknadsföring och hur den ska se ut i den digitala världen. Enligt Konsumentverket (2020), måste det tydligt framgå att det är reklam. Detta tar jag med mig i mitt arbete med projektet med de ”sponsrade bina”. Här måste det tydligt framgå vem som är avsändare samt att det är just reklam som visas (Konsumentverket, 2020), exempelvis att bina har tröjor där det står ”REKLAM” på tillsammans med företagets logga.

Som designer innebär det att man har en stor påverkan på samhället och individen i dess vardag. Som designer tänker en ofta på hur användbarheten är, hur designen ser ut och hur tekniken ska fungera. Här ska även de etiska aspekterna kunna vägas in. Ett etiskt dilemma som uppstår är just då digitaliseringen sätter press på de offentliga värdena, exempelvis integriteten och datasäkerheten. Just i utvecklingen av AR har vårt liv online och offline blivit ett (Royakkers, Timmer, Kool and van Est, 2018). I artikeln talar de om att våra lin är ”onlife”, en blandning mellan online och offline. Med denna digitalisering följer flera etiska dilemman, exempelvis inom integritet där dataskydd, rumslig integritet mental integritet m.fl. är delar av problem som kan uppstå. De understryker också vikten av att se allvarligt på dataskydd när det gäller etiska dilemman då det är en stor del av varje människas vardag nu för tiden (Royakkers, Timmer, Kool and van Est, 2018). Detta är något som jag som designer tar mig i mina kommande designprocesser och arbetet med detta projekt då dessa delar måste vägas in tidigt i designprocessen då det kan komma att ändra den först tänka idén. 

Referenser
Konsumentverket.se. 2020. Marknadsföring | För Företagare | Konsumentverket. [online] Available at: <https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/> [Accessed 4 April 2020].

Martin, B., & Hanington, B. (2012). Universal Methods of Design: 100 Ways to Reaserch Complex Problems, Develop Innovative Ideas, and Design Effective Solutions. MA, Beverly: Rockport Publishers. 

Royakkers, L., Timmer, J., Kool, L. & van Est, R. 2018, "Societal and ethical issues of digitization", Ethics and Information Technology, vol. 20, no. 2, pp. 127-142.

Tanken med spelet är att skapa en medvetenhet hos barn och ungdomar som är vår framtid, detta genom ett roligare och mer motiverande sätt att lära sig. Gee (2008) talar om Committed Learning Principle, vilket innebär att man har ett spel där användaren måste vara engagerad och anstränga sig för att komma vidare. Detta sätt att skapa lärande spel bygger på att användaren ser sig själv i spelet eller spelet som en förlängning av sig själv, vilket motiverar användaren att utföra uppdrag. Detta är en del som jag haft i tankarna, hur man motiverar användaren att fortsätta använda just detta spel. Motivationen ligger just I att användaren ska se sig själv i spelet och motiveras av att man kan få starkare svärmer som kan få olika typer av utseende beroende på hur vilken rank man kommer upp i. En tanke är att användaren ska kunna få olika belöningar eller utmärkelser då de lyckas ta hand om sin äng och svärm i flera dagar i rad eller liknande. 

En annan motivation till användning är att man skulle få in sponsorer, exempelvis Coca Cola, vilket gör att om du antar någon av deras utmaningar, kan du vinna kläder till din bisvärm samt få riktiga rabattkuponger nästa gång du ska köpa en Cola. Ännu bättre med ett företag som främjar bin och humlors överlevnad, exempelvis Häagen-Dazs som gör mycket för binas överlevnad (Häagen-Dazs, 2018). Desto mer användaren ser sig själv i spelet och kan finna nytta i att fortsätta använda det kommer det bli lättare för dem att faktiskt göra det. 

Ett problem som kan lösas med hjälp av detta koncept är att få barn och ungdomar att röra på sig mer. Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) rör sig de flesta skolelever på sig för lite än vad som är att rekommendera. Genom att de använder applikationen kan de öka sin motion och få motivation till att börja röra sig, då de behöver ta sig ut för att plantera. 

En annan del som skulle kunna användas i spelet är för stadskontor eller övriga privatpersoner som är intresserade av att se hur en plantering med ängsblommor hade sett ut på ett utvalt sälle. Detta för att kunna välja om det passat bra eller om de hellre sett det någon annanstans.

Referenser
Billieux, J., Thorens, G., Khazaal, Y., Zullino, D., Achab, S. and Van der Linden, M., 2015. Problematic involvement in online games: A cluster analytic approach. Computers in Human Behavior, 43, pp.242-250.

Folkhalsomyndigheten.se. 2020. De Flesta Skolelever Rör Sig För Lite — Folkhälsomyndigheten. [online] Available at: <https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/januari/de-flesta-skolelever-ror-sig-for-lite/> [Accessed 3 April 2020].

Gee, J., 2008. What Video Games Have To Teach Us About Learning And Literacy. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Häagen-Dazs. 2018. [online] Available at: <https://www.youtube.com/watch?v=iXYqULCBuD8> [Accessed 3 April 2020].

Naturskyddsföreningen. 2020. Frukter Och Grönsaker Behöver Bin!. [online] Available at: <https://www.naturskyddsforeningen.se/radda-bin> [Accessed 3 April 2020].

1. Usability Principles for Augmented Reality Applications in a Smartphone Environment

2. A people-centric framework for mobile augmented reality systems (MARS) design: ArcHIVE 4Any

3. Little Botany: A Mobile Game Utilizing Data Integration to Enhance Plant Science Education

4. Effects of an augmented reality-based educational game on students' learning achievements and attitudes in real-world observations

5. Digital Games as Multirepresentational Environments for Science Learning: Implications for Theory, Research, and Design

6. Beyond Pokémon: Augmented Reality Is a Universal Design for Learning Tool

Författarna lyfter även de olika principerna för UDL och hur det stödjer lärande.

I artikeln lyfter författarna ett flertal exempel där AR används i lärandesyfte och hur lärare kan använda AR för att använda sig av UDL. De anser att om man kombinerar AR tillsammans med principerna i UDL kan man skapa lektioner och utvecklingstillfällen som både är engagerande, lättillgängliga samt effektiva för personer med olika behov. 

De anser att man genom AR kan skapa bra inlärningsupplevelser som är interaktiva, unika och roliga för att alla olika slags individer. Att blanda den virtuella världen med den digitala skapar kraftfulla upplevelser för att främja lärande. 

Källförteckning:
Walker, Z., McMahon, D.D., Rosenblatt, K. & Arner, T. 2017, "Beyond Pokémon: Augmented Reality Is a Universal Design for Learning Tool", SAGE Open, vol. 7, no. 4, pp. 215824401773781.

Virk, S., Clark, D. & Sengupta, P. 2015, "Digital Games as Multirepresentational Environments for Science Learning: Implications for Theory, Research, and Design", Educational Psychologist: Psychological Perspectives on Digital Games and Learning, vol. 50, no. 4, pp. 284-312.

Calle-Bustos, A., Juan, M., Garcia-Garcia, I. & Abad, F. 2017, "An augmented reality game to support therapeutic education for children with diabetes", PLOS ONE, vol. 12, no. 9, pp. e0184645.

I artikeln presenterar författarna ett spel som heter ”Little Botany” som innebär att användaren kan skapa en virtuell trädgård vart hen än befinner sig. Två unika egenskaper med just denna applikation är att den använder sig av både platsinformation samt väderdata. Detta innebär att användaren kan skapa sin drömträdgård som kommer utvecklas eller förändras beroende på det verkliga vädret samt platsen. På detta sätt sker en väldigt verklig simulation utan att använda den direkta verkligheten. 

Engagemanget skapas genom att det bygger på att användaren är inne varje dag och sköter om sina växter. På detta sätt lär användarna sig om hur man sår och sköter om växter och plantor, samtidigt som de lärt sig kring insekter och dess pollination som måste ske för att grödorna ska ta form. Detta leder till att användarna lär sig kring var mycket av det vi äter varje dag kommer ifrån och vad som krävs för detta. I spelet finns tydliga illustrationer hur olika plantor är uppbyggda och hur de fungerar. I sin studie genomför de även användartester tillsammans med intervjuer på 28 personer. Efter att de spelat spelet varje dag i tre veckor blev de ombedda att svara på frågor kring användbarheten och spelbarheten. 

Jamonnak, S. & Cheng, E. 2017, "Little Botany: A Mobile Game Utilizing Data Integration to Enhance Plant Science Education", International Journal of Computer Games Technology, vol. 2017, pp. 1-14.

Kavakli, M. 2015, "A people-centric framework for mobile augmented reality systems (MARS) design: ArcHIVE 4Any", Human-centric Computing and Information Sciences, vol. 5, no. 1, pp. 1-21.

Ko, S.M., Chang, W.S. & Ji, Y.G. 2013, "Usability Principles for Augmented Reality Applications in a Smartphone Environment", International Journal of Human-Computer Interaction, vol. 29, no. 8, pp. 501-515.