Handskakning är en vanlig form av hälsning.

En hälsning är ett budskap som framförs av människor som möts eller skiljs åt i syfte att markera vänskap eller social status. Hälsningar kan framföras med ord eller gester. När man hälsar på en person kan man på svenska till exempel säga "hej" eller "god dag" och när man lämnar personen "hejdå" eller "adjö". Ursprungligen önskade man varann god hälsa, därav namnet. "Tjänare" är vad som blivit kvar av hälsningsfrasen "Er ödmjuke tjänare". I nutid har "hej" nästan trängt ut andra hälsningsfraser, som "god dag", "god middag" och "god kväll".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det nu vanliga hälsningsordet "hej" var tidigare bara en interjektion. Ordet började först användas som hälsning av medlemmarna i Götiska förbundetunder tidigt 1800-tal, som ansåg att ordet var vikingalikt, och menade att vikingarna faktiskt kunde sagt så. Efter detta togs "hej" upp i studentkretsar i Uppsala på 1870-talet, för att bli allmänt spritt först på 1930-talet.^[1] Det togs även upp av ungsocialisterna i 1900-talets början. Anton Nilson skrev 1980: "Per Albin Hansson blev redaktör för det nya förbundets tidning Fram. Ofta sammanträffade vi, hälsade vårt 'Hej'. (Det var ungsocialisterna som tog upp det lilla nätta ordet 'hej' efter Götiska förbundet, som låtit det falla i glömska, och genom ungsocialisterna och ungdemokraterna bredde det lilla ordet ut sig över hela landet och blev omsider ett allmänt hälsningsord."^[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]