Reflektera utifrån detta hur ni använder kreativitet för att säkra idéhöjden på det ni levererar.

Ett lyckat resultat bör vara att ni kommer fram till något som ni själva inte skulle kunna föreställa er vara utkomsten av ert arbete då ni inledde detta arbete i delprov 1. Alltså att ni genom ert designarbete tagit fram något oförväntat och som där igenom förändrat er egna syn på både omvärlden och er lösning. Vilket i the design way formuleras som det förväntat - oväntade

Leverans
Förslaget ska skickas in som ett PDF-dokument max 4-a4 sidor enligt följande namnkonvention: förnamn_efternamn_titel_på_ert_arbete.pdf

Dokumentet ska innehålla två delar, där den första delen är en redogörelse i skissform av ert förslag, och här handlar det i första hand om att kommunicera designförslaget mer än den slutliga finishen. Den andra delen är en beskrivning av ert tillvägagångssätt för att nå fram till förslaget. Här lyfter ni särskilt fram de kreativa aspekterna av er designarbete och de metoder ni tillämpat för att stödja detta, alltså på vilket sätt och med vilka metoder ni försökt nå fram till det förväntat oväntade. Ni argumenterar med hjälp av kurslitteratur och det tillhandahållna materialet kring kreativitet, samt uppmanar er att även lyfta in egna källor som ni använt i ert konceptarbete.

(från Arbetsmiljö upplysningen)

Maskiner är ofta inblandade i olyckorna på byggarbetsplatsen. Det kan vara skyddsanordningar som är borttagna eller att man på annat sätt förlorar kontrollen över en maskin och skadas.

Den som ska använda en maskin behöver få instruktioner av sin arbetsgivare. För att använda vissa maskiner kräver Arbets­miljö­verket dessutom dokumenterad kunskap.

De mekaniserade grävmaskinens historia börjar på 1600-talet med maskiner som grävde under vatten vid kanalsystem i Holland. De drevs av hästar som trampade runt en pråm. 1670 importerades en undervattensgrävare till Sverige för att användas vid kanalbygge i Göteborg.

Den första ångdrivna grävmaskinen byggde William Otis 1837 i USA. Det var en höjdgrävare som gick på räls. En höjdgrävare är en grävmaskin där skopans öppning är riktad uppåt. Skopan är försedd med en lucka i botten för tömning. En sådan grävmaskin köptes av Statens Järnvägar för malmlastning i Gällivare 1894. Den kunde lasta 50 kubikmeteri timmen.

I början av 1900-talet innebar grävmaskinerna en revolutionerande förändring inom väg- och husbyggnad. Men det dröjde många år innan maskinerna tog över det manuella arbetet helt. De var stora och dyra och långt ifrån lika effektiva som dagens grävmaskiner. De så kallade lingrävarna var mekaniska mästerverk som det var väldigt svårt att köra. Maskinen styrdes med spakar som fick linor fästa i skopan att samverka. Det var en stor ära att bli grävmaskinist på den tiden. Men arbetet med spakar i styrhytten var så tungt att förarna oftast inte körde maskinerna i mer än tio år.

Mekaniseringen av gräv — och schaktarbete gick långsamt i Sverige, trots att maskinerna snabbt blev bättre och bättre. Den första svensktillverkade maskinen kom 1903 från Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna. Men det dröjde ändå till 1939 de började serietillverkas av Åkerman i Eslöv. Att det dröjde så länge berodde bland annat på att det fanns ett starkt motstånd till mekaniseringen. På arbetsplatserna kallade man grävmaskinen för brödtjuv då den tog jobben från de män som grävde för hand. När AB Vägmaskiner i början av 1930-talet försökte intressera svenska företag för amerikanska maskiner vågade ingen sig på affären eftersom även myndigheter motarbetade mekaniseringen. I början av 1930-talet rådde ekonomisk depression och statliga vägbyggnadsentreprenörer fick instruktioner om att grävmaskiner inte fick användas i arbetet. Det skulle göras för hand för att ge arbete åt fler människor.

1952 kom fransmannen George J. Bataille på idén att använda hydraulik på grävmaskiner. En kompressor gjorde det möjligt att styra skopans olika funktioner med oljetryck. Den första hydrauliska grävmaskinen fick namnet Poclain Tu och hydrauliska cylindrar ersatte linor och hjul. Med hydraulikens hjälp blev maskinerna mer lättkörda och kunde finmanövreras på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Maskinerna blev lättare och fick ökad brytkraft. Numera har spakarna dessutom ersatts av smidiga joysticks.