<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Frågor till Åsa nr 2 by Åsa Olin</title>
      <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t</link>
      <description>Frågor kring Ke1</description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2018-11-21 08:12:57 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2019-05-11 13:53:31 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Hej!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307076720</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Vid vilken elektronegativitet blev det en jonbindning?</strong><br>Se läroboken!</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-22 17:02:34 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307076720</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Kolmonoxid</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307077749</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Vid koldioxid är det dubbelbindningar mellan syreatomerna och kolet och då uppnår den ädelgasstruktur, men vid kolmonoxid så är det trippelbindning och då har den ädelgasstruktur. Jag undrar varför är det trippelbindning då och dubbelbindning med CO2?</strong><br>Just därför att båda atomslagen ska få ädelgasstruktur.<br>Tillsammans har CO <br>4+6=10 valenselektroner vilket blir 5 par. Då blir det en trippelbindning mellan C och O och så varsitt fritt elektronpar på kanterna.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-22 17:08:27 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307077749</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307082173</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Varför avdunstar vatten i rumstemperatur utan att man tillför energi, som man gör när det kokar?</strong><br>Se s. 155 i läroboken</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-22 17:32:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307082173</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Diamant</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307391917</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>I diamanter är det ju bara rena kovalenta bindningar och inga intermolekylära bindningar. Är det detta som gör att diamant har så hög smältpunkt?</strong><br>Ja, då kol symmetriskt binder till fyra andra kolatomer i en kristallstruktur blir det starka bindningar. Se sid. 83</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-24 12:57:31 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307391917</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307398910</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Varför leder jonförening löst i vatten ström? Vad är anod och katod? </strong><br>Det kan ledas ström när det finns någon typ av laddningsbärare t ex joner eller elektroner. I en vattenlösning av ett salt finns <strong>fria </strong>joner som då är laddningsbärare. <br>Anod och katod sparar vi tills i vår när vi läser om elektrokemi så det behöver du inte kunna nu.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-24 14:14:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307398910</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307439930</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Är elektronegativitet endast atomens förmåga att dra till sig elektroner från andra atomer, eller även hur starkt den drar i sina egna.</strong><br>Det gäller det bindande elektronparet i den kovalenta bindningen, vilket då är sin/sina egna och den andra atomens elektron i det <strong>bindande </strong>elektronparet.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-24 22:04:54 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307439930</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307440044</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Varför har grafit delokaliserade elektroner? Kol är ju ingen metall</strong><br>Se sid 85</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-24 22:06:17 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307440044</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307471951</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Kan man säga att metaller består av positiva joner och delokaliserade elektroner?</strong><br>Ja, det tycker jag<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:09:13 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307471951</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Vad menas när man säger att &quot;elektronskalen tangerar&quot; varann?</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472038</link>
         <description><![CDATA[<div>Tangera betyder att de är nära varandra</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:10:28 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472038</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Van der waalsbindning, sker det bara mellan molekylerna i fast ämne? </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472092</link>
         <description><![CDATA[<div>Nej, det gäller bara för små molekylerna (eller atomerna för ädelgaserna som inte bildar molekyler). Tänk på laborationen ni gjorde i onsdags med oljesyran som ju var vätska.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:11:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472092</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472251</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Hur räknar jag ut elektroneagtivitetsvärdet på CH</strong><strong><sub>3</sub></strong><strong>Cl? Tar jag Cl minus H minus C kolvärden? för jag vet ju att det kommer bli lite mer minus på Cl sidan, men hur visar jag det och räknar ut</strong><br>Du behöver inte räkna ut det som en helhet utan bara titta på skillnaderna mellan atomerna var för sig och se ifall de olika bindningarna är polära.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:12:47 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472251</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ska vi kunna de enklaste kolvätena till provet?</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472494</link>
         <description><![CDATA[<div>Nej, är de med så skriver jag formeln eller så har ni en bild på molekylerna.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:15:45 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472494</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472531</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>I boken på sidan 163-164 använder de en räkningsmetod "som de införde i kap 7". Är det något vi ska kunna? Och vad är kristallvatten?</strong><br>Nej, det är bara exempel på salter som har s.k kristallvatten. Kristallvatten är när salter i fast form har några vattenmolekyler bundna till sig. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:16:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472531</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ska vi kunna räkna ut bindningsradien, bindningslängd och atomradie?</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472723</link>
         <description><![CDATA[<div>Nej:)</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 08:18:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307472723</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307480213</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>När till exempel is förångas så bryts vätebindningarna alltså de intermolekylära bindningarna. Men när det sker en fasövergång hos en jonförening då? Då är det väl jonbindningarna som bryts? Innebär detta att en jonförening inte har några intermolekylära bindningar och bara intramolekylära bindningar?   </strong> <br>Man säger att det finns tre typer av <strong>intramolekylära </strong>bindningar (kovalent bindning, jonbindning och metallbindning)<br><strong>Intermolekylära</strong> bindningar är dipol-dipolbindning, vätebindning, van der Waals bindning och jon-dipolbindning.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 09:39:38 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307480213</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ska vi kunna alla namnen på de sammansatta jonerna till provet?</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307502276</link>
         <description><![CDATA[<div>Ja, de ska ni kunna</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 13:29:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307502276</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Vad är skillnaden mellan dipoler och polära molekyler? Eller är det samma sak?</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307573764</link>
         <description><![CDATA[<div>Det är samma.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-25 22:16:10 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307573764</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Metallbindning</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307740369</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Metallbindning, måste de delokaliserade elektronerna vara lika många som de positiva metalljonerna?</strong><br>Ja, det blir det väl automatiskt</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-26 13:10:24 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/307740369</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308003506</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Om man sätter ut delta + och - på en strukturformel man ritat upp, tex metan, ska man då sätta ut delta + vid alla väteatomer eller endast där tyngdpunkten för dem sammanfaller? <br></strong>Man kan göra både och, bara man ser var tyngdpunkten hamnar så att man vet om molekylen är polär eller inte.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-26 20:08:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308003506</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308280000</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Varför har metansyra högre kokpunkt än metanol?</strong><br>Googla på molekylerna så att du ser hur de är uppbyggda. Då ser du att metansyra är en karboxylsyra som kan vilda mer bindningar med andra metansyramolekyler. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-27 14:21:00 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308280000</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej igen!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308281121</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Hur många vätebindningar kan en enstaka vattenmolekyl ”delta” i?</strong><br>Fyra<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-27 14:22:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308281121</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hejsan</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308281962</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Hur fungerar halvmetaller? Har de metallbindning eller inte?</strong><br>Halvmetaller har en del egenskaper som är kännetecknande för metaller och en del som är kännetecknande för icke-metaller. <br>Ja, de borde ha metallbindning då de leder ström men inte lika bra som metaller.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-27 14:23:57 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308281962</guid>
      </item>
      <item>
         <title>SF6</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308370705</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Hur kommer det sig att svavel väljer att binda till 6 st flour i SF</strong><strong><sub>6</sub></strong><strong> istället för två och då få 8 valenselektroner? I SF</strong><strong><sub>6</sub></strong><strong> blir ju svavel -4?</strong><br>De har som lägst energinivå då. Det är inget ni behöver kunna.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-27 16:33:31 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308370705</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Varför kan inte olja ha vätebind? de har ju en OH-grupp så borde kunna binda till en starkt e-negativ m fritt e par? eller är det att den bindningen blir så liten jämfört med alla vdW-bind?</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308519853</link>
         <description><![CDATA[<div>Oljesyra kan ha vätebindning mellan molekylerna precis som du skriver. Den bindning som dominerar är dock vdW mellan de långa opolära delarna av molekylerna.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-11-27 20:23:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/308519853</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/314832372</link>
         <description><![CDATA[<div>I laborationsrapporten under rubriken kemikalier ska man ange hur mycket man använder av varje. Vi stoppade bara ner stickan i den kemikalien som vi använda oss av. hur skriver man det då om man inte vet mängden man använda?</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-12-14 21:20:25 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/314832372</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/316831116</link>
         <description><![CDATA[<div>Vad är en pibindning och vad skiljer den från en vanlig kovalent bindning? </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-12-29 11:08:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/316831116</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Hej Åsa!</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/316831178</link>
         <description><![CDATA[<div>Vad är det som gör att delikvescenta ämnen kan absorbera vattenånga ur luften? </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-12-29 11:10:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/asa_olin/jg8l6q5mgi4t/wish/316831178</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
