<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Mi padlet Euskera by Maite</title>
      <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako</link>
      <description></description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2022-08-10 19:39:11 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2024-05-07 16:10:43 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>                                Berrikusi</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2258457807</link>
         <description><![CDATA[<div><mark>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; LARUNBATATIK 27 ARIKETA</mark><br>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;BERRIAK<br>Los domingos me levanto mas tarde. Luego preparo el desayuno.&nbsp;<br>Preparo arepas, primero las aso en la plancha y luego las horneo.</div><div>También preparo perico. Esto lo hago con cebolla, tomate y huevo batido.&nbsp;</div><div>Rallo queso blanco, frio unas tajadas de plátano y corto un aguacate.&nbsp;</div><div>Todo esto lo tomamos con jugo de lechosa, melón o naranja. También tomamos café con leche y galletas o bizcocho.&nbsp;</div><div>Desayunamos juntos como a las 10 o las 11 de la mañana. Este es un tipo de desayuno venezolano.<br><br>EUSKERA<br>Igandeak beranduago jaikitzen naiz. Gero, gosaria prestatzen dut.&nbsp;<br>Arepak prestatzen ditut; lehenik, plantxan pasatzen ditut eta gero, labean jartzen ditut.</div><div>Ere, perikoa prestatzen dut. Hau tipularekin, tomatearekin eta arrautza irabiatuarekin egiten dut</div><div>Gazta zuria birrindutzen dut, platanozko xerra batzuk frijitutzen ditut eta ahuakate bat moztutzen dut.</div><div>Hau guztia, letxotza (papaia), meloi edo laranja zukuarekin hartutzen dugu. Ere kafesnea eta galletak edo bizkotxoa hartutzen ditugu</div><div>Hamarretan edo hamaikaetan elkarrekin gosaldutzen dugu. Hau venezolanokoa gosari tipikoa da.<br>                                  ------------------------</div><div><br></div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Larunbatatik 20 Ariketa</div><ul><li>Hoy en la mañana, hemos ido del pueblo al mercado de la ciudad y hemos comprado melocotones e higos.</li><li>También hemos estado en la plaza Nicolás, y en el bar hemos tomado unos vinos y hemos comido una tapa.&nbsp;</li><li>Allí estaban otros amigos del pueblo con quienes hemos estudo charlando.</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Euskera</div><ul><li>Gaur goizean, herritik merkatura hiriako joan gara eta mertxikak eta pikuak erosi gara.&nbsp;</li><li>Nikolas plazan ere joan gara, eta tabernan ardo batzuk edan ditugu eta pintxo bat jan dugu.&nbsp;</li><li>Han herriko beste lagun batzuk egon ditute eta hitz egin ditugu haiekin.</li></ul><div><br>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; <em><mark>Presente habitual (acción en desarrollo)</mark></em></div><ul><li>Me levanto, desayuno, hago la cama y salgo de casa. Voy a la universidad, entro en la librería y compro unos libros.&nbsp;</li><li>Al mediodía, vuelvo a casa y preparo la comida. Edurne trae el pan. Nosotros comemos a las 12 pm.</li><li>Luego, descanso un rato. A las 5 pm entro en la clase de Euskara-1.</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Euskera</div><ul><li>Esnatutzen naiz, gosaltzen naiz, ohea egiten dut eta etxeko irteten naiz. Unibertsitara joaten naiz, liburudendan sarten naiz eta liburu batzuk erosten ditut</li><li>Eguerdian, etxera itzultzen naiz eta janaria prestatzen dut. Edurnek ogia ekartzen du.&nbsp;</li><li>Guk hamabietan jaten dugu.</li><li>Gero, pixka bat atseden hartzen dut. Bostetan Euskara-1 klasera sartzen naiz.</li></ul><div><br></div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; <mark>&nbsp;</mark><em><mark>Futuro (Acción por hacer)</mark></em></div><ul><li>Mañana domingo, tendremos diferente un plan, iremos a comer con la familia una parrilla.</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; Euskera</div><ul><li>Bihar, igandea, guk beste plan bat izango dugu, parrila bat jatera joango gara familiarekin</li></ul><div><br></div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;____________________________________________________</div><div><br><mark>ARIKETa BERRIAK&nbsp; ---- nuevos EJERCICIOS</mark><strong><mark><br><br></mark></strong><mark>El chico sabe el cuento&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; MutilAk ipuina daki<br></mark><br></div><div><mark>La chica sabe los cuentos&nbsp; &nbsp; NeskAK ipuinak daizki&nbsp;</mark></div><blockquote><em>-&gt; Neskak ipuinak *dakizki*</em></blockquote><div><br></div><div><mark>Los chicos saben el cuento&nbsp; MutilEK dakite&nbsp;</mark></div><blockquote><em>-&gt; Mutilek ipuina dakite</em></blockquote><div><br></div><div><mark>Dos mujeres traen la comida&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; EmakumeK bi jatekoa dakarte&nbsp;</mark></div><blockquote><em>-&gt; creo que lo mejor sería decir: Bi emakumek janaria dakarte</em></blockquote><div><br></div><div><mark>Las señoras llevan las manzanas AndreaK sagarrak daramatzate</mark></div><blockquote><em>-&gt; AndreEK sagarrak daramatzate</em></blockquote><div><br></div><div><mark>(ese es el coche)&nbsp; Kotxea da hori&nbsp;<br></mark><br></div><div><mark>(Ese es mi coche)&nbsp; Hori nire kotxea da ¿Caso noren?<br></mark><br></div><div><mark>(Ese coche es mio) Kotxe hori nirea da&nbsp; ¿Caso norena?</mark></div><div><mark><br><br></mark><strong><mark>GALDERAK<br><br></mark></strong><mark>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; ¿CUANDO USAR EL BA, DELANTE DE VERBOS (UKAN-JAKIN…? ej. Badazu, badikizu…<br></mark><br></div><blockquote><em>-&gt; "ba" se usa para dar énfasis o para hacer preguntas de sí o no. a veces es como agregar "ya":&nbsp;<br>* Badaukazu zalantzarik? -&gt; ¿tienes alguna duda/dudas?<br>* Badakizu hau zer den? -&gt; ¿(ya) sabes qué es esto?<br>* Bai, badakit -&gt; Sí, (ya) lo sé.<br>* Badaezpada, banoa -&gt; Por las dudas, (ya) me voy.<br>* Badator Euskaraldia! -&gt; (Ya) viene el Euskaraldia!<br><br>También se usa para la condición en una oración condicional (en euskera, BALDINTZAK, son una maravilla):<br>* Arazorik baduzu, esadazu -&gt; Si tienes algún problema, dímelo.<br>Pero muchas veces para explicitar la condición se agrega la palabra "baldin":<br>* Arazorik baldin baduzu, esadazu.<br><br>Las dos frases significan lo mismo, pero la segunda enfatiza la condición.</em></blockquote><div><br></div><div><mark>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; En esta calle&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;¿Kale honetan o kale honen?<br></mark><br></div><blockquote><em>-&gt; Kale honetan&nbsp;<br>kale hau = esta calle -&gt; kale honetan = EN esta calle.</em></blockquote><div><br></div><div>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; Bat<strong>ean</strong> ¿es caso non?<br><br></div><blockquote><em>-&gt; Sí, quiere decir "en un":&nbsp;<br>* kale batean = en una calle<br>* argazki batean = en una foto</em></blockquote><div><br></div><div>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; ¿Los verbos transitivos (que refieren a algo) son trinko?<br><br></div><blockquote><em>No todos. Los verbos transitivos son aquellos que se aplican sobre algo (objeto directo).&nbsp;<br>Por ejemplo:&nbsp;<br>* (Nik) Musika entzuten dut -&gt; (yo) escucho música (entzun es verbo transitivo porque uno escucha ALGO), pero no es un verbo trinko. (en realidad originalmente sí, pero hoy en día no se usa más como trinko).<br>* (Zuk) Maleta daramazu -&gt; (tú) llevas la maleta (daramazu es la conjugación para zuk del verbo eraman, que es trinko)<br><br>acá están todos los verbos trinko conocidos y sus conjugaciones: https://eu.wikipedia.org/wiki/Aditz_trinko<br>en la "vida real" muy pocos se usan así.</em></blockquote><div><br></div><div>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; ¿Los verbos trinko, nor o nork, no necesitan auxiliar en presente?<br><br></div><blockquote><em>-&gt; No. Los verbos trinko se conjugan usando una única palabra en presente y pasado simple:<br>* Ni Montevideon nago -&gt; Yo estoy en Montevideo<br>* Ni Montevideon nengoen -&gt; Yo estaba en Montevideo<br>(nago = egon para ni, nengoen = pasado de nago)<br><br>Pero necesitan auxiliar cuando usamos el presente habitual:<br>* Ni Montevideon egoten naiz -&gt; Yo suelo estar en Montevideo<br>* Ni Montevideon egoten nintzen -&gt; Yo solía estar en Montevideo</em></blockquote><div><br></div><div><br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="https://eu.wikipedia.org/wiki/Aditz_trinko" />
         <pubDate>2022-08-10 19:45:25 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2258457807</guid>
      </item>
      <item>
         <title>                   LARUNBATATIK 27 ARIKETA                                             BERRIAK</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2273490231</link>
         <description><![CDATA[<div>ESPAÑOL</div><ul><li>Los domingos me levanto mas tarde. Luego preparo el desayuno.&nbsp;</li><li>Preparo arepas, primero las aso en la plancha y luego las horneo.</li><li>También preparo perico. Esto lo hago con cebolla, tomate y huevo batido.&nbsp;</li><li>Rallo queso blanco, frio unas tajadas de plátano y corto un aguacate.&nbsp;</li><li>Todo esto lo tomamos con jugo de lechosa, melón o naranja. También tomamos café con leche y galletas o bizcocho.&nbsp;</li><li>Desayunamos juntos como a las 10 o las 11 de la mañana. Este es un tipo de desayuno venezolano.</li></ul><div><br><mark>EUSKERA</mark></div><ul><li>Igandeatik beranduago jaikitzen naiz. Gero, gosaria prestatzen dut.&nbsp;</li><li>Arepak prestatzen ditut; lehenik plantxan <mark>erretzen</mark> ditut eta gero, labean jartzen ditut.</li><li>perikoa ere prestatzen dut. Hau tipularekin, tomatearekin eta arrautza irabiatuarekin egiten dut</li><li>Gazta zuria birrintzen dut, platanozko xerra batzuk <mark>frijitzen </mark>ditut eta ahuakate bat <mark>moztzen</mark> dut.</li><li>Hau guztia, letxotsa (papaia), meloi edo laranja zukuarekin hartzen dugu. Ere kafesnea (<mark>o kafe esnearekin)</mark> eta galletak edo bizkotxoa hartzen ditugu</li><li>Hamarretan edo hamaiketan elkarrekin gosaltzen dugu. Hau Venezuelako gosari tipikoa da.</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; ------------------------</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-08-27 18:34:44 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2273490231</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Irailaren, Asteazkena 8, Ariketa berriak (...elako, ...en)</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2283515587</link>
         <description><![CDATA[<ul><li>Quiero comprar los libros porque necesito estudiar</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Libururak erosi nahi dut ikasi behar dudalako</div><div>&nbsp;</div><ul><li>Vas a ir al pueblo porque quieres ver a tus amigos</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Herrira joango zara zuri lagunak ikusi nahi dituzuelako</div><div>&nbsp;</div><ul><li>Ellos están en la calle porque están celebrando el cumpleaños de María</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Kalean dira ospatzen ari direlako <mark>Miremaren </mark>urteak</div><blockquote>Kalean dira MirenEN urtebetetzea <em>ospatzen ari direlako.<br></em>(Noren para indeterminado agrega -(r)en)</blockquote><div><br></div><ul><li>Nieves quiere dormir porque esta cansada</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Edurne lo egin nahir du nekatuta ari dagolako</div><blockquote>EdurneK (nork) lo egin nahi du nekatuta dagoElako</blockquote><div><br></div><ul><li>Vamos a dormir ahora porque tenemos que levantarnos temprano</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Goazen lo egin dugu orain goiz jaikitzen daukaguelako (o duguelako)</div><blockquote>Goazen ohera (vamos a la cama, se usa más), goiz jaiki behar dugulako.<br>En general si usas -tzen tenés que seguirlo con un auxiliar (ukan o izan)</blockquote><div>&nbsp;</div><ul><li>Las cosas se paran porque hay fricción</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Gauzak gelditu egin dira marruskadura dagolako</div><blockquote>Gauzak gelditu egiTEN (se detienen -habitualmente) dira marruskadura dagoElako</blockquote><div><br></div><blockquote>Cuando usamos -(e)lako, agregamos:<br><br>* -LAKO cuando la forma verbal termina en -GU, -ZU, -E, -A, -O<br>* -ELAKO cuando la forma verbal termina en -U, -I, -GO, -KE, o consonante<br>* -DALAKO cuando la forma termina en -T (dut -&gt; duDALAKO)</blockquote><div>&nbsp;____________</div><ul><li>Comeremos las frutas que comprará Santiago en el mercado</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Frutek jatengo ditugu Santiagok merkatuan erosiko dituen<br><br></div><ul><li>Estoy leyendo el libro que me ha regalado Ana</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Liburua irakurtzen ari naiz Anak nire erregalatu duen</div><blockquote>Anak oparitu didan liburua irakurtzen ari naiz.</blockquote><div><br></div><blockquote>Oraindik ez dakigu nola esan hori :) "me ha regalado", "me recomendó" dira NOR-NORI-NORK esaldiak.</blockquote><div><br></div><ul><li>He comenzado el curso que me recomendó Andrea</li></ul><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Kursoa hasi dut Andreak nire gomendatu duen</div><blockquote>Andreak gomendatu didan kurtsoa hasi naiz.</blockquote><div><br></div><blockquote>Cuando queremos usar en euskera el pronombre relativo "que" para indicar "el cual", agregamos el sufijo -(e)N al verbo auxiliar o principal (si es trinko).<br><br>Ese -(e)N se agrega antes de lo que estamos modificando:<br><br>* Josu hizo una tortilla. Esa tortilla está muy buena. -&gt; Josuk tortilla bat prestatu du. Tortilla hori oso ona da.<br>* <strong><mark>La tortilla que hizo Josu</mark></strong> está muy buena -&gt; <strong><mark>Josuk prestatu duEN tortilla</mark></strong> oso ona da.<br><br>En ese caso, "prestatu du" modifica a "tortilla" (no es cualquier tortilla, es la que hizo Josu).<br><br>Esto es algo que para mí en euskera tiene muchísimo sentido pero que en español damos vuelta: la oración principal es "la tortilla está muy buena", y nosotros estamos agregando información adicional sobre la tortilla. Por eso, la información extra se agrega antes, se "pega" a "tortilla" usando -(e)N, y la oración principal queda igual.<br><br>Entonces, la frase "comeremos las frutas que comprará Santiago en el mercado", se piensa así:<br><br>1. La oración principal es "comeremos las frutas".<br>2. ¿Qué información estamos agregando? No son frutas cualesquiera, son las que va a comprar Santiago.<br>3. La modificación "que va a comprar Santiago" se pega a "las frutas", y después terminamos la frase principal.<br><br>Entonces:<br>1. Comeremos las frutas -&gt; Frutak jango ditugu<br>2. Va a comprar Santiago -&gt; Santiagok erosiko ditu<br>3. Santiagok merkatuan erosiko dituEN frutak jango ditugu.</blockquote><div><br>GALDERA: ¿qué casos usan: en, la, ... otros? Zer kasuek erabiltzen dituzte: en, la, ... beste?<br><br></div><blockquote>* -(e)N se usa cuando relativizamos una oración: modificamos un objeto y le damos información extra. Típicamente en español usamos "el/la cual", "los/las cuales"<br>* -(e)LA se usa generalmente para referirnos a un "que" que se corresponde con una cita: Dice <mark>que</mark> mañana vendrá -&gt; Bihar etorriko d<mark>ELA</mark> (da + (e)la = dela) dio.</blockquote>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-09-05 23:10:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2283515587</guid>
      </item>
      <item>
         <title> Irailaren, Asteazkena 21, Ariketakena</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2305694796</link>
         <description><![CDATA[<div>1.<br>El sábado llegarán los hijos que estaban de vacaciones. Mañana temprano iremos a comprar pescado para preparar el almuerzo. A todos nos gusta el pesado frito.<br>Euskara:<br><em>Oporretan diren, larunbata semeak iritsiko dira. Bihar goizean goiz arraina erostera joango gara bazkaria prestatzera. Denei arrain frijitua gustatzen zaigu.</em>&nbsp;<br><br></div><blockquote>Oporretan diren semeak larunbatean iritsiko dira.&nbsp;</blockquote><div><br>2.<br>Después iremos a visitar a mi hermana porque cumple años. Yo le digo que ama también vendrá.&nbsp;</div><div>A ella le gusta el pastel de nata que hacen en la calle Victoria. <br>Euskara:<br><em>Gero nire ahizpari bisitatzeko joango gara urtebetetzean dagolako. Hari diot ama ere etorriko dala.&nbsp;<br></em><br></div><blockquote><em>Oraindik ez dugu ikasi nola esan "le digo", hori da NOR-NORI-NORK kasua.</em></blockquote><div><br><em>Viktoria kalean egiten duten, hari esnegaina pastela gustatzen zaio.</em>&nbsp;<br><br></div><blockquote>Hari Victoria kalean egiten duten esnegaina pastela gustatzen zaio.</blockquote><div><br></div><blockquote>GOGORATU: El relativo -(e)N siempre va delante de lo que modifica. Es opuesto a como lo decimos nosotros:&nbsp;<br>* el pastel QUE me gusta -&gt; gustatzen zaiDAN pastela<br>* los chicos QUE están de vacaciones -&gt; oporretan dirEN mutilak</blockquote><div><br><mark>Nire galderak:</mark><br>1. &nbsp; ¿Cuándo usar...</div><div>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; UKAN modificado? ¿Nork (quien hace la acción transitiva?)- nori (sobre quien se hace la acción)?</div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp;El UKAN modificado combina IZAN con UKAN, ¿por qué?</div><blockquote>Ese "UKAN" modificado en realidad es el caso NOR-NORK, no NORK-NORI (lo menciono más abajo). La parte de NOR se marca con IZAN, y NORK con UKAN. Todavía no lo vimos completamente.</blockquote><div><br></div><div>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; IZAN modificado? ¿Nor (quien hace la acción intransitiva?)-Nori (sobre quien se hace la acción)?</div><blockquote>Este lo usamos cuando queremos decir que alguien recibe una acción pero no damos información sobre quién la realiza. Decimos por ejemplo "a mí se me moja la camisa"&nbsp;<br>-&gt; qué se me moja (NOR): la camisa<br>-&gt; a quién se le moja (NORI): a mí<br>pero no tenemos un "quién moja" (NORK)</blockquote><div><br></div><div>·&nbsp; &nbsp; &nbsp; IZAN+UKAN? ¿Nork (quien hace la acción transitiva)-Nor (sobre quien/que se hace la acción) Nori (destino, a quien se dirige la acción)?</div><blockquote>Este es el gran caso NOR-NORI-NORK, lo comento más abajo</blockquote><div><br></div><blockquote>Vamos a ver dos casos más además de los que ya vimos:&nbsp;<br>* NOR-NORK (2 componentes: quien hace la acción (NORK), quien la recibe (NOR)): yo te abrazo, tú me quieres, ella nos ve, ...<br>* NOR-NORI-NORK (3 componentes: quien hace la acción (NORK), quien la recibe (NOR), y a quién está destinada (NORI)): yo te escribo una carta, tú me contestas, ellos os dedican un libro, ...</blockquote><div><br></div><div>2. &nbsp; ¿Cuándo usar...</div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp;“esaten/esan+Ukan” - “diot…” &amp; “esaten/esan diot…”</div><div>Ej, Nik esaten ditut &amp; Nik esan ditut</div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp;Nik diot</div><div>&nbsp; &nbsp; &nbsp;Nik esaten diot &amp; Nik esan diot<br><br></div><blockquote>Esan/ten + UKAN lo usamos cuando decimos algo regularmente:&nbsp;<br>* Digo lo mismo todos los días -&gt; Egunero gauza bera esaten dut<br>* Tú dices las mismas palabras una y otra vez -&gt; Zuk hitz berberak esaten duzu behin da berriz<br><br>ESAN conjugado como trinko (diot/diozu/diogu/...) lo usamos cuando estamos diciendo algo en ese momento:<br>* ¿Qué dices? (ahora mismo) -&gt; Zer diozu? (es como preguntar "qué opinas?")<br>* Ellos dicen que es cierto -&gt; Haiek egia dela diote.<br><br>Esan/ten + DIOT es el caso NOR-NORI-NORK:<br>Sería algo como "yo te lo he dicho/digo", pero todavía no lo vimos.&nbsp;<br>Curiosamente, la conjugación de esan como trinko es idéntica a una de las conjugaciones del verbo auxiliar del caso nor-nori-nork.</blockquote>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-09-20 21:06:21 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2305694796</guid>
      </item>
      <item>
         <title>urriaren, 1. Ariketa Maite Ven</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2321665699</link>
         <description><![CDATA[<div>udeigeri egitea, baina orain euri asko egiten du. <del>(asko euria ari du)</del>&nbsp;</div><blockquote>euri asko egiten du ondo dago!</blockquote><div><br></div><div>* En Margarita hay una playas que son de agua fria y otras que son de agua caliente.&nbsp;</div><div>--&gt;&nbsp; Magaritan ur hotzekoak diren (dauzkaten? ó dituzten?) hondartza batzuk daude, eta ur berokoak beste batzuk dira&nbsp;</div><blockquote>DIREN esaten da, "que son".&nbsp;<br>ur berekoak dirEN beste batzuk (otras QUE son de agua caliente)</blockquote><div><br></div><div>* Muchos dicen que les gusta ir a Margarita, pero a mi tambien me gusta ir a Canaima.</div><div>--&gt; Asko<del>a</del>k (Askok) diote Margaritara joatea gustatzen zaiela, baina niri Canaimara joatea <mark>ere</mark> gustatzen <del>ere</del> zait<br><br></div><div>* Las empanadas que comemos en Venezuela, están rellenas de cazón, carne o queso, a mi me gustan todas.</div><div>--&gt;&nbsp; Venezuelan jaten ditugun enpanadak, kazoi, haragi edo gaztaz beteta daude, niri denak gustatzen zaizkit</div><blockquote><mark>ONDO!</mark></blockquote><div><br></div><div>* Las clases de euskera que enseña Santi son muy buenas, porque hemos aprendido a escribir muchas cosas.</div><div>--&gt; Santik irakasten dituen Euskara kalseak oso onak dira, ikasi dugulako <mark>idaztea gauza asko</mark></div><blockquote>Esaten da "gauza asko idazteN"<br>Mila esker :D</blockquote>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-09-30 22:56:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2321665699</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ariketa Berriak, Klasea 19-10 Maite Vene</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2345907227</link>
         <description><![CDATA[<div>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;Fragmento de El principito</div><div>* ¿Qué haces ahí? —preguntó al bebedor, a quien encontró instalado en silencio, ante una colección de botellas vacías y una colección de botellas llenas.&nbsp;</div><div>--&gt; Zer egiten duzu hor? Edaleari galdetu zion, nori isilik instalatuta aurkitu zuen, aurrean botila hutsak bilduma baten eta botila beteak bilduma baten<br><br></div><div>* Bebo —respondió el bebedor, con aire lúgubre.</div><div>--&gt; Edaten dut, -- erantzun zuen edaleak, aire goibelarekin<br><br></div><div>* ¿Por qué bebes? —le preguntó el principito.</div><div>--&gt;Zergatik edan egiten du? hari galdetu zion printze txikiak<br><br></div><div>* Para olvidar —respondió el bebedor.</div><div>--&gt;Ahazteko, erantzun zuen edaleak<br><br></div><div>* ¿Para olvidar qué? —inquirió el principito, que ya lo compadecía.</div><div>--&gt; Zer ahazteko? -- galdetu zuen printze txikiak, orain errukia zionala&nbsp;<br><br></div><div>* Para olvidar que tengo vergüenza —confesó el bebedor bajando la cabeza.</div><div>--&gt;Ahazteko lotsa dudala, -- aitortu zuen edaleak burua makurtuz<br><br></div><div>* ¿Vergüenza de qué? —averiguó el principito, que deseaba socorrerlo.</div><div>--&gt;Zer lotsa?-- galdetu zuen printze txikiak, lagundu nahi niola&nbsp;<br><br></div><div>* ¡Vergüenza de beber! —terminó el bebedor, que se encerró definitivamente en el silencio.</div><div>--&gt; ¡Lotsa edatekik! – amaito zuen edaleak, betiko giltzapetu egin zela isiltasunean<br><br></div><div>* Y el principito se alejó, perplejo.</div><div>--&gt; Eta printze txikiak urrundu egin zen, harrituta<br><br></div><div>* Las personas grandes son decididamente muy pero muy extrañas, se decía a sí mismo durante el viaje.</div><div>--&gt; Pertsona zaharrak erabakitasunez oso baina oso arraroak dira, noski, bere buruari esaten zion bidaian zehar</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-18 21:14:45 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2345907227</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Nire Aitaren Etxea. Maite Vene</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2356137737</link>
         <description><![CDATA[<div>Nire aitaren etxea defendituko dut.</div><div>Otsoen kontra, justiziaren kontra,&nbsp;</div><div>defendituko dut&nbsp;</div><div>nire aitaren etxea.&nbsp;</div><div><strong><em>Defenderé la casa de mi padre</em></strong><em> <br></em><strong><em>Defenderé contra los lobos, contra la injusticia<br>la casa de mi padre.<br></em></strong><strong><em><mark>Aitaren puede ser singular o indeterminado</mark></em></strong><strong><br></strong><br>Galduko ditut aziendak,<br>soroak, pinudiak;<br>galduko ditut errentak<br>baina nire aitaren etxea defendituko dut. <br><strong><em>Perderé el ganado, (el rebaño?)</em></strong></div><div><strong><em>Las tierras de cultivo, los pinares</em></strong></div><div><strong><em>Perderé las rentas<br>Pero defenderé la casa de mi padre<br><br></em></strong>Armak kenduko dizkidate,</div><div>eta eskuarekin defendituko dut&nbsp;</div><div>nire aitaren etxea;</div><div>eskuak ebakiko dizkidate,</div><div>eta besoarekin defendituko dut&nbsp;</div><div>nire aitaren etxea<br><strong>(</strong><strong><em>H</em></strong><em>aiek)</em><strong><em> Me quitarán las armas (Niri)</em></strong></div><div><strong><em>Y defenderé con la mano <br></em></strong><em><mark>(si se asume eskua como indeterminado sería las manos)</mark></em></div><div><strong><em>La casa de mi padre</em></strong></div><div><strong><em>(H</em></strong><em>aiek)</em><strong><em> me cortarán las manos (niri)</em></strong></div><div><strong><em>Y defenderé con los brazos</em></strong></div><div><strong><em>La casa de mi padre<br><br></em></strong>besorik gabe, sorbaldarik gabe,&nbsp;</div><div>bularrik gabe utziko naute, <em><mark>(Nor-Nork, edan? equivale a ukan?)</mark></em></div><div>eta arimarekin defendituko dut&nbsp;</div><div>nire aitaren etxea.</div><div>Ni hilen naiz<br><strong><em>(H</em></strong><em>aiek)</em><strong><em> Me dejarán (Niri), sin brazos, sin hombros,</em></strong><em> s</em><strong><em>in pecho.</em></strong><em> <br></em><strong><em>Y defenderé con el alma <br>La casa de mi padre</em></strong><em> <br></em><strong><em>Moriré?? </em></strong><strong><em><mark>(Morir: Hil, hilen no sé que tiempo verbal es, lo traducen como futuro ¿por qué no es Hilko naiz?)</mark></em></strong><em><mark> \</mark></em><em><br><br></em>nire arima galduko da,&nbsp;</div><div>nire askazia galduko da,&nbsp;</div><div>baina nire aitaren etxeak&nbsp;</div><div>zutik iraunen du. <em><mark>(presente habitual sería irauten?)<br></mark></em><em>Se p</em><strong><em>erderá mi alma</em></strong></div><div><em>Se p</em><strong><em>erderá mi parentela</em></strong></div><div><strong><em>Pero se mantiene en pie</em></strong></div><div><strong><em>la casa de mi padre</em></strong><em>&nbsp;</em></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-25 20:28:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2356137737</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Biografia, Maite Andrés Zuñeda (Venezuela)</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2361110498</link>
         <description><![CDATA[<div>Nació en Londres en 1889. Desde niño se interesó en la actuación. Un hombre muy reconocido en la cinematografía mundial, en especial en el cine mudo, Fue actor, humorista, compositor, productor, guionista, director, escritor y editor. Recibió varios premios Oscar, también fue candidato al Premio Nobel de la Paz en 1975. Entre muchos trabajos cito el célebre personaje de El vagabundo y las películas de El dictador y The kid. Se fue exilado de EEUU a Suiza por razones políticas, en 1953. Murió en Suiza, en 1977.<br><br>Nor da?</div><div>&nbsp;</div><div>--&gt; Londresen jaio zen, 1889an. Txikitatik jarduketan interesa izan zuen. Munduko zinematografian oso aitortukoa gizon bat izan zen, bereziki zinema mutuan. Aktorea, umorista, konpositorea, produktorea, gidoilaria, zuzendaria, idazlea eta editorea izan zen. Oskar sari batzuk jaso zituen eta Bakearen Nobel sarirako hautagaia ere izan zen, 1975ean. Lan askoren artean, “Arlotea”-ren pertsonaia ospetsua, eta “Diktadorea” eta “Umea” filmak aipatzen ditut. Ameriketako Estatu Batuetatik Suitzara erbesteratua joan zen, arrazoi politikoengatik 1953an. Suitzan hil zen, 1977an.</div><div><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-28 20:39:59 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2361110498</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Maite Venezuela 2023</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2589135325</link>
         <description><![CDATA[<div>Klasea, Maiatzaren, 12.<br>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; <em>Maitek plazan arkituko du Andrea:</em><br>M: Kaixo Andrea. Zer Moduz?</div><div>A: Kaixo Maite. Ondo. Zer egiten duzu plazan?</div><div>M: Maite eta Ana hemen aurkituko naute. Haiek zu ezagutzen zaituztete? Ezta?&nbsp;</div><div>A: Bai, Nik haiek ezagutzen ditut. Noski, gu Euskara klasean elkarrekin gaude.&nbsp;</div><div>M: Ikusi dituzu?</div><div>A: Arestian, hizt egin naiz (dut?) haiekin. Gero, haiek erlojua begira ziren eta Berezia kafetegira joan ziren.</div><div>M: Eskerri asko Andrea. Kafea bat nahi hartu zara? Goazen ere!</div><div>A: Beno, Guk haiekin hitz egingo ditugu (dugu?) euskara ariketako. Eta. gero, etxera eramango nauzu? mesedez.<br>M: Bai. Noski<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2023-05-12 20:17:28 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2589135325</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Maite Venezuela, abustua ariketa</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2659757106</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Hamar perpaus</strong><br>Santi me dijo que los libros son interesantes</div><div><strong>Santik (niri) esan dit Liburuak interesgarriak direla</strong></div><div>No creo que los libros de Fisica que ha escrito Douglas esten en Uruguay</div><div><strong>Ez dut uste Douglasek idatzi dituen Fisika liburuak Uruguain daudenik</strong></div><div>Todos queremos que el domingo no llueva para ir a El Avila</div><div><strong>Denok nahi dugu ez </strong><strong><em>daela igandeak euria egin</em></strong><strong> eurik ez egitea Avila igotzeko</strong>&nbsp; en querer no se usa el erlativo, es subjuntivo<br><br></div><div>Maria dijo que Ana se animará a ir a Venus</div><div><strong>Mirenik esan du Ana animatuko dela Venusera joatera &nbsp;</strong></div><div>Nosotros no creemos que Ana se decidara a viajar a Venus</div><div><strong>Guk ez dugu pentsatzen Anak erabakiko duenik Venusera joatea</strong></div><div>Hoy le hice a mis amigas el bizcocho que les gusta</div><div><strong>Gaur lagunei&nbsp; prestatu diet, gustatzen zaien&nbsp;bizkotxoa (gusttzen zaiena: el que les gusta)</strong></div><div>Edurne no sabe que hará ese lunes por que tambien tiene cita&nbsp;</div><div><strong>Edurnek ez daki egingo duela astelehena hori hitzordua ere duelako</strong> &nbsp;</div><div>Maite ha escrito un articulo <strong>que</strong> enviará a la Revista</div><div><strong>Maitek articulua bat idatzi du aldizkariaren bidaliko duela&nbsp;</strong></div><div>Este año Maite no ha tenido mucho tiempo para estudiar euskera, algo <strong>que</strong> le molesta</div><div><strong>Aurten Maitek ez dauka denbora asko euskara estudiatuko gogaitu egiten dion zerbait</strong></div><div>creo <strong>que</strong> vamos a volar <strong>porque</strong> tenemos mucho viento</div><div><strong>uste dut goazen hegan egitera haize handia dugulako</strong></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2023-08-10 23:07:09 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2659757106</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Maite Venezuela. Textu nire</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2665077881</link>
         <description><![CDATA[<div>Yo pienso que la realidad existe, independiente de nosotros. Pero la veo y la escucho, la percibo y represento con mis conocimientos y experiencias. Por ejemplo, veo un animal que hace un sonido, en mi cognición tengo una imagen y un concepto que asocio con ese animal y doy informacíon sobre él. Pero esa información es posible que sea diferente a la de otros.</div><div>&nbsp;</div><div>Pensatzen dut existiten daela errealitatea, guganik independente, baina ikusten eta entzutzen diot, hautematen eta ordezkatzen diot nire ezagutza eta esperientziarekin.</div><div>Abididez, animalia bat ikusten dut egiten dudela soinua, nire kognizioan irudi bat eta kontzeptu bat daukat animalia horrekin asoziatzen dudan eta berari buruz informazioa ematen dut. Baina informazio hori desberdina izan daiteke beste batzuenera&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2023-08-17 18:55:18 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2665077881</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Nire urteko azken ariketak</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2805837335</link>
         <description><![CDATA[<p>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Hain ederra bera zela  tan bonita que era</p><p>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; hainbeste liburu ditut, ez dakit zer egin haiekin  tengo tantos libros que no se que hacer con ellos</p><p>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Eskerrik asko hainbeste txalo, ez da hainbesterako  gracias por tantos aplausos no es para tanto</p><p>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Zure afaria Edurnerena bezain da berezia  tu cena es tan especial como la de Edurne</p><p>·&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;Zuk berak beste/adina zapata dituzu  Tu tienes tantos zapatos como ella</p><p>Zuk berak baino ile dituzu</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2023-11-28 14:39:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2805837335</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Etxetera lana 2024. Maite Andres, V</title>
         <author>maitea2006</author>
         <link>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2983637172</link>
         <description><![CDATA[<p>Gaur jan <em>(¿diferencia al escrbir jaten ?)</em> dudan ogia goxoa da  </p><p><strong>el pan que comi hoy es delicioso</strong></p><p><br></p><p>Gorria den etxea handia da</p><p> <strong>la casa que es roja es grande</strong></p><p><br></p><p>Gaur maitek prestatu duen ogia jan duzu </p><p> <strong>comiste el pan que ha preparado Maite  hoy</strong></p><p><br></p><p>La mujer que ha venido hoy es bonita </p><p> <strong>Gaur etorri duen emakumea polita da</strong></p><p><br></p><p>El café que has bebido hoy es dulce </p><p> <strong>Gaur edan duzun kafea gozoa da</strong></p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-05-07 16:09:37 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/maitea2006/NireAriketako/wish/2983637172</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
