Klassen består av 23 elever, där 15 elever följer kursplanen för svenska och 8 elever följer kursplanen för svenska som andraspråk. Några elever har kommit långt i sin läsutveckling och läsningen är helt automatiserad och några är i det alfabetiska-fonologiska stadiet. I klassen finns det elever som har erfarenhet av att fly och flera som har egen erfarenhet av att sakna en familjemedlem. I klassen finns en resursperson.

 

Byggstenarna är nödvändiga förutsättningar för att läsförståelse ska ske, men god förmåga inom dessa områden är inte tillräckligt för god läsförståelse. Byggstenarna består av avkodning, läsflyt och ordförråd. Processerna är att göra textkopplingar (inferenser), arbeta effektivt med utgångpunkt i minnesbegränsningar (exekutiva förmågor) och att ställa höga krav på sin egen förståelse och aktivt sträva efter att förstå (övervakning av egen läsning). The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986), består läsförståelse av två delar: avkodning och språkförståelse. Båda dessa delar är nödvändiga för att läsförståelse ska ske. Avkodning syftar till den tekniska delen av läsning, att koda av vad som står i texten. Utan avkodning blir det ingen läsning. Men läsningen måste dessutom ske snabbt och automatiskt, eleverna måste ha gott läsflyt. De kriterier som bör uppfyllas för att en läsförståelse ska ske är perception/koncentrationsförmåga, lagring och åtkomst, Läsaren behöver ha ytterligare kunskaper som faktakunskaper, kunskaper om språkets struktur och texters uppbyggnad samt vara uppmärksamma på bildspråk, metaforer och genrer (Persson, 2016, s. 102).

 

 

Textrörlighet innebär förmågan att läsa mellan raderna i de texter som läses, att tolka och förstå vad som textförfattaren menar. Genom att applicera olika lästekniker drar läsaren slutsatser och gör kopplingar mellan olika delar i texten. 

   Detta kan ske på en rad nivåer. Allt ifrån en lokal nivå till en metakognitiv. På lokal nivå dras slutsatser och kopplingar görs baserat på i texten direkt framkommande och närliggande information. På en mer global nivå synliggörs och identifieras budskap, centrala teman samt slutsatser dras ur information som inte är direkt synlig i texten. På metanivå kan läsaren förklara och motivera sin förståelse, samt utforska varför hen inte förstått vissa delar (Liberg, 2016, s. 132-133).

 

 

Under hösten har jag valt högläsningsboken Ishavspirater av Frida Nilsson. Den är en äventyrsbok om hjältemod, syskonkärlek och att bemästra sina rädslor. Just den här boken har jag valt för att den behandlar ämnen som ligger många av mina elever nära samtidigt som den erbjuder ett språk som utmanar till lärande. Boken många inslag öppnar upp för tematiskt arbete som på ett naturligt sätt fungerar som brygga till ämnesövergripande arbetsformer. 

   Som förberedelse inför läsningen av varje kapitel har jag förberett ett antal ord som kan upplevas svåra och som är betydelsefulla för förståelsen av textens handling och budskap. Eleverna får därefter i smågrupper diskutera orden och gemensamt komma fram till ordens betydelse. Diskussionen lyftes sedan till helklass där vi tillsammans går igenom orden. Under själva läsningen följer eleverna med i texten på storbild genom användningen av dokumentkamera. Efter kapitlet får eleverna lyfta några ord de upplevde svåra eller främmande. När vi sedan i helklass diskuterat dessa ord får eleverna i par läsa valda delar av kapitlet för varandra.

   Genom att först lyssna till texten och sedan själv träna på att läsa den övar sig elev i både högläsning, läsflyt och uttal. Under parläsning går jag omkring och lyssnar till eleverna, för att på så vis upptäcka eventuella problemområden.

   Parallellt med läsningen kommer klassen att arbeta ämnesöverskridande med delar som introduceras i boken. Exempelvis: samlare och jägare, djur och växter i arktisk miljö, minoritetsfolk, nu och då och självklart pirater. 

   Bokens tema öppnar även upp för diskussioner kring mer filosofiska ämnen som exempelvis: gott och ont, familj, uppoffring och levnadsförhållanden. Här kan elever med olika bakgrund få möjlighet att bidra med sin unika aspekt. Det ger alla elever en unik möjlighet att genom sina erfarenheter och med hjälp av ämnet få delge klassen och på sina villkor berätta sin egen historia.

   För att erbjuda eleverna ytterligare träning i läsningen av boken så kommer delar av kapitlet att skickas med hem i form av läsläxa, där eleven läser högt för sina vårdnadhavare.
 

Referenser:

Gough & Tunmer, (1986). https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/030_tidig-lasundervisning/del_05/

Liberg, C. (2016). Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I Alatalo, T. (red) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildningar AB, ss. 121-144.

Persson, U-B. (2016). Läsförståelse – en förunderlig prosess. I Alatalo, T. (red) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildningar AB, ss. 97-120.