Det skapar en koncentrerad verksamhet med många fördelar. Exempelvis produktivitet och effektivitet, d.v.s. att verksamheten och delar upp små delar av arbetet  tillsammans blir effektivare. Det underlättar även en samordning inom produktiviteten, d.v.s att det skapas en strukturerat arbete för de anställda. Specialisering ger även upphov till att produktionen av varor får en bättre kvalité, detta på grund av att medarbetarna får en specifik tilldelad arbetsuppgift. Detta skapar även en högre produktionsförmåga, flera varor blir tillverkade. 

Inom organisationer där man använder specialisering som medel blir den anställda väldigt enkelt utbytbar. Detta skapas en pliktkänsla kring arbetet istället för motivation, då man arbetar för pengarna. Följaktligen skapas det en dålig arbetsatmosfär. Är det hög omsättning av personal och vinstintresse (som står i fokus) hos chefen kan det bidra till stor vinst för organisationen, men dåliga arbetsförhållanden för personalen. 

Fördelar med att organisera utifrån en produkt kan vara att det underlättar samordningen och  att man får en helhetssyn på produkten, däremot kan det skapa risk för dubbelarbete, eller att man inte ser till de andra enheterna/avdelningarna där produkten produceras. Fördelar med funktionsorganisationen kan vara att det medger hög grad av specialisering och skapar även status i ens yrke (bra för den yrkesmässiga identiteten) - bättre att säga “jag är ekonomiansvarig” än “jag producerar sulorna i skorna”.  

Funktionsorganisering: Här grupperar man in folk inom olika fält som har med olika uppgifter på arbetsplatsen. T.ex. så har man en grupp som har hand om ekonomin, en om ledningen på arbetsplatsen, en om inköp osv.  

Produktionsorganisationen fungerar bättre när just produktionsfältet inom arbetsplatsen är störst och alla andra fält är för små för att forma arbetsgrupper för. 

Nackdelar: Alienering, dålig helhetssyn på arbetet, risk för en sämre marknadsorientering, intressemotsättningar.  

Fördelar: Produktionen går snabbare, produkten blir billigare vid masstillverkning, planekonomin blir bortknuffad. 

Inom en funktionsorganisation delar man in arbetet i uppgifter, man har all produktion på en enhet, all marknadsföring i en osv. Gentemot produktionsorganisation som innebär att alla olika produktioner har samlats tillsammans med samma produktion i antingen samma avdelning eller samma fabrik. 

Byråkrati är tydligt fördelat och organiserat, alla vet vem som är ens chefer. Tydliga och bestämda regler. Bra i offentliga samhälleliga tjänster som inom polisen och sjukvården samt militären.  

Nackdelar: det tar lång tid om man har ett klagomål eftersom det behöver gå igenom många steg. Det är ett oflexibelt system som kan vara svårt att anpassa om man stöter på nya utmaningar.  

För en organisation kan byråkrati ha en positiv funktion, då det skapar en struktur av arbetspositioner. Därmed vet jag vem som är mina kollegor och chefer. Att ha en strikt arbetsfördelning skapar även effektivitet då det underlättar att producera respektive vara - d.v.s. att man har en kunskap om ett specifikt område, och på så vis kan man omsätta kunskapen till praktiskt utförande. En nackdel kan det restriktiva arbetsuppgifterna göra att motivationen avtar vilket bidrar till desillusion, d.v.s. att man inte finner någon mening i det man gör.   

 

2. Vad är det för skillnad på att organisera utifrån produkt eller funktion? Vad passar bäst när då? -
 Produktorganisation: 
Man grupperar alla som gör samma jobb i en och samma grupp.
Funktionsorganisation: 
Man delar in folk i olika fält, typ marknadsansvarig, ekonomiansvarig grupper som inte har med produktionen direkt att göra. 

3. Vad kännetecknar byråkrati. När är det bra när är det dåligt? – En byråkrati är en struktur med regler som har skapats för att styra en större organisation. Varje anställd måste ha klarlagda arbetsuppgifter, organisationen är hierarkisk, alla anställda måste ges utbildning så att de kan tillämpa fastställda regler, beslut och bestämmelser som rör organisationen måste skivas ned.