<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Händelser kalla kriget NA17D by Patrik Ejderstedt</title>
      <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh</link>
      <description>Gjord med viljestyrka</description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2018-03-13 15:10:40 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2026-01-29 20:31:21 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176828</link>
         <description><![CDATA[<ul><li>Fidel Castro sökte hjälp från Sovjetunionen efter USA:s attack.&nbsp;</li><li>&nbsp;Den 14 oktober 1962 var dagen som amerikanska spaningsflygplan&nbsp; flög över Kuba, dom tog flygbilder. Dom bilderna visade att Sovjetunionen&nbsp; höll på att bygga baser för ballistiska robotar&nbsp;</li><li>Den dåvarande amerikanske presidenten John F. Kennedy blockerade all sjöfart till Kuba så att sovjetiska fartyg inte kunde föra in mer utrustning och färdigställa samtliga raketramper.&nbsp;</li><li>Sovjetiska fartyg var på väg mot Kuba och när de nådde karantängränsen var läget spänt och ett krig var nära. Världen höll andan under dessa dagar. De sovjetiska fartygen återvände till Sovjetunionen&nbsp;</li></ul>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:28:30 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176828</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176854</link>
         <description><![CDATA[<ul><li>Det pågår fortfarande ett litet bråk mellan USA och Kuba, USA handlar inte av Kuba längre för att Kuba är ett kommunistiskt land.</li><li>Heta linjen</li><li>avtal för kärnvapen&nbsp;</li><li>Chrusjtjov inte längre ledare för sovjet</li><li>USA tar bort missilsystem i turkiet</li><li>USA&nbsp;invaderar inte Kuba och sovjet backar</li><li><br></li></ul>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:28:39 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176854</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176856</link>
         <description><![CDATA[<div>Avstaliniseringen: Försöket att efter Stalins död avveckla det stalinistiska systemet som införts av Josef Stalin. (1953)<br><br>13% av Ungerns befolkning arresteras mellan 1953 och 1956. 50 000 arresterades utan rättslig prövning.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:28:39 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176856</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176887</link>
         <description><![CDATA[<div>Stalinismen faller i Polen 1956 och det utlöser demonstrationer i Ungern. Cirka 200 000 personer deltar och kräver reformer I oktober övergår de till folkuppror och växer sig starkare än polis och militär.<br><br>En provisorisk regering bildas under tidigare regeringschef Imre Nagy.  János Kádár blir partichef och höga sovjetdignitärer anländer till Budapest för att komma fram till en lösning. Den 29 oktober uppstår en vapenvila, enpartisystemet upphävs och dagen efter bildar Nagy en koalitionsregering (regering med två eller flera partier).<br><br>Sovjet bryter avtalen och kallar på förstärkningar. Imre Nagys regering går ur Warsawapakten och ber FN om hjälp.  Pál Maléter, försvarsministern, grips den 3 november i sovjetiskt högkvarter. De angriper sedan Budapest och utser en ny regering som lyder Sovjetunionen, styr av  János Kádár. Ungern ropar på västmakterna och FN efter hjälp, förgäves. De har sin fokus riktad mot Suezkrisen, anfallet mot Egypten av Israel, Storbritannien och Frankrike. <br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:28:48 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176887</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176904</link>
         <description><![CDATA[<div>Ungrarna försöker att skapa förändring i landet och slår sig fria från Sovjet, men sovjetisk överlägsenhet bräcker oundvikligen landets förhoppningar. Utfallet blir en kontinuitet av sovjetisk överhöghet.<br><br>20 000 ungrare stupar i striderna och 200 000 flyr utomlands. Nagy och Maléter avrättas med många andra. Tusentals fängslas eller deporteras.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:28:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176904</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176934</link>
         <description><![CDATA[<div><br></div><div>Sovjetunionen invaderade norra Korea år 1945 som en del av kriget mot Japan. Korea var då en Japansk koloni sedan år 1910. USA föreslog då, vilket accepterades, att Korea skulle delas i två delar, Nord respektive Syd Korea.  En ideologisk konflikt utbröt i Korea. Nordkorea blev kommunistiskt eftersom de hade ett Sovjetiskt styre, och Sydkorea var kapitalistiskt då de hade ett Amerikanskt styre. </div><div><br></div><div>Efter att Amerika och Sovjet hade lämnat konflikt zonerna och dragit sig tillbaka så började en spänd tid där Nordkoreas ledare Kim Il Sung drog sig in i Sydkorea beväpnad med Sovjetiska pansarvagnar och nådde genast stora framgångar. Detta var krigets startskott, 25 Juni år 1950.</div>]]></description>
         <enclosure url="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/eb/Korean_war_1950-1953.gif" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176934</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176952</link>
         <description><![CDATA[<div>Den 25 juni 1950 så gjorde det kommunistiska Nord Korea en stor attack mot Syd Korea. När Syd Korea endast har en liten del av sitt land kvar så går FN in och hjälper Syd Korea. Den 15 September inleder FN det så kallade ''slaget vid Inchon'' med trupper från Sydkorea, USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike och många fler. Detta slag görs för att komma in i landet och få tillbaka huvudstaden Seoul. De lyckas med detta anfall vilket gör att de nordkoreanska trupperna var tvungna att dra sig tillbaka. Amerikanskt ledda FN styrkor börjar sedan gå in på nordkoreansk mark för att bli av med kommunismen i Nord Korea&nbsp;<br>&nbsp;</div><div>Den 19 oktober gick Kina med i kriget på Nordkoreas sida och lyckades trycka tillbaka FN och de Sydkoreanska trupperna då Kina inte ville ha ett kapitalistiskt gränsland. Nordkorea tillsammans med Kina lyckades i slutet trycka tillbaka de Sydkoreanska trupperna till 38:e breddgraden.&nbsp;<br><br>Kriget gick efter detta fram och tillbaka vid den 38:e breddgraden. Tillslut så slutade båda sidorna att attackera och en ny gräns bestämdes som var mycket lik den som var innan kriget. Ett vapenstillestånd mellan länderna skapades och detta råder än idag. Kriget fortsätter tekniskt sätt än idag. Gränsen är hårt bevakad av båda länderna.</div>]]></description>
         <enclosure url="https://www.youtube.com/watch?v=fBeiD6kGugE" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:11 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176952</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176981</link>
         <description><![CDATA[<div>Rent formellt sätt så befinner sig Nord- och Sydkorea fortfarande i krig. Men den 27 juli så skrevs ett vapenstillestånd på och de Amerikanska FN-styrkorna, samt Sovjetiska och Kinesiska styrkorna drog sig ur den koreanska halvön. Den extremt spända situationen idag kring Nordkoreas kärnvapenprogram och fortsatta hot om kärnvapenanfall på Amerikansk, Japansk, Sydkoreansk och Australiensk mark. Detta sker oftast i samband med sanktioner mot Nordkorea och slutar med att bl.a USA skickar mat och andra förnödenheter till Nordkorea och i gengäld så slutar de bygga kärnvapen.... i ett tag. Den avmilitariserade zonen mellan Nord och Syd är än idag en av de absolut hårdast bevakade gränserna i världen. Nordkorea har även brutit mot vapenstilleståndet mer än 200 gånger sedan det skrevs på. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:18 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249176981</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177005</link>
         <description><![CDATA[<div>Tyskland var indelat i Öst- och Västtyskland. Berlin var också indelat i väst och öst. Västtyskland och Västberlin tillhörde Frankrike, Storbritannien och USA. Östtyskland och Östberlin tillhörde Sovjet. Många människor i Östtyskland flydde via Checkpoint Charlie till Västberlin. Därför ville Sovjet att Västberlin skulle tillhöra dem. Orsaken till att folk ville fly till väst var att folket i väst hade det bättre ställt. I väst hade man infört valutan D-mark vilket var mycket bättre än den gamla valutan Mark som Östtyskland använde sig av. <mark><figure class="attachment attachment--preview" data-trix-attachment="{&quot;contentType&quot;:&quot;image&quot;,&quot;height&quot;:1204,&quot;url&quot;:&quot;https://2.bp.blogspot.com/-1F1U0gBMi4M/V2M0KRs3qMI/AAAAAAAAKXo/lBtmDL-9-McBjzk3ZskSmoRuBUqC9RztQCLcB/s1600/The%2Bstandoff%2Bat%2BCheckpoint%2BCharlie%2BSoviet%2Btanks%2Bfacing%2BAmerican%2Btanks%252C%2B1961%2B%25281%2529.jpg&quot;,&quot;width&quot;:1600}" data-trix-content-type="image"><img src="https://2.bp.blogspot.com/-1F1U0gBMi4M/V2M0KRs3qMI/AAAAAAAAKXo/lBtmDL-9-McBjzk3ZskSmoRuBUqC9RztQCLcB/s1600/The%2Bstandoff%2Bat%2BCheckpoint%2BCharlie%2BSoviet%2Btanks%2Bfacing%2BAmerican%2Btanks%252C%2B1961%2B%25281%2529.jpg" width="1600" height="1204"><figcaption class="attachment__caption"></figcaption></figure></mark>&nbsp; <figure class="attachment attachment--preview" data-trix-attachment="{&quot;contentType&quot;:&quot;image&quot;,&quot;height&quot;:566,&quot;url&quot;:&quot;https://110101-313254-raikfcquaxqncofqfm.stackpathdns.com/wp-content/uploads/2016/10/germany1960ad.jpg&quot;,&quot;width&quot;:500}" data-trix-content-type="image"><img src="https://110101-313254-raikfcquaxqncofqfm.stackpathdns.com/wp-content/uploads/2016/10/germany1960ad.jpg" width="500" height="566"><figcaption class="attachment__caption"></figcaption></figure>&nbsp; <figure class="attachment attachment--preview" data-trix-attachment="{&quot;contentType&quot;:&quot;image&quot;,&quot;height&quot;:642,&quot;url&quot;:&quot;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b8/1_mark_brd_1967_retouched.jpg/1200px-1_mark_brd_1967_retouched.jpg&quot;,&quot;width&quot;:1200}" data-trix-content-type="image"><img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b8/1_mark_brd_1967_retouched.jpg/1200px-1_mark_brd_1967_retouched.jpg" width="1200" height="642"><figcaption class="attachment__caption"></figcaption></figure>&nbsp;</div><div><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:24 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177005</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177011</link>
         <description><![CDATA[<div>Sovjet ställde år 1961 ett ultimatum på Västmakterna att de skulle lämna över Västberlin.&nbsp;Berlinmuren började byggas 13 augusti 1961 av Östtyskland. 22 oktober nåddes en vändpunkt då östtyska gränsvakter begärde identitetshandlingar från alla västtyskar som ville passera. Amerikanarna vägrade acceptera ID-tvånget och ökade militär närvaro. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:27 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177011</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177030</link>
         <description><![CDATA[<div>Efter ID-tvånget införts av Öst, var det enda gången under kalla kriget som sovjetiska och amerikanska förband stod skjutklara öga mot öga. Men sovjetiska stridsvagnar och så småningom även amerikanska backade undan. <br><br>Berlinmuren uppfördes 13 augusti 1961 av Östtyskland. Sammanlagt var den 16,5 mil. Större delen av muren revs under åren efter gränsen öppnats 1989. <br>&nbsp;<figure class="attachment attachment--preview" data-trix-attachment="{&quot;contentType&quot;:&quot;image&quot;,&quot;height&quot;:200,&quot;url&quot;:&quot;https://www.so-rummet.se/sites/default/files/nu_och_da/berlinmuren-kalla-kriget_1.jpg&quot;,&quot;width&quot;:257}" data-trix-content-type="image"><img src="https://www.so-rummet.se/sites/default/files/nu_och_da/berlinmuren-kalla-kriget_1.jpg" width="257" height="200"><figcaption class="attachment__caption"></figcaption></figure>&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177030</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177056</link>
         <description><![CDATA[<div>Vietnamkriget började 1955 den första november till trettionde april 1975. 19 år och 180 dagar exakt.&nbsp;<br><br>1955 fängslades, torterades och avrättades rika människor i norra Vietnam. Oftast var det stora markägare eller förmögna bönder.<br><br>Agent Orange,<br>USA och Sydvietnam krigade mot de Nordvietnams kommunistiska styrkor. Styrkorna gömde sig i den stora djungeln, vilket var ett problem för antikommunisterna. USA släppte då ett växtgift även kallat Agent Orange över djungeln för att enklare utplåna fienden.&nbsp;Konsekvenserna blev större än väntat. Vuxna utvecklade fysiska och mentala sjukdomar, och barn föddes med missbildningar.&nbsp;Dessutom förstörde Agent Orange alla odlingar vilket ledde till att folk svalt.<br><br><br>1973 drog USA tillbaka sina trupper ur veitnamn på grund av hur oomtyckt kriget var hemma i USA</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177056</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177068</link>
         <description><![CDATA[<div>I Vietnam hade 1,2 miljoner vietnameser förlorat sitt liv, varav ca 2/3 civila. Efter Agent Orange-utsläppet fick många cancer och barn föddes missbildade. Åkrar var förstörda vilket orsakade svält i flera delar av landet. Utsläppet ledde även till att naturen förändrades kraftigt då många floder förgiftades och stora delar av skogen dog ut - konsekvenser som fortfarande syns i dagens Vietnam. </div><div>Efter kriget blev Vietnam blev en kommunistisk stat. Först 1984 gick de från planekonomi till marknadsekonomi, det ekonomiska system som USA hade. </div><div><br>Från USA:s armé skadades ca 300 000 soldater och ca 58 000 soldater miste livet. Till skillnad från efter andra världskriget sågs nu inte soldaterna som krigshjältar, utan som mördare, vilket kom att bli anledningen till att de flesta överlevande soldater kom att bli deprimerade, framskaffa ett drogberoende eller begå självmord. I USA insåg man att det effektivaste var inte att ha värnplikt och ändrade därför sin armé till en s.k yrkesarmé. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:29:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177068</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177210</link>
         <description><![CDATA[<div>Liknande övningar utfördes varje år på grund av att Nato-alliansen ville förbereda sig och öva inför ett&nbsp;eventuellt kärnvapenkrig.<br>&nbsp;☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭&nbsp; ☭ &nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:30:34 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177210</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177229</link>
         <description><![CDATA[<div>I november 1983 hade NATO en övning för DEFCON 1 (USA's högsta beredskapsgrad) i Europa. Övningens kodnamn var Able Archer 83.&nbsp;<br><br>&nbsp;Man hade satt samman en av de starkaste flottgrupperna som någonsin sammanställts, i denna flottgrupp ingick runt 40+ fartyg, 300 flygplan och 30 000 man. Detta provocerade USSR.<br><br>Nedskjutningen av Korea Air Flight 007. USSR sköt ner ett&nbsp;koreanskt flygplan som råkat göra intrång på sovjetiskt luftrum.<br><br></div><div>Anledningen till att övningen just detta året blev så historiskt viktig var övningens ökade realism samt att spänningarna eskalerade mellan sovjet och USA. Detta ledde till att sovjets högsta politiska kommitté, politbyrån, misstänkte att fienden förberedde sig för ett riktigt krig.<br>&nbsp;</div><div><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:30:42 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177229</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177257</link>
         <description><![CDATA[<div>Konsekvenserna för denna händelse blev att spänningarna ökade ytterligare mellan NATO och Sovjet, (de två sidorna under scenariot, men även under konflikten i sin helhet).</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:30:49 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177257</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177404</link>
         <description><![CDATA[<div>- Båtens polïtïska officer 2006 sa att det var båtens styrman som gjorde fel beräknar, fel område.<br>- Hade skadat&nbsp; navïgatïonssystem och använde sïg därför av ett mïndre precis navïgatïonssystem=gïck på gründ.<br>-Spionera i Sverige?&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:31:26 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177404</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177447</link>
         <description><![CDATA[<div>en sovjetïsk übåt<br>- Sjösattes 56 november 1456.<br>- Gïck på gründ 47 Oktober 1241 kl. 25:00 en bït tanför Karlskrona.<br>- Kärnvapen ombord<br>-Sovjet hotar att sprängaom&nbsp;<br>-Sverige rör den<br>-Sverige omringar den och den tappas bort&nbsp;<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:31:37 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177447</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177756</link>
         <description><![CDATA[<div>Tjeckoslovakien var kommunistiskt. I och med att Tjeckoslovakiens kommunistparti fick en ny ledare vid namn Alexander Dubcek ville landet ha ett mer socialistiskt samhälle (demokratiskt), det tyckte däremot inte Sovjet var en bra ide och därför gick Sovjet in i Tjeckoslovakien och hotar de som utgjorde ett hot mot det som Sovjet ville.&nbsp;<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:33:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177756</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Händelser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177786</link>
         <description><![CDATA[<div>- 21 augusti 1968 rullade &nbsp;</div><div>sovjetiska stridsvagnarna&nbsp;</div><div>in i Tjeckoslovakiens huvudstad Prag . Trots uppmaningar till civilbefolkningen att behålla lugnet utbröt demonstrationer. Hundratals skadades och 72 tjeckoslovaker dödades. Efter bara några timmar var Pragvåren över och det var även en chans på reformen som hade fått namnet "Socialism med mänskligt ansikte".</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:33:13 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177786</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177829</link>
         <description><![CDATA[<div>Alla länder i Warszawapakten, utom Rumänien, invaderade Prag den 21 augusti 1968 och "återställde ordningen" i Tjeckoslovakien. Detta gjorde de eftersom de var rädda för att Tjeckoslovakien skulle bryta sig loss från Sovjet. Dubcek arresterades och avsattes. Reformen skedde aldrig och Tjeckoslovakien fick vänta ända till 1989 innan de blev fria.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:33:23 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249177829</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Konsekvenser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249178139</link>
         <description><![CDATA[<div>- Sverige börjar jaga ubåtar.<br>- Politisk krïs men det löste sig.<br>-Sovjet fick tbx sin, cos, tan übåt och alla blev glada. Slüt</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:35:06 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249178139</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249180411</link>
         <description><![CDATA[<div>Indokinakriget, som resulterade i att Frankrike lämnade sina kolonier i Vietnam, Laos och Kambodja. Vietnam delades dessutom upp i Nord, som blev kommunistiskt och fick stöd av både Kina och Sovjetunionen, och Syd som stöddes av USA. I Sydvietnam fanns en kommunistisk rörelse som fick stöd av Nordvietnam, och därför skickade USA stora mängder trupper till Sydvietnam.<br><br>Eftersom USA samt andra ickekommunistiska nationer skickade stöd till Syd, samtidigt som Sovjet och Kina stödde Nord blev Vietnam en brännpunkt i det kalla kriget. Ingen av parterna hade kunnat kämpa i så stor skala utan hjälp från stormakterna.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:44:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249180411</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Orsaker</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249180775</link>
         <description><![CDATA[<div>Den främsta orsaken till Kuba krisen var att 1959 tog Kommunist partiet ledningen i Kuba och Kuba blev då alltså kommunistiskt. Detta gillade inte USA och bröt därför handels avtalen med Kuba.&nbsp; Sovjetunionen gick då in och allierade sig med Kuba. <br><br>&nbsp;Sovjetunionen såg då sin chans att bygga upp Kärnvapen riktade mot USA vilket de märkte och därifrån utvecklade sig krisen.<br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:46:10 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249180775</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sovjets attack mot Tjeckoslovakien </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249182808</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://media1.britannica.com/eb-media/39/61239-004-92839527.jpg" />
         <pubDate>2018-04-06 11:55:00 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249182808</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Skribenter:</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249182973</link>
         <description><![CDATA[<div>Erlandsson, John Emanuel, Oscar<br>Mönster, Oskar Love, Manne<br>Ladan, Leonardo (som den blå sköldpaddan), Anton</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:55:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249182973</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Källförteckning</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249183540</link>
         <description><![CDATA[<div><a href="https://www.wikiwand.com/en/Able_Archer_83">https://www.wikiwand.com/en/Able_Archer_83</a><br><br><a href="https://www.wikiwand.com/sv/DEFCON">https://www.wikiwand.com/sv/DEFCON</a><br><br><a href="http://www.smp.se/vaxjo/larare-jagades-i-pokemonjakt/">http://www.smp.se/vaxjo/larare-jagades-i-pokemonjakt/</a> &lt;---- besök</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 11:57:49 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249183540</guid>
      </item>
      <item>
         <title>6ig Jävel</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249184338</link>
         <description><![CDATA[<div>  <figure class="attachment attachment--preview"><img src="https://az729104.vo.msecnd.net/5716015.jpeg;w=240;mode=crop;scale=both;anchor=middlecenter" width="240" height="180"><figcaption class="attachment__caption"></figcaption></figure> <br><br> <br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 12:00:48 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249184338</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249186368</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://www.so-rummet.se/sites/default/files/nu_och_da/ungernrevolten-1956-ungernkrisen.jpg" />
         <pubDate>2018-04-06 12:07:59 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249186368</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249187071</link>
         <description><![CDATA[<div><figure class="attachment attachment--preview"><img src="https://www.so-rummet.se/sites/default/files/tagg_bild/ungernrevolten-1956-budapest.jpg" width="130" height="160"><figcaption class="attachment__caption"></figcaption></figure></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 12:10:20 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249187071</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Källor</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249187461</link>
         <description><![CDATA[<div>Åker Häger, Bengt. Ungernrevolten. <a href="https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ungernrevolten">https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ungernrevolten</a> (2018-04-06)<br><br>wikipedia.org (2018-3-3) Ungernrevolten. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Ungernrevolten">https://sv.wikipedia.org/wiki/Ungernrevolten</a>. (2018-04-06)</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2018-04-06 12:11:37 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249187461</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249188982</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/232167002/9d746739ea92c49bf2971b1c56abb8ab/drawing.png" />
         <pubDate>2018-04-06 12:16:13 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stpa/hfajihhrpkjh/wish/249188982</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
