Bi 5 Vävnader 1 by

evikarpijoki — 2024-09-29 11:19:55 UTC

Glatta muskler från urinblåsa.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:20:22 UTC

En perifernerv består av ofta flera mindre nervknippen eller buntar och omges av olika typer av bindväv.
Ytterst runt hela nerven finns ganska lös bindväv.
Utanför finns fettvävnad.
Ett nervknippe omges av tätare bindväv.
I bilden syns de enskilda axonerna. De bildar mjuka vågor.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:21:00 UTC

I den vita fettväven är fettcellerna runda. Kärnan ligger tätt tryckt mot cellens innerkant

evikarpijoki — 2024-09-29 11:21:18 UTC

Bilden visar benceller. De är platta, mycket små röda celler, som ligger i mellansubstansen.
Till höger i bilden syns benmärg med stora fettceller

evikarpijoki — 2024-09-29 11:21:35 UTC

Elastiskt brosk från människans struplock. Vid större förstorningar kan man se nätverket som bildas av de elastiska fibrerna.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:22:29 UTC

Ljusmikroskopbild av hjärtmuskelceller.
Cellerna bildar ett nätverk. Mitt inne i cellerna syns de mörklila, ofta ganska rektangulära kärnorna. Bindväven mellan hjärtmuskelcellerna har färgats rosa.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:22:44 UTC

Muskelcellerna är långa och cylindriska. I denna bild ser man endast en liten del av muskelcellerna. De mörkfärgade kärnorna ligger just under muskelcellernas plasmamembran. Tvärstrimmigheten syns tydligt.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:23:11 UTC

Brunt fett ser brunt ut på grund av att fettcellerna innehåller många mitokondrier och på grund av det stora antalet kapillärer. På bilden syns också vit fettvävnad. Kolla på förkortningarna för att känna igen rätt bild.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:23:22 UTC

I det här epitelet ligger cellkärnorna i två skikt. En del av kärnorna ligger nära basalmembranen, de andra ganska mitt i epitelet. På epitelets yta syns cilier.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:24:21 UTC

Tät bindväv innehåller rikligt med kollagenfibrer. Antalet celler är lägre än i den luckra bindväven.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:24:43 UTC

Tunntarmen täcks av villi (tarmludd), som bekläs av enkelt cylindriskt epitel.
De cylindriska epitelcellerna är höga och smala och deras kärnor ligger närmare basen. Dessa celler har mikrovilli på sin yta. Slemavsöndrande bägarceller syns som ljusa bollar.
Röda blodkroppar i kapillärer har färgats klart röda.

evikarpijoki — 2024-09-29 11:29:48 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:29:56 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:04 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:10 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:17 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:23 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:30 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:38 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:44 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:51 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:30:59 UTC

evikarpijoki — 2024-09-29 11:31:08 UTC

evikarpijoki — 2025-09-27 16:59:28 UTC

Ljusmikroskopbild av röda blodkroppar i en kapillär från råtta.

Vitsord:8

evikarpijoki — 2025-11-02 11:27:04 UTC