Vattenverk by Felicia Gullman-Strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el en-us 2016-02-17 13:16:46 UTC 2025-11-06 23:43:04 UTC hello@padlet.com https://padlet-assets.storage.googleapis.com/portrait/earth.jpg Vattnet under antiken felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520650 Vattnet under antiken var inte lika rent som de vattnet vi har idag eftersom de inte hade reningsstationer men i antikens Rom så fanns akvedukter (Vatten lednigar), badhus och någolunda rent vatten.


]]> 2016-02-17 13:24:17 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520650 Begrepp felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520852 Akvedukter: Vatten ledningar som man använde i den antika Rom.
Sedimentering: När man låter de tyngre partiklarna sjunka till botten medans de lättare partiklarna stannar på toppen
Sandfilter: När vattnet får gå igenom sand för att allt smuts ska stanna mellan sandkornen medans vattnet passerar igenom. Detta är ofta den sista steget i ett vattenverk innan vattnet är färdigt att drickas.
Terrakotta: En slags lera som är bra att använda till att göra krukor, rör och i den gamla Kina så gjorde man statyer av terrakotta.
Flockning: När man i vattenverk blandar i ämnen/olika kemikalier som gör så att partiklarna grupperar sig så att de blir tunga och sjunker till botten. Kemikalierna kallas för fällningskemikalier.  ]]> 2016-02-17 13:25:05 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520852 Planering och Material felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520887 De material som vi använder behöver är:
6 platsburkar (små glassburkar)
minst 8 sugrör
1 plastsked 
filterpapper
sand
scapell, limpistol, skruvmejsel 

Steg för att bygga:
1. ta fram allt material
2. Skapa/Rita en ritning, planera också stegen för ritningen. 
3. sätt ut allt material enligt ritningen och se hur det skulle fungera ( eventuellt ändra i ritningen)
4. börja fixa i glassburkarna så att den kan utföra alla steg som i ett vanligt vattenverk
5. gör hål och sätt in sugrör i så att vattnet senare ska kunna åka från den ena stationen (glassburk) till en annan.
6. bygg olika högningar med tex. kartong ifall de måste vara på olik nivåer för att det ska fungera.
7. Testa produkten och fixa eventuella problem som tex. hål, tätningar eller problem med höjningarna.
8. Klart]]> 2016-02-17 13:25:18 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520887 Ritning felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520934 2016-02-17 13:25:30 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520934 Bygga felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520951 Vi började med att bestämma vilken glassburk som skulle representera vilket steg i ett vattenreningsverk. Efter detgjorde vi två hål i alla burkar, en i överkanten och en på bottnen förutom i den glassburken som representerade sjön.  Samtidigt som Vasia gjorde det så förstärkte Evelina kanterna på skeden med hjälp av lim. När det var klart så använde Judit en skallpell och gjorde ett hål i nästa glassburk där vi skulle ha filtrering. Vasia satte sedan den förstärkta skeden som vi vid det här laget även hade skurit av själva skeddelen så att vi bara hade skaftet kvar, i hålen i "sjön" och i filtreringspolen processen fortsätter därpå med att Judit klistrade ihop fyra bitar med nättejp för att skapa ett tätt filter för att rensa bort stora slamprodukter som grus, växter och skräp. Judit limmade sedan fast filtret i glassburken som satt fast i sjön/vattendraget. Efter det så satte Judit ett sugrör mellan filter och flocknings polen. Detta var alltså glassburk nummer tre som skulle symbolisera flockning där man i verkligheten adderar olika ämnen för att smuts och bakterier i vattnet ska bilda flockar som blir tunga och sjunker. Dock så kunde vi inte utföra detta steg så istället så symboliserade vi det med en tom behållare. Nästa steg var sedimentering där vi inte behövde visa det efter som det bara separerar de tyngre från de lätta partilarna. Efter detta så gjorde vi ett till hål i nederkanten på sedementeringspoolen och satte dit ett sugrör som vi hade täppt igen lite med nättejp så att vattnet inte skulle rinna för fort utan stå och låta smutsen sjunka till botten.
Vid skapandet av nästa behållare vilket var sandfilteret så satte Judit fast sugrör med hjälp av lim i glassburken som ett stöd för filtret. Sedan satte Felicia lim ovan och under filterpapret på kanten så att det skulle hålla uppe under tyngden av sanden. Judit och Felicia hämtade sand för att sätta ovanpå filterpappret.
Den sista burken representerade Vattentornet. Till detta så använde vi en väldigt stor glassburk utan något i. Efter det så kunde Evelina och Judit fortsätta med att bygga ihop olika höjningar som sedan limmades på under de olika glassburkarna så att vattnet kunde åka från en glassburk till en annan. Till detta användes olika plast och kartong bitar som limmades ihop. Under tiden så tog man turer på att skriva på Padlet. Vasia och Felicia jobbade mest på padlet medans Judit jobbade på prototypen och Evelina på ritningen dock fick alla dela på arbetet.  
]]> 2016-02-17 13:25:35 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/95520951 Vatten i antikens Rom felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/99615397 I antika Rom på slutet av f kr var vatten behovet stort i staden. År 312 f kr  så inleds det byggandet av akvedukt som fick namnet Aqua Appia . Aqua Appia bestod av en sexton kilometer lång underjordisk kanal  som , var hundrameter ifrån stadsgränsen och kom upp ovan marken. Men Aqua Appia var den inte första kanalen som byggdes utan det var Aqua Marcia som var den första akvedukten, som folket först försörjdes från. Men det var från Aqua Appia som utgjorde inledningen på en utveckling som fortsatte i drygt sexhundra år framöver. Och då i mitten på 300 talet så hade man i  Antika Rom minst nitton akvedukter, de nitton akvedukterna hade då mycket bättre kapacitet än Aqua Appia. I den moderna forskningen har man  gjort uppskattningarna  att under de första århundradena efter Kristi födelse, så hade man tillgång till mellan 800 och 1000 litter vatten per person och dag.

]]> 2016-03-08 11:53:29 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/99615397 Vatten i antikens Grekland felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/99615437 Grekland hade också en bra vattenförsörjning som bestod av terrakotta rör. I det palats som fanns i Knossos så användes dessa rör för att ta in färskvatten från bergsslänterna och sedan till att ta ut det smutsiga vattnet till staden. Dessa rör visade sig också att fungera vid 1900 talet, när de hittades igen, efter 4000 år.    

]]> 2016-03-08 11:53:47 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/99615437 Bygga 1 felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100711835 2016-03-14 08:38:32 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100711835 Bygga 2 felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100711934 2016-03-14 08:39:14 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100711934 Bygga 3 felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100712589 2016-03-14 08:44:47 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100712589 Bygga 4 felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100712866 2016-03-14 08:47:08 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100712866 Bygga 5 felicia_gullman_strand https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100713038 2016-03-14 08:48:22 UTC https://padlet.com/felicia_gullman_strand/gmvka1inw5el/wish/100713038