Mikrosystemet är det system som ligger oss närmast, eller minsta dockan som är längst in, och detta system innefattar den omedelbara familjen, vänner, lärare och aktiviteter i lek eller i skolan. Detta system är ömsesidigt ett barn påverkar en förälder lika mycket som föräldern påverkar barnet.
 Mesosystemet, den näst minsta dockan är relationerna och samspelet mellan mikrosystemets delar. Woolfolk och Karlberg använder exemplet familjemedlemmar som samspelar med varandra eller med läraren. Dessa relationer är också ömsesidiga och beroende på hur dessa fungerar påverkar det barnet positivt eller negativt. Exosystemet handlar om de sociala sammanhang som berör och påverkar barnet. T.ex. Lärarens relationer till skolledning eller familjens religiösa tillhörighet. Makrosystemet är den stora dockan som innehåller alla andra dockor, här är det hela samhället det handlar om med allt som hör samhället till, lagar värderingar, traditioner o.s.v.
 På det här sättet förklarar Bronfenbrenner att det finns många faktorer som påverkar ett barn, inte bara föräldrarna.

Auktoritär fostringsmetod (lite värme, mycket kontroll) Här förväntas barnen vara mogna och följa regler, känslorna hamnar i skymundan. Barnen är älskade men känslorna visas inte öppet. Dessa vårdnadshavare kan framstå som kontrollerande och kalla.

Eftergiven fostringsmetod (mycket värme, lite kontroll) ”Barn är barn” dessa vårdnadshavare förväntar sig inte särskilt moget beteende av barnen och företeelser har inte särskilda konsekvenser eftersom reglerna är få.

Oinvolverad fostringsmetod (lite värme, lite kontroll) dessa vårdnadshavare ägnar sig inte särskilt mycket åt barnen och bryr sig inte nämnvärt om att undervisa eller överhuvudtaget kommunicera med sina barn. 

Stadier – ungefärlig ålder – viktig händelse - beskrivning

1.       Grundläggande tillit vs grundläggande misstroende – födsel till 12-18 månader – matning – Barnet måste bilda en första kärleksfull, tillitsfull relation till vårdnadstagaren, alternativt utveckla en känsla av misstroende

2.       Autonomi vs skam/tvivel – 18 mån till 3 år – toaletträning – Barnets energi riktas mot att utveckla fysiska färdigheter, inklusive att gå, gripa tag i, samt att kontrollera ringmuskeln. Barnet lär sig kontroll men kan utveckla skam och tvivel om den inte hanteras väl.

3.       Initiativ vs skuld – 3-6 år – självstädnighet – Barnet fortsätter att bli mer självsäker och tar mer initiativ, men kan också använda för mycket kraft, vilket kan leda till skuldkänslor.

4.       Driftighet vs Underlägsenhetskänslor – 6-12år – skolan – Barnet måste hantera krav på att förstå innebörden av underkastelse, misslyckande och inkompetens.

5.       Identitet vs rollförvirring – adolescens – relationer till jämnåriga – Tonåringen måste uppnå en identitet vad gäller yrke, könsroller, politik och religion.

6.       Intimitet vs isolering – tidig vuxen ålder – kärleksrelationer – den unde vuxne måste utveckla intima relationer eller genomgå känslor av isolering.

7.       Generativitet vs stagnation – medelålder – föräldraskap/handledarskap – varje vuxen person måste finna sett sätt att tillfredsställa och stödja nästa generation.

8.       Ego-integritet vs förtvivlan – ålderdom – reflektion över och acceptans av det egna livet – kulmen är en känsla av acceptans av sig själv och av fullkomning. 

En känsla av att vara annorlunda 

·         En känsla av förvirring

·         Acceptans