<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>HUE 5 Walter by </title>
      <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g</link>
      <description></description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2025-10-01 08:36:29 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2025-11-19 13:14:03 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url>https://padlet.net/icons/8.0/svg/1f30d.svg</url>
      </image>
      <item>
         <title>Kommentera </title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046856</link>
         <description><![CDATA[<p>Kommentera materialet nedan, gärna en gång i början av perioden och en gång i slutet av perioden, skriv datum på dina kommentarer!</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-10-01 08:36:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046856</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Dagens Nyheter 25.9.2025</title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046857</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/2641336319/4bf0f6bebdfc7804aa1d7d382483ca47/Miljo_rapport_varnar_fo_r_utveckling_i_va_rldshaven___DN_se.pdf" />
         <pubDate>2025-10-01 08:36:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046857</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Rockström om de planetära gränserna.</title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046859</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://youtu.be/ndPVcg6uSZc?feature=shared" />
         <pubDate>2025-10-01 08:36:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046859</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Rapport om Planetära gränser</title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046860</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://www.planetaryhealthcheck.org/wp-content/uploads/PlanetaryHealthCheck2025.pdf" />
         <pubDate>2025-10-01 08:36:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613046860</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Planetära gränser 1.10.2025</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613222854</link>
         <description><![CDATA[<p>Jag tycker att denna sak är troligen mycket bra, nyttig och ett konkret exempel där man tydligt från läsa om hur ställningen är till vissa saker gällande klimatet. Man kan analysera om vad man skulle borde satsa på i framtiden och vilket redan ligger på en bra nivå. Men mycket annat vet jag inte ännu om denna ämne. Men 9 stycken paragrafer/faktorer är det, som man jämför med.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-10-01 10:55:08 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613222854</guid>
      </item>
      <item>
         <title>IUUCN world conversation congress </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613339178</link>
         <description><![CDATA[<p>Det är ett stort möte eller en samlingsplats där professionella och till exempel statsledare samlas för att hur skall man prioritera naturskydd gällande klimatet. Där diskuterar man över vilka åtgärder, som är lämpliga enligt beslutsfattarna i mötet och mest nyttigast för att miljön och naturen skulle börja må bättre. Ett konkret mål vad verket har skapat är att skydda den biologiska mångfalden. Man försöker också samarbeta med andra organisationer över hur man skulle kunna försnabba åtgärderna till för att skydda naturen effektivt och mångsidigt. Man har försökt också forma internationella avtal om så att de skulle bli mera verklighet i vårt ekosystem.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-10-01 12:26:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3613339178</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Afrikas monsun - Tipping Point</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3623328797</link>
         <description><![CDATA[<p>Fenomenet är alltså geografiskt i Afrika, mera specifikare i den afrikanska monsunen. Fenomenet påverkar omgivningen och naturen på ett dåligt sätt. Denna effekt för med sig stora regnskurar och regn i dessa trakter kan bli mycket vanligt med tanke på framtiden. Det här för ju med sig goda saker gällande jordbruket. Självproduktion av t.ex. grönsaker kräver vatten för att det skall växa. Men de negativa faktorerna är större och blir påverkade av många fler faktorer. Till exempel för mycket av regn kommer i värsta fall föra med sig till att, odlade grönsakerna kommer få för mycket vatten. Vilket vare sig inte heller är bra på långsikt. Grödorna och de andra odlade produkter behöver omständligt även solljus. Om regn blir mera vanligare kommer det leda till brister om detta, vilket påverkar negativt växtligheten. Men nu i våra dagar ha tipping pointen vilken för med sig regn till dessa trakter blivit svagare. Faktorer vilka har snabba upp på effekten är att man har huggit ner skog snabbt och temperaturen har ökat på grund av att havets strömmar har blivit svagare. Om effekten fortsätter såsom den har gjort under senaste tiden så kommer det att få möjliga negativa konsekvenser. Om regnperioderna minskar så kommer det direkt att leda till att växtligheten blir skördare och torka eller hetta blir vanligare. Jordbruket får hårda påtryckningar på basen av detta. Detta på grund av att växterna får inte den mängd vatten (vätska) vilket de behöver för att mogna sig.</p>]]></description>
         <enclosure url="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/58/Vegetation_Africa.png" />
         <pubDate>2025-10-08 09:32:05 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3623328797</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Kärnvapen - Planetära gränser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3626393456</link>
         <description><![CDATA[<p>I grund och botten har människan hittat på kärnvapen för att skydda sin egen nation för hot. Detta började man göra redan under andra världskriget. I våra dagar har det erkänts fem stycken stater, som får tillverka kärnvapen. Dessa fem stycken länder är främst Ryssland och USA men även också Kina, Frankrike och Storbritannien. Förutom dessa tros det att även Indien, Israel, Pakistan och Nordkorea tillverkar kärnvapen. I våra dagar använder man inte kärnvapen, för att de flesta länder vet konsekvenserna av det. Men länder som Ryssland använder detta för att hota andra nationer från sina egna tankesystem. Men testningar av kärnvapen gör man ändå konstant i världen även nuförtiden. Kärnvapen orsakar miljöförstöringar t.ex. förminskar det hur bra skörden är inför jordbruk. Men kanske det viktigaste är att det släpper ut radioaktiva ämnen vilka kan orsaka hälsoskador respektive annat hos individen. Samtligen förorenar kärnvapen markytan och även vatten. Ämnet är svårt att mätas, så det finns inga specifika enheter där det skulle vara lätt att kunna ange hur man använder ämnet. Det bästa möjliga fallet skulle såklart vara att man använde inte alls ämnet. Men realistisk skulle jag kunna tänka mig att man skulle stoppa produktionen av nya kärnvapen. Man skulle kunna även kunna förminska radikalt på att testa kärnvapen. För att i sådana tillfällen kommer naturen och andra grönområden i tillgång till farliga ämnen, som de radioaktiva vilka nämnts redan. Till exempel efter Tjernobyl 1986 i Ukraina var det rekommenderat att man skulle inte äta eller plocka svamp från närliggande områden till Ukraina. Detta gällde även under denna tid vissa delar av Finland. Planetära gränsen skulle kunna vara alltså det att vi tillverkar inte mera nya kärnvapen och att vi skulle begränsa mycket på att kunna testa kärnvapen, för att detta har också dåliga effekter för omkringliggande spektrumet. </p>]]></description>
         <enclosure url="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8f/Nuke-world-map-2024.png" />
         <pubDate>2025-10-10 07:58:16 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3626393456</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Mikroplast av fiskar</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3640467686</link>
         <description><![CDATA[<p>Vår grupp tog bort tarmarna från fiskarna, som var gädda och mört. Av gäddan gjorde vi också en kontrollösning. Och nu ska vi om 2 dagar följa med om hur mycket plaster det finns i lösningen. För att det är i tarmarna det finns mest plaster samlat i fiskar. Sedan satt vi dem i värmeskåpet för att ligga där för väntningen, som vi skall alltså kolla på om 2 dagar.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-10-20 06:29:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3640467686</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Padlet</title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3650792691</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet.com/evikarpijoki/walter-l8mhqautbf7wilqo" />
         <pubDate>2025-10-26 11:01:15 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3650792691</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Text</title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3650792819</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/2641336319/f8cd40c7c2e85b9751f093f716679d1f/Intensivt_skogsbruk_kan_ligga_bakom_o_versva_mningskaoset____skandal_som_pa_ga_r____DN_se_copy.pdf" />
         <pubDate>2025-10-26 11:01:30 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3650792819</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Vattnets kretslopp</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3651064546</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/4607325261/5006c23d84abc918afce2f0a46c8deff/IMG_20251022_WA0001.jpg" />
         <pubDate>2025-10-26 16:41:29 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3651064546</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Sammanfattning</title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3652047554</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/2641336319/c65472dee1ad2c3aa2e249fc97648026/Screenshot_2025_10_27_at_9_06_07.png" />
         <pubDate>2025-10-27 07:07:18 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3652047554</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Analys av laborationerna</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660077260</link>
         <description><![CDATA[<p><strong>Experimentet med snäckan: </strong>Marina arter och andra organismer har svårt att hålla sitt skal hård. Pågrund av att PH-värdet inuti vattnet är väldigt högt. Därför kan inte snäckan hålla sig i skick pågrund av att miljön omkring gör det att snäckan klarar inte sig att leva på samma sätt.</p><p><strong>Experimentet med ballongen: </strong>Atmosfären gör att vätskan omkring blir surare. Pågrund av att man häller sådana typs vätskor vilka är annorlunda från den vätskan som fanns innan experimentet.</p><p><strong>Experimentet med haloklin/termoklin:</strong> Båda vattnens färg ändrades då man satt till färgämnen. Jämförelsen var att reducera om hur saltvatten och sötvatten skiljer sig från varandra. Pågrund av att att saltvatten har högre densitet så därför trycker den upp på ytan det söta vattnet i experimentet.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-10-31 09:02:56 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660077260</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Bilder</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660077684</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/4658335847/ce0634c573eb5c7f2962533f8db2ca3a/IMG_20251031_WA0002.jpeg" />
         <pubDate>2025-10-31 09:03:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660077684</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660077932</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/4658335847/a4881bc4ea45e3f2f9a1528720175a49/IMG_20251031_WA0004.jpeg" />
         <pubDate>2025-10-31 09:03:56 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660077932</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660078121</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/4658335847/bdef909a14131747473f7643ce12625d/IMG_20251031_WA0008.jpeg" />
         <pubDate>2025-10-31 09:04:12 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660078121</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660078298</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/4658335847/bc7623ce935907d0ce385bc382dc11bb/IMG_20251031_WA0014.jpeg" />
         <pubDate>2025-10-31 09:04:28 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660078298</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660079831</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads-usc1.storage.googleapis.com/4658335847/9a7ea4868b3255e3254774e3a44d9394/IMG_20251031_WA0012.jpeg" />
         <pubDate>2025-10-31 09:05:07 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3660079831</guid>
      </item>
      <item>
         <title></title>
         <author>evikarpijoki</author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3661805455</link>
         <description><![CDATA[<p>Allt ser korrekt ut och du verkar ha jobbat hårt! Du ligger nu på vitsordet 10</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-11-02 10:20:49 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3661805455</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Metoderna vilka beskrivs i artikeln</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3663080240</link>
         <description><![CDATA[<p>Den nuvarande regering i Finland har haft som mål att Skärgårdshavets avrinningsområde ska inte mera finnas på listan av Östersjöns värsta förorenare. Det är extra viktigt att börja göra olika åtgärder i detta läge för att stoppa den negativa klimatpåverkan. För att vi är redan i detta läge att vi kan inte uppnå detta mål vi har nu haft i Finland under den sittande regeringen. Det är viktigt att inneha stora åtgärder för området på grund av att där sprids väldigt massor av negativa gödslar. Till jämförelse så har inte Sverige, Danmark eller Norge inga extremt hotfulla specifika platser i sina närliggande havsområden eller andra. Det finns många lösningar för att hjälpa så effektivt som möjligt. Man har använts sig av exempelvis träfiber och ren nollfiber. Forskning visar att dessa fibrer hjälper anmärkningsvärt. Att använda dessa fibrer är dyrt enligt dem. Men det nyttiga och positiva är att du får en lättare yta att odla på samtligen torkar bättre. Även vattnet hålls bättre där. Ekonomiskt skulle det vara en av de bästa lösningarna. För att många andra lösningar skulle kräva därifrån också mycket mera. Det dåliga enligt dem är ändå att vi vet inte hur haven mår på grund av fosfor. Det är ytterst svårt att forska det och vi har inte kommit fram ännu hur det löser sig i vattendrag exempelvis hav. En annan positiv sak kunde man också lyfta fram nämnligen att till och med 80-90% deltar i åtgärder för miljöskydd. Men de mest kritiska områden där vi inte vet på effekter som vattendrag (hav) forskas inte tillräckligt.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-11-03 07:43:44 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3663080240</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Aerosoler dokument</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3667872479</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://docs.google.com/document/d/1bcN-9n2GC4kb_9Cd6xpNRu6H1FgUvqfrs8zIODAgLFA/edit?tab=t.0" />
         <pubDate>2025-11-05 12:38:20 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3667872479</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Breaking Bountheries 2021</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3671613149</link>
         <description><![CDATA[<p>Våra människors val på vår jord påverkar direkt hur klimatet mår. Allt med korallrev, skogar och ekosystem. Jag tycker själv att kämpandet mot alla planetära gränser skulle kunna utföras med hjälp av trädplanteringen eller att minska på avfallet. Jag tycker själv att de är de mest realistiska och enklaste lösningar, vilka jag tog med mig från dokumentären. Jag lärde mig att de mest stora problemen i vår omgivning är exempelvis på basen av dokumentären korallrevens välmående, överfiskning och Arktis respektive Antarktis is och glaciärer smälter väldigt fort. Vi människor borde fixa till olika åtgärder och lagar för att utrota dessa faktorer från icke god välmående till en väldigt hälsosam status.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-11-07 09:20:36 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3671613149</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Dokumentär - Palava maa</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3690002291</link>
         <description><![CDATA[<p>Filmen handlade om när finska brandmän gick till Portugal för att lära sig om portugisiska brandmännens vardag. De fick lära sig om hur Portugal utreder häftiga löpeldar vilka sprider sig väldigt effektivt i omgivningen. Detta såklart då när temperaturen har varit länge hög och de borrar till att kraftiga löpeld sker lättare. Allt det här har med klimatförändringen att göra. Klimatet värms upp globalt och hela vår jordklots medeltemperatur har stigit på sistone mycket. Jag tar med om att hur viktigt det är att sköta om vårt klimat så att sådana situationer skulle minska sig kraftigt i värde. Det vilket är det svåra är att man har inte någon en enda lösning till över hur man skulle kunna lösa allting. Väldigt kraftiga lågor skapar tryck även åt vatten för att kunna bota det helt och hållet. Man försöker med åtgärderna att förmildra bränderna. Sedan fanns det också kulturskillnader i filmen gällande om hur de arbetar. Även kvalitén snarare än kvantiteten på utrustningen märktes då jag själv jämförde dem i filmen från båda sidorna. Jag tyckte att det kändes värdefullt att två olika typs nationer kunde samarbeta så gott och empatiskt med varandra, Portugal &amp; Finland.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-11-19 12:17:11 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3690002291</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Intervjuat min mormor</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3690073211</link>
         <description><![CDATA[<p>Jag frågade av min mormor allmänt frågor om vad hon har märkt under sin livstid av sådant som har förändrat sig i miljön. Hon sa även att faktorerna vilka hon kom till stånd med är påverkade av klimaförändringen. </p><p>Men mera närmare sagt att medeltemperaturen ökar globalt, vilket påverkar också såklart Finland. Det har lett till bland annat att mängden snö har minskat under vintertid. Så som också flyttfåglarna flyttar sig allt senare söderut på grund av att de blir påverkade av när klimatet blir varmare. En tredje faktor, som är säkert mest specifik av dessa är att midsommar blommorna blommar allt tidigare på året jämfört med hur det var historiskt. Där påverkar också den varma luften på årstiden. Hon sa även att temperaturen respektive klimatet blir varmare under sommaren. Tvärtom till det så kan det uppstå väldigt råa och häftiga stormar och vindar vintertid.</p><p>Hon kom på också att det växer allt mer lövträd i Finland än det gjort då hon har varit liten. Det har troligtvis att göra med det att lövträd klarar sig allt bättre nuförtiden än tidigare. Till den här faktorn blir barrträd väldigt konstanta påverkade av. Hon betonade särskilt gällande ekarna, som växer allt mer norrut i Finland och även väldigt mycket mera än tidigare i Södra Finland. Hon nämnde om att i Lappträsk syns detta tydligt. När hon har kört igenom dessa områden jämfört under 1900-talet så märker hon att de växer väldigt mycket mer rikligare av lövträd specifikt nämnt gällande ekarna. Hon lyfte upp Lappträsk på grund av att denna område är nära till en annan kommun var hon har blivit uppvuxen i.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2025-11-19 13:14:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/et2x4hr4uvjpzp0g/wish/3690073211</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
