Behov: 
Samordnat, organisationsoberoende VIS.
Effekt: 
Hemtjänsten har tillgång till patientens vårdinformation redan i hemmet vilket ger dem trygghet i bedömningen av patientens tillstånd och ger dem underlag för att kontakta akuten. 
Vården blir personcentrerad då alla har tillgång till patientens all vårdinformation istället för att den är organisationsberoende. 
Patienten känner sig tryggare då han vet att hemtjänsten har tillgång till informationen.
Patienten kan göras mera delaktig då hemtjänsten kan diskutera olika lösningar innan beslut på bedömningen tas.

Behov: 
Samordnad vårddokumentation med ÅHS och kommuner.
Effekt: 
Behörig personal kan läsa och dokumentera vårddokumentation i realtid. 
Informationen fås snabbt och korrekt. 
Patientsäkerheten ökar då alla kan ta del av korrekt information.

Behov:
Fältchef och läkare samverkar kring behandlingsordinationer. 
Läkaren ser vårdinformationen i realtid, samt ger en skriftlig ordination i VIS. 
Prehospitala vården kan kvittera läkemedelsadministration. 
Prehospitala vården kan se uppmärksamhetsinformation samt vårdbegränsningar. 
Prehospitala vården kan skicka bilder (över tex olycksplatsen) via chattfunktion till akuten på förhand vilket ger akuten en helhetsbild över olyckstillbudet.
Effekt: 
Fältchefen gör en mer korrekt bedömning av patientens tillstånd och påbörja adekvat behandling samt få stöd för beslut av akutens läkare. 
Patienten får en adekvat och snabb vård. Patientsäkerhet ökar samt prehospitala vårdens arbetsmiljö förbättras då de får bättre arbetsverktyg och kan läsa korrekt information om patienten. Säkerheten ökar för prehospitala vården då de kan se uppmärksamhetsinformation som exempelvis smittsamma sjukdomar.

Behov:
Fältchefen behöver kunna göra anteckningen mobilt. Inrapportering före ankomst till akuten ska ske digitalt t.ex. enligt SBAR.
Patienten preinskrivs före ankomst.
Ankomsten kvitteras när patienten anlänt.
Effekt:
Akutpersonalen kan läsa dokumentation som fältchefen skapat före patientens ankomst till akuten.
Akutpersonalen kan iordningställa personalresurser, sal och läkemedel vilket ger ett snabbt handläggande.

Behov:
Inrapportering innan ankomst till akuten sker digitalt t.ex. enligt SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation).
Patienten skrivs in i VIS  innan ankomst.
Effekt:
Vårdprocessen kan följas från hemmet till specialsjukvården.
Akutpersonalen har på förhand läst korrekt information och kan fördjupa frågorna.  

Behov: 
Möjlighet till minutdokumentation. 
Vitalparametrar överförs automatiskt från medicintekniska produkter och visas i de olika vyer som de behöver synas. 
Läkemedelsordination och -administration dokumenteras och signeras digitalt. 
Kommunikation mellan laboratoriesystem och VIS.
Effekt: 
Minutdokumentationen möjliggör överblick över aktuell status var patienten eller den individuella vårdgivaren än är. 
Läkemedelslistan är aktuell och tillgänglig vilket ökar patientsäkerheten. 

Behov: 
Kommunikation mellan radiologiska system (RIS/ PACS) och VIS. 
Digital remiss/ begäran med vissa obligatoriska fält att fylla i (exempelvis graviditet/ Krea/ Pacemaker/ Uppmärksamhetsinformation). 
I röntgenremissen framkommer ev. förberedelser (processtöd). 
Att begäran är gjord och när tidpunkt för röntgen ges syns i ett gränssnitt som kan användas för vårdlogistik (anonymiserat).
Effekt: 
Effektiv och korrekt handläggning. 
Patientsäkerheten ökar då radiologiska kliniken känner till relevant uppmärksamhetsinformation. 
Processtöd ger säkrare handläggning och kan minska patientlidande. 
Vårdlogistik ger en samordnad, patientcentrerad samverkan kring patientens vård. 
Rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad.

Behov: 
Alla ordinationer (behandlingar, läkemedel, undersökningar) syns samordnat. 
Finns även gränssnitt som kan användas för vårdlogistik (anonymiserat). 
Notifiering till avdelningen när man vet att patienten ska skrivas in. 
Avdelningen kan då "boka" rum till patienten i logistikvyn.
Effekt: 
Samordnad plan med patientens vårdaktiviteter och resursplanering ger effektivare och säkrare vård.

Behov: 
Patientens samtliga vårdbehov ska ligga som grund för den koordinerade vårdplaneringen. 
Vårdplanerna görs tillsammans med patienten/ närstående. Vårdplanerna görs personcentrerat utgående från patientens tidigare och aktuella status (även psykisk och social status). Information om patienten ska kunna ses i en vårdlogistik vy.
Effekt: 
Resursanvändningen görs tydlig vilket kan ge resursbesparing. Målsättningen blir tydlig. 
Patienten får rätt vård i tid. 
Patienten blir delaktig i sin vård vilket ger ytterligare hälsoeffekter. Vårdtiden kan ev. förkortas. 
Patienten får rätt vård i rätt tid.

Behov: 
Möjlighet att följa upp var remissen/ begäran ligger i hanteringen. 
Flera åtgärder kan ses och således göras samtidigt. Radiologiska enheten lägger in tiden för röntgen i VIS, vilken syns i vårdplanen och vårdlogistik vyn. 
Digitalt svar på radiologisk undersökning. 
Synbart i vårdlogistik vyn när röntgen är gjord och när svar finns tillgängligt samt om svaret kvitterats.
Synligt även om det gjorts vidare konsultation (gällande röntgenbild) utanför ÅHS. 
Kommunikation mellan radiologiskt system och VIS (RIS/ PACS).
Effekt: 
Effektiv resursplanering. 
Snabbare handläggning möjliggör snabbare och korrekt vård.

Behov: 
Skriva diagnos med ICD-10 kod.
Diagnoser samlas och sorteras kronologiskt/ ICD-10 kod/ tidpunkt etc. 
Söka efter diagnos med sökfält. 
Skriva arbetsdiagnos/ tillfällig/ permanent diagnos. 
Korrigera felaktiga diagnoser med förklaring. 
Beslutsstöd för att skriva diagnos, då vissa kriterier ska uppfyllas för att kunna ställa den diagnosen. 
Koppling till uppdaterad ICD-10; sökfunktion så du kan hitta diagnos. 
Effekt: 
Koppling mellan diagnos och journaltext gör det enkelt att läsa aktuell journaltext.

Behov: 
Digital läkemedelslista.
Dokumentera både ordination och administration av iv-infusion + ev. tillsatser i läkemedelslistan. 
Stöd för iordningsställande (blandbarhet, biverkningar, administreringssätt, etc). 
Kvittera/signera både start och avslut av iv-infusion, samt mängd och infusionshastighet. 
Systemet ska direkt kunna ta med infusionen i beräkning av vätskebalans. 
Ordinera och se läkemedelsordinationer i valbara vyer (alla, öppenvårds- och slutenvårdsordinationer).
Effekt: 
Ökar patientsäkerheten då man ser iv-infusioner och andra läkemedel på samma ställe. 
Alla som har tillgång till VIS ser samma information gällande läkemedel som patienten fått och som ordinerats.

Behov: 
Dokumentera Nils aktuella status.
Effekt: 
Med organisationsoberoende VIS kan alla patientansvariga vårdaktörer följa med Nils hälsotillstånd (inom ramen för integritetsskydd). 
Resursplanering kan ske i hemtjänst och hemsjukvård, då de kan följa Nils status och ser om han planeras att skrivas ut. Vårdlogistik stöder aktuella vårdaktörer då de är uppdaterade kring var Nils finns i vårdkedjan samt de åtgärder som planeras för honom.

Behov: 
Pausa läkemedelsbehandling i läkemedelslistan samt skriva orsak till paus eller dosändring. 
Ordinera vb läkemedel. 
Administrera vb läkemedel. Ev. på generell ordination. 
Följa upp och utvärdera läkemedel. 
Göra anteckning i läkemedelsbehandlingen, till exempel utvärdering eller orsak till att man avslutat läkemedelsbehandling.
Effekt: 
Patientsäkerheten ökar då läkemedelsbehandlingen är aktuell. Minskad dubbeldokumentation - minskad risk för feladministration. 
Utvärderingsmöjlighet effektiviserar vården och minskar patientlidande. 
Mindre ansvar ligger på patienten då ordinationen finns ordentligt dokumenterad.

Behov: 
Information om Nils status ska vara tillgänglig för hemsjukvård och hemtjänst; sammanhållen hemvård.
Överföring av ansvar ska dokumenteras.
Effekt: 
Patientsäkerheten ökar. 
Vårdkvaliteten förbättras. 
Ansvaret görs tydligt och Nils faller inte mellan stolarna.

Behov: 
Alla berörda ska kallas och kunna se information om mötet, inklusive deltagarna, i VIS. 
Effekt: 
Rätt personer kommer till mötet.

Behov: 
Se varandras anteckningar. 
Möjlighet att koordinera vårdplaneringsmöten smidigt i VIS.
Organisationsoberoende VIS. 
Patientens delaktighet. 
Närstående. 
Kunna skicka digital barnskyddsanmälan
Effekt: 
Snabbare och säkrare handläggning. 
Spara tid då vi slipper ringa runt och boka tider. Informationssäkerheten ökar. 
Patientsäkerheten ökar.

Behov: 
XXXXXXXXXX.
Effekt: 
Patientcentrerad vårdjournal ger möjlighet att lättare se tidigare vårdkontakter och se om det är återkommande problem. 
Ger verktyg för att lättare komma åt problemet/ följa upp/ utvärdera. 
Patienten har ett eget ansvar - lättare att göra uppföljning/ utvärdering på överenskommelser. 
Patienten får bättre livskvalitet. 
Resursbesparing.

Behov: 
I den samordnade och koordinerade vård- och omsorgsplaneringen delas relevant och behörig vårdinformation som skapats under vårdtillfället på sjukhuset till den som kommer ta över ansvaret. 
I vårdplaneringen bör det framkomma vad som är patientens önskemål eller annan vårdaktörs plan.
Effekt: 
Personcentrerad vårdplanering ger ökar patient delaktighet och egenmakt. Detta ger en större chans att vårdplaneringen följs och lyckas. 
Samordnad vårdplan ger en möjlighet att koordinera åtgärder (exempelvis benlindning och dusch eller labprover och röntgen).

Behov: 
Den digitala omvårdnadsepikrisen ska vara tillgänglig för behörig personal inom hemsjukvården och hemtjänst/äldreboenden (patientens samtycke). Den skrivs också ut om patienten vill ha den med. Om man vet på förhand (borde bli bättre på att ta oss tid att bedöma detta) att patienten snart ska skrivas hem så skickas notis digitalt till hemsjukvården och hemtjänsten att patienten småningom är på väg hem.
Effekt: 
Personcentrerad vård ger ökad patientsäkerhet och ökar patientens delaktighet. Möjlighet till resursplanering. Samordningsvinster.