1. Ät varannan vegetariskt. Minska mängden kött och ät mer vegetariskt. För att halvera utsläppen av växthusgaser från maten du äter - låt varannan av dagens stora måltider, antingen lunch eller middag, vara vegetarisk.

2. Välj kött med omsorg. Köttets klimatpåverkan varierar kraftigt beroende på vilket djurslag köttet kommer från. Om du vill minska klimatpåverkan från din köttkonsumtion, välj kött som ger låga utsläpp av växthusgaser.

3. Välj hållbart fångad fisk. Till exempel fisk och skaldjur miljömärkt med MSC - certifierat hållbart fiske.

4. Ät frukt och grönt - gärna i säsong. Ät gärna mycket grova och lagringståliga grönsaker och rotfrukter, som är i säsong nästan året om i Norden. De påverkar klimatet minimalt. Välj ömtåliga frukter, bär och grönsaker när de är i säsong. Undvik frukt och grönt som transporterats med flyg.

5. Släng mindre mat. Minska ditt onödiga matavfall, matsvinnet. Förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om dina rester. Sortera ut matavfallet om du har möjlighet, det blir biogas.

Olika livsmedel har olika klimatpåverkan

Klimatpåverkan varierar mycket mellan olika livsmedel. Här får du några tips som kan vägleda dig om du vill minska din klimatpåverkan från det du äter.

Vissa livsmedel har generellt lägre klimatpåverkan än andra:

Vegetarisk kost och/eller kött?

Den mest klimatsmarta kosten är vegetarisk. Därför kan det få stor effekt om du minskar på köttportionerna eller byter ut kött mot vegetariska alternativ. Samtidigt varierar köttets klimatpåverkan kraftigt beroende på vilket djurslag köttet kommer från. Exempelvis orsakar ett kg nötkött utan ben ungefär nio gånger så mycket utsläpp än ett kg fågelkött.

Även mejeriprodukter som ost och smör ger relativt höga utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser kommer framför allt från kornas fodersmältning.

Varför är utsläppen av växthusgaser högre från nötkött än från griskött?

Kor, får och getter är idisslare. Det innebär att de kan äta sådant som människor inte kan äta. Idisslares magar består av tre eller fyra olika delar. Idisslare kan med hjälp av bakterier bryta ned fiberrikt grovfoder, som gräs, hö och ensilage, till näring som djuren kan tillgodogöra sig.

I denna process bildas metan, en kraftig växthusgas som påverkar klimatet. När djuren andas eller rapar släpps en del av gasen ut. Mängden foder och vilken typ av foder djuren ätit påverkar hur stora metanutsläppen blir.

Denna process sker inte hos djur som inte är idisslare, exempelvis gris. Deras matsmältning ger, liksom människornas, främst upphov till koldioxid. Eftersom metan är en starkare växthusgas än koldioxid blir kött från idisslare sämre ur ett klimatperspektiv.