Att använda sig av olika tekniska lösningar har alltså direkt koppling till det centrala innehållet.
Om detta används rätt så tror jag att man kan få ett större spann i hur man kan examinera olika kursavsnitt och på så sätt öka elevernas förmåga att uttrycka sig i olika medier.
nackdelarna blir dock att det kan bli svårt att praktiskt utföra samt att skolans egna ramfaktorer kan sätta gränser, exempelvis har alla skolor en datorer åt alla elever, om inte finns det att låna?
jag menar att det är orimligt att förvänta sig att elever ska kunna sätta sig in i en bred repertoar av digitala medier utan bekymmer i början, så risken finns att mer fokus kan läggas på tekniska lösningar än själva ämnesstoffet som ska behandlas. 

 

Utrikes eller inrikespolitik? ett av problemen med att undervisa om EU är att undervisningen ofta formuleras som utrikespolitik. En undersökning som utförd av Peter Wall (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:399052/FULLTEXT01) påvisat att paketeringen av stoffet till att eleverna inte riktigt inser hur EU angår dem i vardagen, 
jag menar att genom att använda sig av exempelvis dessa rollspel så blir det enklare för eleverna att förstå vad kontexten är. så tror jag att det blir tydligare koppling till vad EU är för någonting. Här menar jag att det kan vara bättre att lägga in eu ständigt i olika aspekter när man undervisar i samhällsfrågor och ständigt ha med olika nivåer av beslutsfattande. 

 

Detta tror jag kan hjälpa eleverna att sätta in eu i sin kontext, och dessutom så kan man införliva praxisnivåerna genom rollspel och använda sig av tavlan eller modeller för att eleverna lättare ska kunna nå c nivå och sätta de olika begreppen och beslutsfattande nivåerna i relation till varandra.

 

Ett liknande exempel tas upp i boken Arevik&Hartzell (2014) där de diskuterar ekonomiundervisning, här menar författarna att man bör starta i kontexten av privatekonomin och sätta in eleverna först där och sedan sätta in detta i kontexten av samhällsekonomi. På liknande vis menar jag att det kan vara bra att man startar i svensk politik för att sedan införliva EU undervisning till det området.

Spelet anser jag var en bra metod för att synliggöra hur världshandeln går till. vissa var U-länder och började spelet med råvaror medan andra var i länder och började med verktyg och pengar.

 

Jag tror att detta kan göras till en bra undervisningssekvens där man illustrerar hur global handel fungerar samtidigt som man för in lek elelement. jag tror dessutom att när eleverna får diskutera tillsammans i lag så kan de hjälpa varandra att i lärandet och på så sätt använda sig av den proximala utvecklingszonen. (Woolfolk2015.

 

Begreppsbaserad undervisning.

Jag tror att rollspelen som har använts i de olika områdena kan användas för den så kallade a nivån i praxismodellen som presenterad i boken Arevik& Hartzell (2014) denna första nivån av tre går benämner den nivån av förståelse som en elev får genom konkreta och egenupplevda situationer. Många elever saknar troligtvis konkreta erfarenheter av handelsbalansen mellan nord och syd så då blir det jag som lärare så kan skapa dem. 

Nivå 2 i modellen handlar om begreppskunskap och här menar jag att rollspelet faller om det inget tillförs. Andra nivån kan exempelvis vara vad det innebär att det är att u-land, vad menas med handel, vad menas med handelsöverskott. Denna nivån visar dock inte på djupare analytiska förmågor utan mer på vad eleverna kan minnas från föreläsningar. I betygskriterierna för samhällskunskap 1a1, samt 1b1 så står formuleringen såhär. 

 

” Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.”

 

”Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter” (skolverket2011)

 

Utifrån detta menar jag att då de analytiska aspekterna är redan på e-nivå så krävs det att man bakar in samtliga tre nivåer i undervisningen för att kunna nå upp till kunskapskraven i kurserna.

 

 Ett alternativ vore att man börjar här med en föreläsning och låter eleverna först bekanta sig med begreppen sig för att sedan arbeta med nivå 1 och 3 genom rollspelet.

Jag tror att rollspelet kan hjälpa till att skapa dessa första upplevelserna och lära eleverna att hantera de begrepp som jag som lärare redan presenterar dem för. sedan när man går vidare i detta så kan uppföljningen på rollspelet exempelvis vara handelsbalans och I och U-länder. Jag tror att med rollspelet som grund och referenspunkt så blir begreppen lättare att förstå och sist kunna sätta i kontext till varandra och på så sätt få en helhetsbild och hjälpa elever till en djupare förståelse, vilket är den tredje nivån nämligen att kunna sätta begrepp o kontexter och abstrakta strukturer.

Här menar jag att digitala läromedel är fördelaktiga, detta då uppdateringar på hemsidor sker ofta med mindre sällan än skolböcker. jag vill mena att användningen av digitala läromedel så som Gapminder kan underlätta genom att ha ett brett sortiment av bilder och vinklar som en samhällskunskapsbok lätt kan missa.

Jag menar att användandet sådana digitala läromedel kan öka förståelsen på ett sett som en bok inte kan, med hjälp av interaktiva läromedel så som plan International eller Darfur is dying kan ge ökad förståelse när eleven själv får blir en del av aktiviteten istället för att enbart läsa ur en bok.

·         Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering. (skolverket)

Kunskapskraven har följande formulering 

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. (skolverket

 

Ett exempel på detta är en övning där man låter eleverna få läsa en text och sedan pröva sig fram på hur man enligt TT bör bedöma en skriven artikel.

(http://www.mediekompass.se/lektionstips/bli-en-kritisk-granskare/) exempel på förmågor som denna övningen tränar är att se hur media kan påverka och hur man ska tolka nyheter. 

Detta tror jag kan vara en gynnsam metod för att eleverna ska få träna på att granska och tolka informationskällor och kunna reflektera om deras trovärdighet. Dessa övningar kan användas som en formativ bedömning av eleverna i boken Bedömning I SO (Jönsson, Odenstad2014) nämner de vikten av kontinuerligt återkoppla till eleverna om deras prestationer i undervisningen för att de ska få bättre egen förmåga att se hur de ligger till i relation till kunskapskraven.

En viktig aspekt att ta upp i undervisningen om medier är internet, här finns det många sidor med ett stort antal läsare som inte lyder under pressetiska regler. 

 

På skolverkets hemsida så finns det en sida som heter Kollakällan där de ger elever en checklista för källkritik på sociala medier. 

 

Jag tror även att det är viktigt att ge eleverna verktyg att själva kunna arbeta i digitala medier, så som olika bilder som tagits ur sin kontext kan man exempelvis använda sig Googles image search. Eller kanske ta fram exempel från säkra källor så som viralgranskarna och lära eleverna om hur man utläser motivet bakom artikeln. Och även se viral granskarna som har material om källkritik. I oken Bedömning i SO (Jönsson, Odenstad 2014) så tar de upp vikten att påpeka för elever att använda sig av flera olika källor för att få en samständig bild och kunna värdera dess mot varandra.

Däremot så förutsätter denna metod att eleverna får ytterligare tillfällen att kunna visa förmågorna, det blir alltså svårare och svårare för eleven att processerna och visa förbättring på formativ feedback desto mindre tid man har kvar på kursen. Jag tror också att man bör inkludera själv och kamratbedömning på detta område. 

 

Kamratbedömning.

Fördelar,

Elever tar oftare till sig andra elevers bedömning än en lärare då en elev talar på samma nivå och i högre utsträckning förklarar hur de tänker. Det har även gjorts undersökningar som visar att elever presterar bättre om de fått återkoppling av andra elever än enbart av lärare.

 

Kamratbedömningar kan hjälpa elever att utveckla sina egna uppgifter och prestationer och förmåga till egenbedömning av sina arbeten vilket är en förmåga som är viktig inte bara för skolan utan för resten av livet. Eleverna sitter tillsammans och diskuterar styrkor och svagheter i sina egna och andras texter får en bättre bild av hur deras prestationer ligger till. För att koppla åter en gång till Vygotskij så menar jag att denna process stämmer in i hans bild om en proximal utvecklingszon läraren är oftast på en annan nivå än resterande gruppen och därför så uteblir den maximala lärandeeffekten, däremot så finns eleverna på en mer jämn nivå och därför så uppstår lärandet bättre. (Woolfolk 2014)

För att återgå till de formativa bedömningarna som har tagits upp i samtliga avsnitten så kan dessa omdömen tillsammans användas till den Summativ bedömningen i skolan nämligen bedömningen av lärandet. Anledningen till att jag menar att detta är en bra metod är att Summativ bedömning så menas det enbart att det som har lärts ut bedöms och kan inte vara framåtsyftande. Jag menar att en metod för att säkerställa den Summativ bedömningens validitet är att i kombination med en matris som använts vid tidigare tillfällen i kursen som visar elevens kunskapsutveckling. (mcmillan 2014)

 När det kommer sig om just om bedömningar angående mänskliga rättigheter så kan det vara värt att ta i aktning att examinationen ska vara både formativ och Summativ, detta då det är ett kontinuerligt arbete genom fostransuppdraget samtidigt som det är ett centralt ämnesinnehåll. 
 
 detta menar jag då för att de mänskliga rättigheterna även är en del av skolans fostransuppdrag. (skolverket)

VÄRDERINGSÖVNING

Under lektionens gång så fick vi samtliga av de mänskliga rättigheterna och fick sedan värdera dem. vi fick välja bort fem stycken, och efter det fem till. denna övningen skulle visa att samtliga av dessa rättigheter är okränkbara. som samhällslärare så tror jag att denna metod kan visa för eleverna hur de påverkas av olika rättigheter och beskriva vad som sker utan dessa. jag kan tycka att själva syftet i övningen vilket var att lista ut att alla var okränkbara gick förbi många av oss i klassen. När vi inledde diskussionen att värdera rättigheter så lyckades vi skapa en hierarki bland dem som vi gruppen var överens om. Jag tror att detta inte var syftet som P,O hade i åtanke med övningen men risken menar jag finns där och därför så kan denna utan klara regler och mål missuppfattas och bli kontraproduktiv

 

DET NYA LANDET

 

En simuleringsövning som jag däremot tror kan vara mer behjälplig i undervisningssammanhang är ett spel från Amnesty international som heter ”Det nya landet”.

 

Man delar in klassen i olika grupper där de ska skapa ett nytt samhälle och får hantera ett flertal olika scenarion vilka rör specifika rättigheter, jag tror att detta ger eleverna möjligheterna att likt de övriga rollspelen att ge eleverna en faktisk upplevelse om vad dessa saker kan innebära, här rör det sig dock också om att välja ut just 5 rättigheter som grundlagen ska vara och låta dessa vägleda dem genom övningens gång. (Amnesty.

Detta menar jag underlättar för eleverna att arbeta på praxismodellens a nivå b och c nivå, 

 

jag menar att denna övningen ger mer då den har en presenterad kontext och låter nya kunskaper skapas tillsammans med andra genom den proximala utvecklingszonen.

 

Denna övningen är anpassad för kurserna samhällskunskap 1a1 och 1b för gymnasiet men även för skolans generella fostransuppdrag som presenteras i läroplanen.

Bedömningen för detta tror jag bör ske formativt då översikten över ett 20–30 tal elever blir svår ur en praktisk synpunkt att sätta betyg på. Jag tror att det blir lättare här att ge eleverna feedback och återkoppling till hur de tänkte och agerade för att de ska få fördjupade kunskaper alltså bedöma för lärandet och inte av själva sekvensen i sig. Men formen som rollspelet använder sig av tror jag kan hjälpa dem på exempelvis seminarier eller essä uppgifter senare.

Vart kan man hitta information om din fråga?

Finns det fler/andra källor som kan ha mer/annan information om din fråga?

Kan du förklara på vilket sätt denna information är relevant för din fråga?

Kan du lita på denna informationen? 

(Jönsson, Odenstad 2014)

 

Jag menar att med hjälp av dessa frågor så kan eleverna arbeta sig fram till kunskapskraven om att värdera söka tolka och granska, samt reflektera om källors trovärdighet, om nu dessa frågor till exempel läggs till som en bilaga till ett eget arbete så kan man på så sätt förhoppningsvis inkorporera detta till ämnets övriga uppgifter och på så sätt skapa en förtrogenhet bland eleverna att använda sig av källkritik.