Sofie Laine 

Susanne Hjalmarsson 

Christel Jahncke 

Susanne Söderberg 

Karin Lindqvist 

Alan Navberg 

Britt-Marie Claesson 

Petter Godske 

Katarina Krohn 

Johan Rasmusson 

Birgitta Borg Rabit 

Aleksandra Stojanovic 

Viktigt att tänka på syskonförturens påverkan.
Att informera elever om vad de har att välja mellan. 
Vad är målet i frågan. Är inte det att få alla elever att tycka att alla skolor är bra.
Hur lockar man elever till skolor som anses vara "en sämre" skola? 
Att bussa elever från en skola till en annan kanske inte är en hållbar lösning. 
Skolkommissionens eventuella beslut. Vilka beslut handlar det om? 
Kompetensförsörjning till utsatta områden. Högre lön viktigt men det handlar inte enbart om det. De måste kunna. 
Lönefrågan är svår. Spin off-effekt kan bli tariff-löner. Vill vi det? 
Många insatser låter bra. Men hur gör vi det i praktiken. Insatserna förgrenar sig in i många områden (bostadspolitik, infrastruktur etc.)
Viktigt att rektorer kan komma med input på dessa  verkstäder.
Tidsutrymmet är viktigt. Det måste finnas tid i lugn och ro att fokusera på en fråga. Först då kan vi komma ner på en nivå att det sker faktiska utbyten.
Att stärka beredskapen för att kunna agera och fatta viktiga beslut.
Visionerna måste bli handling.
Samarbetet känns positivt.
Ibland finns förutsättningarna men inte tiden. 
Viktigt att ibland tänka ur ett medborgarperspektiv och inte rektorsperspektiv.
Vad behöver vårt samhälle för att samhället ska kunna fungera. 
Vår människosyn och kulturella kompetens spelar roll i frågan.

Grupp 13.10

Diskussion om vilka insatser som Skolkommisonen har föreslagit. Vilka insatser är det?
Diskussion om andra frågan i stället. 
Resursstarka föräldrar väljer andra skolor.
Turordningsreglerna bör förändras som de elever som bäst behöver ett skolbyte. Närhetsprincipen kan då inte gälla. 
Kommunen behöver snabba på byggnationen. Mer "lättfotad" kommun. 
Krävs ett politiskt mod för att genomföra denna typ av förändring.
Alla barn vill inte flytta på sig. 
Vissa SDF har provat olika insatser på området. 
Möjlighet att initiera samarbeten inom de nya utbildningsområdena?
Ojämlikt tryck på skolor. Vissa skolor har alltid plats och får alltid ta emot nya elever. Kräver politiskt mod att förändra.
Finns det ens lösningar i skolan som minskar  boendesegregationen? 
Profilskolor kan vara ett alternativ. 
Modersmålslärare - gärna egna anställda- är en viktig nyckel. 
Hur man väljer skola kommer att påverka hur bra skolan blir.
Information till VH om att närliggande skolan också kan vara bra. 
Hur motivera att en skola är bra. Ska vi enbart titta på resultaten. Hur motivera VH till att tycka att det är en bra skola.
Nyanlända elever måste få samma rätt till särskilt stöd som andra. 
En insats kan vara "särskilt stöd för  nyanlända". 
Skolkommissionens förslag kan vi arbeta vidare med på rektorsverkstad. 

Grupp 13:50

Innebörd av "minska skolsegregation"
Vilka regler finns idag
Vad betyder närhetsprincip
Strategin inkluderar inte alla elever
Rent praktisk skulle en skola kunna avsätta ett visst antal platser för elever som inte bor i närområdet.
Vilka skolor är de med låg kvalitet.
Vad är kvalitet. 
Byggnationsfråga viktig. Var lägger man en ny skola i staden. I vissa områden finns inte hyresrätter .
Kan verkligen vissa elever stå för dålig kvalitet bara för att måluppfyllelsen är låg.

Stora skillnader i kvalitet. Alla skolor måste vara bra skolor. Följ förändringsarbetet. Ibland måste det få ta tid. Rektor behöver utmanas med kritiska frågor. 
Staden måste gå in och säkra kvaliteten. 
Man måste införa en kvot på skolan och reservera platser för vissa.
Tror ej på förslag 1. Olika förutsättningar för vad skolor kan erbjuda.
Skolvalet är en klassfråga. 
Skolvalet får effekt redan i åk 3 då Engelska skolan och Vittra har startat grupper i låga åldrar.
Arbetsmiljön signalerar ibland att det är en skola som inte är bra. 
Lokalfrågorna behöver prioriteras i marginaliserade områden. 
Alla skolor måste ges förutsättning att vara bra. Eleverna marineras också i medias och allmänhetens bild av vilka skolor som är bra.
Kriterier måste finnas för hur bra en skola ska vara. 
Elevernas självbild spelar in. 
HURet i att minska skolsegregationen spelar in.
Informera om ATT man ska välja. 
Medias ansvar kring att kommunicera en bild av hur det är på skolan är stort. 
Komplex fråga att handskas med
Handlar om att kunna behålla pedagoger och elever samt hela resursstarka familjer i utsatta områden.
REktorsverkstaden- vi behöver diskutera hur vi kan lyfta bilden av skolan .
Viktigt att vi pratar om att vi har bra skolor.
Nämnden behöver besöka skolor 
Viktigt att analysera våra resultat på ett mer nyanserat sätt.
Hur analyserar vi processerna så att dessa också visar skolans kvalitet.


 

* Nr: 6 och 4
att styrkedjan ska vara tydlig
att varje nivå tar ett tydligt ansvar
*Tydlighet är viktigt, och vad betyder tydlighet? Förståelse för att se vad det handlar om, vad innebär idén
*Förståelsebaserat ledarskap som riktning, ledarskap i delaktighet, inkluderade i beslut
*Tydliggöra roller i styrkedjan, ansvar och att samtidigt delaktiggöra
*Kollegialt lärande och att prata ihop, kunna utföra tillsammans, att det håller ihop.
*Förklara delegation, förhindra glapp i styrkedjan
*Likvärdighet: att tydliggöra vad det innebär
Andra insatser att prioritera:
*likvärdiga förväntningar och förutsättning för rektor att leda (ex: lika närstöd, antal medarbetare)
*vi behöver prata samma språk
*rektor kan träffa politiker, prata om organisation och utformning, en dialog och lyfta kunskaper om realiteten
Koppling till rektorsverkstäder
*diskussioner och samordning
*stöd att förstå ny riktlinjer
*tydliggöra samband
*minska klyfta mellan politik och verklighet
*krav kontra vad som är realistiskt
*att UC träffas och samordnar så att likvärdigheten säkerställs
*tidiga insatser för eleverna
*diskutera F-9 perspektivet
---------------------------------------------------------
Nästa grupp
Viktiga insatser att prioritera
*nr5 och nr6
Tydliggöra det pedagogiska ledarskapet, vilka förväntningar, konkretisera och i en dialog
Att rektor får förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag
Andra insatser att prioritera
*Utveckla undervisningen är huvudprocessen
Koppling till rektorsverkstäder:
*Dialog kring det pedagogiska ledarskapet, skapa samsyn om förväntningarna
*Tydliggöra bilden av vad vi ska utveckla i undervisningen, få en bild av hur det ser ut på skolorna, samt att koppla det till forskningen
Hur når vi barnen? Hur lär man sig?
*Digitalisering, hur gör jag som ledare i detta arbete.
*Ta del av forskning, jobba med universiteten, kan en ingenjör gå in i skolan och undervisa?
*Omvärldsbevaka vad som är en god och framgångsrik undervisning, se Skolinspektionens rapport kring detta.
*Fokus på förutsättningar och roller
*Tydliggöra vilka stödmöjligheter som finns för rektor, när stödet finns tillhands är viktigt. Viktigt med info om detta.
*Utveckla en plattform för hur frågor ska sorteras, var ska information ligga, hur mycket ska skickas på epost till rektor
*Utveckla en kommunikations- strategi för hur information ska flöda, använda digitaliseringen på ett föredömligt sätt som rektor till lärare
Koppling till utbildningsområde
*Fördjupa sig och utveckla kunskapen kring det pedagogiska ledarskapet, läsa en bok tillsammans, använda Skolverkets material
*Fortsatt kollegialt lärande i mindre grupp
*Ta med erfarenheter från rektorsverkstäderna till utb.områdena, 

Stärka den kollegiala dimensionen! skapa förutsättningar för lärare att praktiskt lära av varandra genom tips och råd med konkreta verktyg och metoder kring undervisningen.
Metodhandledning!

Andra insatser
1. Avlasta lärarna kring administrativa arbetsuppgifter och övriga arbetsuppgifter. Lärarassistenter.

Viktigt med samarbetet med lärosätena och att dialogen fördjupas utifrån verksamheten och grundskolans behov. Nya lärare.
Prövotid för nyanställda lärare?

Förstelärare
behöver vi ta ett gemensamt tag om över hela staden. Hur utvecklar och förvaltar vi försteläraruppdraget och nyttja dem som är i den dagliga verksamheten varje dag.
Lärares karriärmöjligheter men också viktigt att inom sin inre organisation som rektor leda och fördela kring uppdrag, roller och mål.

Arbete på rektorsverkstäder och inom utbildningsområden

Hur leder vi vår inre
utvecklingsorganisation? en bra fråga för rektorsverkstäder.

Viktigt med fördjupat arbete kring grunden för kollegialt lärande, mer inslag av auskultation genom styrd insats ex. vänskola. Att lämna avtryck genom teman där vi diskuterar ledarskapet i klassrummet, hur gör jag som lärare praktiskt?

Lärarverkstad inom staden med
handfasta aktiviteter.         

Att lämna avtryck genom teman där lärarna diskuterar ledarskapet i klassrummet. Hur gör jag som lärare praktiskt vid  undervisningstillfället?

Kollegial verkstad för lärarna inom staden. Förstelärare som förslag att börja med.

Prioritera likvärdhet balansera at med det som är olika 

Det är den största utmaningen men väldigt lika 

 

Hur skall man 

Lärande samtal kring uppföljning och analys 

Gemensam förståelse  av kvalitet i undervisningen, systematik i uppföljningen 

Tips och ideer 

Studie besök 

Lika lika lika 

Kunna ge varandra ideer utifrån olika problem 

Lite mer utmaningar som kanske inte kommer upp i utbildningsområdena för att man känner varandra förvägl 

Skapar möjlighet att utvecklas utanför sitt egna område 

TA med frågor från UO till rektorsverkstaden 

 

Arbeta med i UO 

Fokus på lärande och elevunderlag 

Kompletterande resurser till skolan 

Systematisk uppföljning 

Lilkvärdhet i området som kan leda till likvärdhet i staden 

Förberedande och uppföljning av vad som händer och sägs i rektorsverkstaden 

Grupp 9
Inga uppdrag från politiker om sånt som inte har med skolans uppdrag att göra. dvs inga uppdrag från sidan
Om vi skall kunna sätt in e insatser som behövs måste man ha en ekonomi
gör vi rätt saker på skolan
skulle vi kunna göra saker på annat sätt, skulle lärarna kunna förändra sitt arbete för elevernas skull. Det är det jag som rektor kan påverka
Vi diskuterar sällan undervisningens kvalitet. Vad kan man utveckla i undervisningen för att komma åt den inre motivationen

Prioritera andra insatser än utredningen
digitaliseringsstrategi
Huvudmannen håller undan sånt som inte har med det direkta uppdraget att göra
kompetensförsörjning
lyfta goda exempel från huvudmannasidan
att huvudmannen även efterfrågar resultat från grundsärskolan

Rektorsverkstad
arbeta med olika goda exempel och metoder för att höja undervisningens kvalitet
Jobba med det kollegiala lärandet kring olika frågeställningar.
Vad innebär de goa exemplen för min verkstad. kanske workshops för att kunna ställa fördjupande frågor.
En tydlig lärandesituation och ett djupare perspektiv för att kunna ta till sig och använda exemplen.
Hur behöver jag tänka utifrån styrning och ledning och ledare. Vad betyder det som vi arbetar med för min verksamhet så att det inte enbart blir ett exempel.
Ger bredare perspektiv än bara kring de som man "känner"

Utbildningsområde
behålla målfokus kring det som man arbetat med i rektorsverkstaden. Borra mera i de frågorna. Hålla i frågorna och tillämpa beroende på hur de olika områdena ser ut.
Någon kan inte se kopplingen mellan UO och rektorsverkstad
Andra kan se en förlängning av rektorsverkstaden i UO. Måste vara väl valt för att det inte skall bli tuggigt.

Grupp 8
Prioriterat
En budget, en ny fungerande skola
Sjösätter mottagningsgrupper för grundsärskolan
bidra till ett kollegialt lärande
Behöver personal för att kunna genomföra bedömningsstöd och kartläggningar
likvärdhet i skoladministration, intendenter, rektorsuppdrag. Behöver ses över   

Ytterligare insatser
bra årshjul och uppföljning av elevresultat
hur gör man bra avstämningar
elevhälsan är en viktig del och när man delar den med andra kan det stöka till det särskilt när man delar den med olika andra skolor

Rektorsverkstaden
hur ser man bra uppföljningar av elevernas resultat, extra anpassningar, Jag har min lilla blankett, hur ser era ut
vad är det vi gör som gör att det verkligen händer i klassrummet. Studiero vad händer i ett framgångsrikt klassrum Hur sprider man det.....
Stödet med årshjulet hur tänker ni andra för att skapa ett likvärdehet arbete
Balansen mellan det som alltid skall göras och de gemensamma utvecklingsområdena. Hur får man till ett likvärdigt arbete kring detta
Identifiera vad som behöver göra

Skrivarverkstäder när det gäller blanketter och svar till myndighet 

Träffa andra rektorer som har särskola 

Viktigt område är ledarskapet i klassrummet både som rektor och lärare 

 

Hur driver jag det pedagogiska arbete på skolan 

Rektorerna vill ägna sig åt att hur leder vi arbetet så att det blir utveckling i klassrummet 

  

Utbildningsområden 

Fördjupa sig kring det som man arbetat med i rektorsverkstaden 

Stöd i olika processer ex bedömning förskoleklass 

Diskussion om vad som räknas som nyanlända. De kommer fram till att det handlar om elever kortare än fyra år.
De berättar om sina erfarenheter kring nyanlända.
De tycker att elever ska gå på skolor i sin närheten (främst yngre åldrar). Ska elever bussas?
Det gäller att utveckla samarbete med grannskolorna/närområden.
Ska man samla eller sprida resurser, dvs ska nyanlända gå "alla" skolor.
Kan vi kompetensutveckling eller locka kompetent personal till enheterna. Kan man sprida personal med kompetens kring nyanlända till andra skolor eller ha fortbildning?

Grupp 12
Det är bra att skolor ligger vid knutpunkter, men ligger utanför vårt ansvarsområde.
Att se till att alla skolor har förutsättning att ta emot nyanlända.
Det bör finnas "Välkomsten", sen gå på den skola som eleven "vill". Vilka elever "passar" för Välkomsten?
Andra rektor vill ha de nyanlända direkt på sin skola.
Att det finns nätverk mellan skolor för att säkra kvalitén.
Det behöver finnas nätverk för kartläggningen.
Ambulerande "konsultteam" för att stötta skolor med nyanlända.
Klara kompetens svenska som andraspråk.
Kan skolor dela på personal med specifik kompetens.
Att det finns samma/gemensam riktlinjer (tex bemanning, studiehandledning, SvA)
Utveckla tidigarelärare i svenska som andraspråk.
Vilket "ansvar" tar skolplacerarna på Myndighet?
En central enhet tar fram hur man går vidare med strategin.
Hur använder vi att UO är blandade socioekonomiska?

Grupp 11
Det är bra att skolor ligger vid knutpunkter.
Skolors nära placering i förhållande till knutpunkt är bra för att få kompetent personal.
Hur hanterar man det fria skolvalet, närhetsprincipen?
Man kan styra med skolpengen.
Rusta upp/bygg nya skolor.
Ska elever verkligen bussas?
Tydlig insats i kompetens ang samhällsbyggand/planering, omvärldsbevakning kopplat till fastighet.
Samverkan mellan grundskoleförvaltningen och lokalsekretariatet måste ökan ang skolors lokaler.

Det måste till någon slags kvotering var eleverna går för att öka mångfalden.

Hur kan skolor som har stor erfarenhet av nyanlända stötta andra skolor?

Viktigt med en bra introduktion

Att stärka rektorers kompetens i det pedagogisk ledarskapet
Vad lägger man i i det pedagogiska ledarskapet. Vi har alla gått rektorsutbildning

Att göra skolor med stora utmaningar till attraktiva arbetsplatser

Viktigt med kontinuitet. Handledning, högre lön

Övrigt
VI är väldigt ensamma. Viktigt att ha en grupp omkring sig som  stärker rektor i sitt ledarskap

Biträdande rektorer känner sig på vissa ställen inte välkommen i den nya organisationen. Det finns en förväntan att vidarebefordra information till sin biträdande rektor "när man är hemma igen"
Vi spelar olika roller och biträdande rektor behöver input
Vi har fått olika besked om detta
Det är viktigt att vara rädd om biträdande rektorer. Låt dem vara med på Rektorsverkstäder. De står nu utan kompetensutveckling och sammanhang..
Det finns tillfällen där rektorer kan träffas själva 3 av 4 onsdagar.

Viktigt att skapa en organisation som rektor kan leda.

Det finns en risk med en administrativ chef att hen ger  rektor fen mängd uppdrag
Viktigt att rektor kan delegera.

Viktigt att med ett situationsanpassat ledarskap
Vi behöver ett samordnat ledningsstöd
 

Strategi: tillsätt aldrig en ny rektor på en enskild skola. 

Svårt att gå ifrån " egen grupp" . Kan vara svårt att få mandat  

Möjlighet att kunna delegera till någon annan. Att vi har olika roller.

Rektorsverkstäder
Samarbete mellan olika skolor kring olika frågor eller dilemman  i våra utbildningsteam.
viktigt att definiera vad vi lägger in i begreppet likvärdig skola.

Fortbildning kring ledningsstrukturer. Viktigt att föra
Tydliggöra rektors frirum. Hur ser spelplanen ut. Var går gränserna?  Vem skall delta vid Rektorsverkstäder? Våra UC ger olika besked.

Viktigt att få en bra introduktion i yrket, att få en mentor.
Hade varit bra att få börja som biträdande rektor och få möjlighet att "gå bredvid". Ett sätt att skola in sig i yrket.

Grupp 12

Alla skolor har stora utmaningar. Vi prioriterar den första.Den känns som en sammansfattning av alla insatser.

Vi behöver prata om lön, man pratar inte så mycket om det. 
Rektors inre organisation , det är viktigt att få rätt förutsättningar, en tillräcklig del i min budget för att kunna anställa dem jag behöver. 

Antal medarbetare/ rektor är viktigt.
Det är viktigt att ha en rektor på en skola. Nu är vi tre och det är svårt att få en helhetssyn. Om vi inte kommer överens så blir det som det blir. det vore bättre med ett system med biträdande rektorer.

 

Det är fel att få en tjänst som rektor om du inte har gått rektorsutbildningen 

Det vore bra med ett trainee år, tex. på 3 år. Under den tiden jobbar du som biträdande rektor och går rektorsutbildningen. 

Rektorsakademien känns inspirerande. Stötta nya kollegor får mig att stanna kvar . 
Teamen kan vara det konkreta och handledning från någon rektor från annat UO.

Det är viktigt med ett nära ledarskap till min chef/ UC,  återkoppling och förtroende.  

Se till att det finns tid att arbeta med det pedagogisk ledarskpet, det är viktigare att stärka närstödet till rektor.

Tid för kollegialt lärande

Riktade insatser efter behov.

Definiera pedagogiskt ledarskap.
Problematisera vad det är som gör att vissa rektorer lyckas bättre.

Hur gör vi med våra biträdande rektorer. Vad händer om inte de är med i vår dialog.?

Arbeta med rektors arbetsmiljö på APT i våra UO.

UC behöver kartlägga sina rektorers behov av närstöd i individuella samtal.

.

Hanna Simonsson, Frölundaskolan (7)
Josefin ERlingsoon, Hällsviks bycenter & Österödsskolan (5), Aldis Einarsdottir (Sisjöskolan (7), 
Rikard Krus Grundsär O-H (4), 
Marie Carlsson Gärdsmosseskolan (4), 
Elisabet Jonasson Hjuviksgården + Snäckeberget (5), 
Minou Padellaro GSR, Efus (SoS), Ingrid Lindblad Fjällskolan (3), Viktor Graf Kannebäcksskolan (SoS), 
Katarina Särnholm Lillebyskolan (6), 
Anna Koppfeldt Sandström Brunnsboskolan (6), 
Olle Eriksson Oscar Fredriksskolan (3)

Viktigta att vi inte bidrar till att förstärka vissa bilder som finns av skolor/områden. Retoriken gentemot vårdadshavare, personal, elever 

Hur kan placeringseneheten bidra till att styra placeringar inom de ramar som finns? 

Underlätta rörligheten beroende på hur vi organiserar våra enheter, t ex bussning till områden med få nyanlända 

Jobba med att hela staden är alla ungdomars 

Likvärdig skola, byta erfarenheter över hela staden, som idag 

Resursfördelningsmodell som tryggar likvärdighet, hur blir det för dem som får förändrade förutsättningar? 

Jättemöjlighet att mötas över staden, gemensam kompetensutveckling 

Resursfördelningen måste korrigeras efter hand så att det blir likvärdigt – den kompensatoriska pengen måste ge effekt – om inte så gör vi nåt fel 

Många lagar att förhålla sig till – inte bara hålla budget 

Förskoleklassvalet är viktigt – dialogen då är viktig, man måste välja skola 

Reklam för skolan? Hur gör vi där? Bör göra samma? Vi ska inte konkurrera med varandra. 

Svårighet att finnas i samma område som friskola som också lockar elever, massa överraskningar varje skolstart. 

Ska man få lov att byta mitt i terminen? Hur ska man tolka lagen där? Pröva den frågan. 

Förbättra dialog med friskolorna 

Barnen äger kommunikationen om ”bra ” skola nån annanstans. Nå vårdnadshavare med balanserad info. 

Tryggheten i närområdet är viktig 

Vad är det som ska gälla – lyft fram alla skolor, 

Svårt att skilja ut insatser, de hänger alla ihop.

Viktigast är att tänka ”hur gör vi?”

Rektorerna behöver stärkas som grupp.

Det är viktigt att komma ihåg att eleverna i grundskoleförvaltningen är medborgare i stadsdelarna. De kan inte släppa barnen!

Viktigast att prioritera är:
Grupp 3: samarbete med lärosäten och att renodla uppdraget

Grupp 2: renodla uppdraget, samarbete med lärosäten, stärka stadens arbete för att öka andelen behöriga…

Grupp 1: samarbete med lärosäten, göra skolor med stora utmaningar till attraktiva…, hur gör man för att underlätta det första året

Jobba med tillit.

Positiv marknadsföring, ”ett annat eko”: det är inte tråkigt att vara lärare, goda exempel. Då måste man också kunna styra uppdraget.

Hjälpas åt över staden med vad man kan sälja in skolan med.

Hitta bedömningssystem som utgår från de framsteg skolan gör, även om man har låg måluppfyllelse i hårda siffror räknat. Ge cred för det som är bra. Synliggöra förädlingskurvan, ”vi klarade av att göra det där lilla”.

 

Kan HR hjälpa till när det gäller att få behöriga lärare på skolor med stora utmaningar?

Staden hitta strategi för att fördela behöriga lärare.

Hur ska stödprocesserna se ut för att lärarna ska kunna fokusera?

Vi glömmer ofta att utvärdera, tänk på att utvärdera också våra stödprocesser.

Kvaliteten i kontakten mellan lärare och elev ska stärkas, titta då på allt stöd och alla processer, är de nödvändiga?

Får vi hjälp av förvaltningen med att göra nulägesanalyser och koppla till forskning?

Få hjälp att identifiera framstegen.

En kommunikationsavdelning som lyfter det som är bra och pumpar ut det.

Identifiera faktorer som får folk att flytta eller stanna. Inte bara hög måluppfyllelse, utan också att det krävs starkt engagemang eller att man får tillfälle att möta utmaningar.

 

Det har varit snudd med de olika ”lyften”, de lärare vi har måste flytta för att få högre lön.

För obehöriga är inte lönen en morot för att utbilda sig, rektor har redan tvingats sätta ganska hög lön.

Man kan inte skylla på lönen längre, åtminstone de som bytt skolor har höga löner numera.

I slutändan är det en ekonomisk fråga, har man till exempel råd att skicka lärare på utbildning? Att läsa och få betalt är en förmån, det bör vara lika över staden.

Vi har möjlighet att renodla uppdraget om vi har ekonomiska förutsättningar.

Man behöver en transparens runt varför vissa skolor har ett visst stöd för att skapa förståelse för detta.

Insatserna är inget jag som rektor kan prioritera. Jo, renodla uppdraget om vi har resurser…

Man behöver ha något uppifrån, till exempel ”ni får tilldelat lärarassistenter”.

På samma budget kan man anställa färre lärare och fler andra yrkeskategorier.

Vissa lärare kan ha fler lektioner, men inget mentorskap. Å andra sidan kan det finnas elever som behöver ha sin mentor i ämnena. Det kan också finnas en motsättning med det kompensatoriska uppdraget, där man jobbar mycket med familjen. Fokuserar man bara på undervisningen kan relationerna bli lidande (ex ämneslärare i fyran, där relationerna blir svagare än i trean och eleverna har svårt att klara det)

Ta bort rastvärdskap

 

Titta på de skolor där man gjort ekonomisk satsning, var har det gett resultat? Utvärdera de insatserna.

Identifiera välskötta skolor i ”svåra” områden som har lätt att få personal och se hur de gör.

 

Vem gör lärarnas bortplockade uppgifter? Lärarassistenter?

Anställa andra yrkesgrupper, till exempel socionomer, socialpedagoger för att avlasta arbetsuppgifter. De behöver då en tydlig arbetsbeskrivning.

Socialtjänsten behöver göra sitt uppdrag, det är också ett sätt att öka attraktiviteten. Ex från en stadsdel: en SSPF-koordinator på 100% ”som ökat effektiviteten med 400%”.

Rektor vill ha en kontakt på socialtjänsten.

 

Tvålärarsystem, där den ena kan vara en pensionerad lärare.

De sista åren av yrkeslivet finnas som tillgång för nya unga lärare.

Pensionärspoolen: både goda och dåliga erfarenheter.

Om man avtackar en duktig pedagog, be hen fungera som mentor för nya. Kanske över staden?

 

Bra VFU

Introduktionsår med metodik och didaktik. Komma på hur man gör för att underlätta det första året.

Det finns utbildning, men det är svårt att få loss pedagoger som ska gå den eftersom den delvis är under skoltid

Motivera duktiga handledare, ge dem möjligheter, till exempel i form av tid.

 

Lärarakademi, stärka lärarna där de är, utveckla ämnena över hela staden. Kompetensutveckling som känns som kompetensutveckling.

Input, kollegialt lärande, fortbildning, gemensamma insatser på skolan

Skicka pedagoger på utbildning för gemensam pott.

Viktigt att man har en anknytning till forskning och utveckling, det ger råg i ryggen.

 

Vilka andra yrkesgrupper kan vi locka till skolan? Hur ska de utbildas? Vi har fördelen av närheten till högskola och universitet.

En rektor tar upp Dalarna som exempel, man har där gett ekonomiskt stöd till personer som vill bli lärare.

Satsa på validering.

Akademiker utan pedagogisk utbildning, ta ett gemensamt grepp och inventera över staden och se på möjligheter att bli lärare. Ge konkreta erbjudanden.

Det finns redan nu vägar, till exempel Brobyggarna, men det behövs ett gemensamt grepp.

 

Man kanske kan jobba med sitt parområde 1+2, 3+4, 5+6, 7+8 för att få ny energi.

Hur säkrar man VFU:n?

Det pedagogiska ledarskapet är en del av attraktiviteten, om vi får det stöd som är sagt får vi möjlighet att vara pedagogiska ledare!

Input och kompetensutveckling för rektorer, hela rektorsgruppen. Hur organiserar man på bästa sätt för att förstärka elevernas lärande? Prata organisation med varandra. Föreläsare, workshops

Valbart innehåll: workshops med olika innehåll, studiecirklar (gärna korta, kanske tre tillfällen), smörgåsbord.

Vi behöver veta hur vi ska leda pedagogerna.

Hur organiserar ni ert kollegiala lärande? Samtal mellan rektorer.

Teamlärande i rektorsgruppen. Konkreta exempel är viktiga.

Berika varandra med goda erfarenheter.

Behov av att dela upp i ”typskolor”, yrkesgrupper, et cetera.

Få reda på vad som gäller, gärna någon som kommer till exempel från myndighetsavdelningen, vad gäller nu-nu, och sen?

 

Vad händer nu rent konkret med löneturismen, får jag höja lönen för lärare som kommer från annan skola i kommunen?

Vad görs idag för att stärka arbetet med att fördela behöriga över staden?

Har vi avtal med kranskommunerna?

 

Det finns ett behov av att definiera lärares primära uppdrag över staden. Lärarna har till skillnad från stödprocesserna inga arbetsbeskrivningar.

66A vårda den, men hur gör man det?