Det betyder att människorna gav gudarna gåvor och offrade djur till dom.

När vikingarna inte jobbade så reste de inte iväg, men varje år deltog de i vissa religiösa festligheter. När värmen och sommaren äntligen kom så firades Sigrblot. Sedan strax efter skörden firades Vetrablot. Och efter midvintern firades Jolablot. Dessa festligheter var stora och dom kunde pågå i 2 veckor eller något sånt. Om inte det var högtider så kopplade vikingarna av genom att leka lekar och spela spel. De spelade och lekte t.ex. jagade de, de rodde ikapp, spelade schack, de åkte skridskor, brottades och simmade.

Spel och färdigheter

Tävlingsinriktade var de flesta vikingarna. Vikingarna utmanade varandra i brädspel när vädret var dåligt. De gillade utomhussport som t.ex. en slags fotboll, så det spelade de när det var fint väder. Vikingarna höll tävlingar som brottningsmatcher, roddtävlingar och om vem som kunde simma längst under vatten. 

Schack

En del tror att i Arabien kom vikinga-handelsmän i kontakt med schack och tog sedan med sig det hem. I vikingarnas egna länder spred detta sig snabbt. Ett annat vikingaspel var bnefatafi/hnefatafl. En av pjäserna var en slags kung, och alla de andra pjäserna var bönder. Detta spel vet ingen hur man spelade, men troligen så gällde det att alla bönder skulle försvara sin kung mot anfall som kom från den andra sidan. 

Åka skridskor

Vikingarna plockade fram sina skridskor så fort vattendragen frös till is. Skridskorna var gjorda av häst- eller koben som slipats plana och fina. Man satte en sprint i ett hål som antingen satt framtill eller baktill. Sedan bands skridskorna fast med en läderrem vid foten. Skridskoåkarna hade även stavar som de stakade sig fram med.

Spelpjäser

Spelpjäserna vikingarna använde var oftast gjorda av elfenben, glas, sten eller trä. Dessa spelpjäserna kunde ha kommit från länder mycket långt iväg, kanske ända ifrån Egypten.

Dryckeshorn

Drickande, ja det innebar en hel del i festandet. Vikingarna brygde mjöd och öl. De drack ur oxhorn men de förmögna människorna drack ur bägare av glas, guld eller silver som skaffats genom rövartåg eller handel. Det betydde att man inte kunde ställa ner hornen eller bägarna, utan man fick helt enkelt dricka upp innan man kunde lägga ner det. 

Offer

Ordet blot betyder just offer eller offrande. På var och en av de tre stora festligheterna Sigrblot, Jolablot och Vetrarblot så offrade vikingarna en häst åt gudarna. Om hästen dödades så tillreddes den som de sedan åt vid festmåltiden. Men de hästarna som offrades till gudarna blev inte alltid mat eller dödades. För ibland slog vikingarna vad med gudarna. Så länge hästen var användbar fick den leva med vikingarna men så fort den dog överlämnades den till gudarna för att bli middag.

 Rasmus

 Man skrev allt som hände på vikingatiden på runor.

Oden, Tor och Frej var de främsta gudarna. Men det fanns många fler gudar. Tor var den starkaste guden. Han slogs mot jättar. Han såg till att det var ordning i världen.  Freja var kärlekens gudinna. Hon var också krigsgudinna. Hon kunde se in i framtiden. Hon hjälpte kvinnor att föda barn. Frej såg till att allt i naturen växer och att det föddes barn. Tor var väldigt arg. Han hade rött skägg. Hans hammare hette Mjölner. 

Leorina

När kristendomen kom började fler och fler människor bli kristna. Kvinnorna gillade kristendomen väldigt mycket även om de inte kunde bli präster. Vissa begravde de döda på kristna sättet istället för att elda upp dem. Det kristna sättet var att de lade den döda personen i en kista och begravde den döde i jorden. Man la också ner ett skrin och något som den döda människan gillade innan personen dog. Vikingarna blev kristna för att kyrkan var bra på att hålla reda på folket.