<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Planetära gränser sammanfattning 6 by </title>
      <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21</link>
      <description></description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2024-10-24 16:58:45 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2024-11-30 15:18:13 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title></title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197496981</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/2974510466/a29087663c8f228ad13daea4334bfbd1/image.png" />
         <pubDate>2024-11-01 09:04:11 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197496981</guid>
      </item>
      <item>
         <title>havsförsurning</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197497450</link>
         <description><![CDATA[<p>Av den koldioxid som far ut i atmosfären pga mänsklig aktivitet absorberas 25% av havet. Koldioxiden ändrar kemin i vattnet och det leder till havsförsurning. Detta leder till att korallrev och levande organismer skadas och dör ut.</p>]]></description>
         <enclosure url="https://pixabay.com/get/g47ec937808a34f85d7135c34a154d1a4f159e6b860aeb1d363210f3a0791d9dbf2b72c9d2a2c41d041c2a5c40258bde5.jpg" />
         <pubDate>2024-11-01 09:05:07 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197497450</guid>
      </item>
      <item>
         <title>förändring i sötvatten</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197497975</link>
         <description><![CDATA[<p>Nästan 10% av väldens kända arter lever i sötvatten. Overgödning i sötvatten är orsakat av överdriven näringstillförsel som människan ligger bakom. Näringsämnena i form av kväve och fosfor orsaka kraftig algblommning som leder till överväxta sjöar och vattendrag. De mänskliga aktiviteten som orsakar överdriven näringstillförsel är för det mesta jordbruk, avlopp och reningsverk.</p>]]></description>
         <enclosure url="https://pixabay.com/get/gc61b7203ed2be9e195711cd22e1f9a9a1c6b717e1772d781a5ab8bd971aa426f74b3f3d3ce561036989132c8850f5277.jpg" />
         <pubDate>2024-11-01 09:06:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197497975</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Uttunning av ozonskiktet</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197499340</link>
         <description><![CDATA[<p>Ozon bildas och bryts ner naturligt i stratosfären, men mänsklig verksamhet, som avgaser/aerosoler (CFC-molekyler), gör nedbrytningen snabbare,-&gt; lagret förtunnas. Ozonet skyddar jordens organismer från UV-B och UV-C-strålning. Fram till 70-talet användes många ämnen som är skadliga för ozonet, vilket ledde till en stor förtunning i lagret.</p><p><br></p><p>Då uttunningen märktes, agerade människor och regeringar snabbt. Repareringen är det enda beviset på att mänskligheten faktiskt kan tillgodogöra sina misstag gällande planetära gränserna. Ozonet övervakas strängt idag.</p>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/2984223738/f8d5ac7baea399576a4a381761bd6944/ozon_idag.png" />
         <pubDate>2024-11-01 09:07:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3197499340</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Klimatförändringen</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3198905381</link>
         <description><![CDATA[<p>Klimatförändringen påverkar alla delområden i de planetära gränserna. På grund av mänsklig aktivitet, som ökat mängder växthusgaser i atmosfären, påverkas klimatet och livet på jorden av en stigande lufttemperatur.&nbsp;</p><p><br></p>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/2980486358/1fce1bcfb462afd045e88ea9c1009f1a/image.png" />
         <pubDate>2024-11-03 09:55:50 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3198905381</guid>
      </item>
      <item>
         <title>aerosoler</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3200016841</link>
         <description><![CDATA[<p>Aerosoler är små partiklar som finns i luften. I sammanhang med planetära gränser är handlar det oftast om luftföroreningar, alltså aerosoler som kommer från avgaser och förbränning. Ungefär hälften av aerosolerna är ändå naturligt förekommande, t.ex. pollen. </p><p><br></p><p>Aerosolerna reflekterar solstrålarna åt olika håll -&gt; lägre temperatur. Det kan verka som en fördel, för att det "saktar ner" klimatförändringen. Tyvärr stämmer det inte. Aerosoler påverkar inte växthuseffekten, vilket gör att klimatförändringen fortsätter i samma snabba takt. Resultatet är att vi inte kan få en fullständig bild av hur mycket varmare världen faktiskt blir.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-11-04 07:26:50 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3200016841</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Nya syntetiska substanser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3200025223</link>
         <description><![CDATA[<p>Syntetiska substanser i miljön är en ganska ny planetär gräns, vilket betyder att det inte finns mycket samlad fakta om ämnet. För att syntetiska substanser gränsen är så bred vet man inte klart var den överskrider sin gräns. Det finns flera olika syntetiska substanser, som t.ex. olika vapen (kärnvapen, kemiska vapen), mikroplaster (båt målfärg, glitter).  </p><p><br></p><p>Mikroplaster som båt målfärg är för att  undvika beväxning på bottnet. Denna substans skrider över sin gräns då större båtar målar bottnet och då slits målfärgen till havet som små mikroplaster. För mindre båtar har målfärgen inte en lika stor påverkan.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-11-04 07:32:57 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3200025223</guid>
      </item>
      <item>
         <title>biologisk mångfald</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3200096400</link>
         <description><![CDATA[<p>Förlusten av biologisk mångfald är en direkt följd av klimatförändringen. Biodiversiteten innebär variationen av allt liv på jorden - gener, arter och ekosystem, och våra komplexa ekosystem drabbas idag av förlust av arter på grund av mänsklig aktivitet. Klimatförändringen, överexploatering och förändringar i arternas livsmiljöer är de främsta orsakerna till att från och med 1970, vilda ryggradsdjur har minskat med till och med 73%.&nbsp;</p><p><br></p><p>1937 - 66% vildmark på jorden</p><p>2020 - 35% vildmark på jorden</p>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/2984236826/db6143780cffcd99eddb8d1b4ae754f1/image.png" />
         <pubDate>2024-11-04 08:22:43 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3200096400</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Dokumentären</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3210862264</link>
         <description><![CDATA[<p>Dokumentären behandlade planetära gränserna enligt ungefärliga grupperingar, t.ex. klimatförändring och biodiversitetens försvinnande under samma rubrik. Sättet som överskridandet av en gräns visualiserades på var klar och stark och betonade hela mänsklighetens ansvar. </p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-11-11 08:40:58 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3210862264</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Förändring i markanvändning</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3223873802</link>
         <description><![CDATA[<p>Den planetära gränsen om markanvändning handlar endast om olika skogar och hur det syns förändringar i markanvändningen. </p><p><br></p><p>Skogar ger oss råvaror, möjliggör skydd för erosion, reglerar vattnets kretslopp, binder koldioxid och behåller biodiversiteten. Därför är det viktigt att få denna planetära gräns till det gröna området.</p><p><br></p><p>För att få denna planetära gräns till det gröna området borde man låta ursprungsfolket få rätten till deras områden, restaurera skogsområden och ändra på vår matproduktion för att inte förstöra biodiversiteten och minska på avskogningen.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-11-19 08:32:14 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3223873802</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Biogeokemiska flöden</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3229885690</link>
         <description><![CDATA[<p>Biokemiska flöden är t.ex. kvävets eller fosforets kretslopp mellan levande organismer och miljön. Mänsklig verksamhet stör kretsloppen. Gödsel och avloppsvatten som hamnar i vattendrag kan t.ex. leda till eutrofiering, vilket i värsta fall gör att nästan allt liv i ekosystemet ersätts av alger.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-11-22 11:50:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3229885690</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Baku klimatkonferensen</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3232976839</link>
         <description><![CDATA[<p>Konferensen i Baku verkar rätt oproduktiv, länderna i västvärlden och  stora oljeländer som Saudiarabien och Azerbaidžan (värd landet) kommer inte fram till gemensamma mål, för att de senare nämnda vill fortsätta(/öka) användingen av fossila bränslen.</p>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2024-11-25 12:49:04 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/evikarpijoki/cje4ykqg9cescx21/wish/3232976839</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
