<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Padlet Psykologi II Delprov 7 by </title>
      <link>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5</link>
      <description></description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2022-04-04 17:49:16 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2022-04-30 11:18:33 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Fridas anteckningar</title>
         <author>johanna_hellen</author>
         <link>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5/wish/2129185541</link>
         <description><![CDATA[<div><strong><mark>Biosocialt perspektiv<br></mark></strong><strong>Feedback<br></strong>- Tydlig konsist och lätt att följa med i texten<br>- Gillade att det inte var uppdelar efter kapitel utan förklarades utefter olika teman<br><mark><br></mark>Intressant att läsa om kroppens utveckling de första åren. Det går att känna igen enkelt hos de barn man följt. Men spännande fundera varför kroppen genomgår dessa förändringar. Tex varför har det lilla barnen kortare ben och de sedan växer till att bli proportionellt längre? Detta för att öka smidigheten förslagvis.<br><br>Tycker det är intressant att läsa det du skriver om hjärnans utveckling och "transient exuberence", att hjärnan förbereder för förstärkning av somliga nervbanor. Och att hjärnan växer så fort, inte konstigt att barn har så lätt att lära. även hur olika hormoner påverkar hjärnan. hade varit intressant att veta på vilket sätt hjärnan påverkas negativt av kortisolet och positivt av oxytocinet. Samt hur mycket kortisol som krävs för att skada, hur extrema stresspåslag under vilka tidshorisonter krävs för att det ska påverka hjärnan.<br><br>Här slår mig verkligen att barn växer upp med så olika förutsättningar, både med tanke på det ovan nämnt med hjärnan och det du berör med undernärings livslång påverkan på IQ. Detta stödjer flera av de psykosociala teorier, som tex Sigmund Freud som starkt framhäver att mycket av barnet möjligheter till att lyckas eller inte har en bakgrund redan i spädbarnsåren. <br><br>Intressant att barn lär sig motorik från huvudet och nedåt. <br><br><br><br><strong><mark>Kognitivt perspektiv<br><br></mark></strong>&nbsp;Under 18 till 24 månader, börjar barn att tänka efter lite innan de utför en handling - intressant - bra kunskap om jag en dag får barn ;). De provar sig fram och testar, vilket vi samtalade om och Britta delade sin erfarenheter om när hennes barn var små. Detta knyter an till Erikssons teori om utvecklingsstadier, att under denna ålder undersöker barnen om den kan känna tillit eller misstillit till världen, om den är trygg.&nbsp;<br><br>Barn 2-6 har statiskt tänkande och livlig fantasi, kan bara leva här och nu. Theory of mind utvecklas senare; att kunna förstå att en annan person har ett eget liv och egna tankar och känslor. Detta blir en utvecklings vidare av det psykosociala begreppet self reffering som barnet utvecklar i spänbarnsåren, att förstå att de har en kropp som tillhör dem.&nbsp;<br><br>Intressant men förståeligt att minnet och språket är sammankopplat. Att en av anledningarna till att vi minns är att vi behöver ord för att beskriva och innan denna förmåga är utvecklad kan vi inte minnas.&nbsp;<br><br>Intressant med begreppet fastmapping, för att göra språkutvecklingen snabbare. Blir det en genväg eller senväg?<br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-04-04 17:55:51 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5/wish/2129185541</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Övriga kommentarer</title>
         <author>lifr18oa</author>
         <link>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5/wish/2129186960</link>
         <description><![CDATA[<div>Vi diskuterade begreppet temperament och att det är disponerat redan från födseln, på grund av neurokemi. Att det inte bara är en kulturell betingad egenskap som påverkar av miljön.&nbsp;<br><br><br>Anknytningen var även ett begrepp som vi berörde i samtalet. Britta relaterade till sina egna barn och Frida delade erfarenheter kring praktik i med en BVC-sjuksköterska där sjuksköterskorna tittade efter anknytningen vid besök hemma hos barnet med föräldrar. Då blev samspelet mellan barn och mor väldigt tydligt vid mötet med en främmande människa.<br><br>Vi hade båda fastnat vid "fast mapping", är det känns som en konstruktion av nutidsmänniskan för att vi vill att allt ska ske i tempo. Men vi funderade över om det är en genväg för barnets lärande eller en senväg då det behöver lära om?<br><br>&nbsp;Under 18 till 24 månader, börjar barn att tänka efter lite innan de utför en handling. Innan detta har de inte förmågan att resonera med sig själva innan, vilket vi fastnade vid. Detta trodde vi både att många inte vet, utan det är lätt att börja resonera med barn när det går över deras förmåga. &nbsp;<br><br>Vi samtalade kring neuronerna utveckling och myelination under barnåren. Att barn har så stora möjligheter till att utveckla sina förmågor under några år och att den miljö och kultur barnet lever i sedan formar vilka som lever kvar.&nbsp;<br><br>Sammanfattningsvis reagerade vi båda på att det är så mycket av barnens framtida liv som påverkas så tidigt som ger konsekvenser hela livet, som kortisols påverkan på hjärnan, ankytningen m.m<br><br><br>Intressant att barn lär sig motorik från huvudet och nedåt.&nbsp;Detta eftersom starten utvecklas hjärnan, som också är stort i jämförelse med kroppen. <br><br><br><br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-04-04 17:56:34 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5/wish/2129186960</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Britas anteckningar</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5/wish/2163126287</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>KOGNITIVT perspektiv (lånetext)</strong></div><div><br></div><div>Feedback:</div><div>Olika upplägg, först långt beskrivande stycke, sedan områden (Minne, Språkutveckling) - hade eventuellt varit bättre med ett sorts upplägg genom hela texten.</div><div><br></div><div>Anknytning till biosocial utv:</div><div>Kognitiv utveckling går generellt hand i hand med biosocial utveckling, t ex “vid 1 års ålder börjar barn utforska sin omgivning” (Piaget, s. 159), det är även först vid denna tid som kroppen har utvecklat tillräcklig rörelseförmåga (krypning eller gång) och hjärnutveckling för att detta ska vara möjligt.</div><div><br></div><div>Vid 2 års ålder, “preoperational intelligence” (Piaget) har barnets hjärna utvecklats (tillräckligt med neuroner/hjärnceller har växt så att barnet kan börja använda sig av symboliskt tänkande. Då börjar det utforska sin omgivning och ger bla blommor mänskliga karaktärer. De kan dock fortfarande inte förstå att t ex mormor en gång varit barn.</div><div><br></div><div>Transient exuberance och myelinering händer för att barnet ska kunna utvecklas på ett sätt som “passar” in i den kultur där hen växer upp. Hjärnceller som behövs för att utöva en viss färdighet i en viss kultur växer till och kopplingarna blir snabbare (tack vare myelineringen), andra tillbakabildas för att de helt enkelt inte används.&nbsp;</div><div><br><br><br></div><div>Lyft av teman inom kognitiv utveckling:</div><ul><li>Piaget och de olika faserna: 0-2, reflexer, objekt, små forskare, sedan låtsas</li><li>2-6: preoperational intelligence: språk &amp; fantasi, men inget logiskt operativt tänkande, objekt som är levande</li><li>4 års ålder: Theory of mind vid 4 år</li><li>2-6 år: statiskt tänkande</li><li>Språket: unikt avancerat för människor, redan v 2 års ålder mer än alla andra arter</li><li>Fast-mapping: redan små barn är pragmatiska (tidsbesparar de redan då?)</li></ul><div><br><br><br></div><div><strong>PSYKOSOCIALT perspektiv (Frida)</strong></div><div><br></div><div>Feedback:</div><div>Snyggt &amp; mycket tydligt upplägg, mycket bra intro&nbsp;</div><div>Lätt att förstå, gillar ordet “lekåren”</div><div>Fundera på om det är bra att dela upp enligt kapitel, eller skriva genomgående text som täcker båda fokuskapitlen?</div><div>Lätt att förstå, gillar ordet “lekåren”</div><div>En hel del stavfel (är du för snabb på tangentbordet?)</div><div><br><br></div><div>Anknytning till biosocial utv:</div><div>Stress, som spädbarnet kan uppfatta och ge uttryck för, kan orsakas av höga kortisolnivåer hos den gravida eller ammande mamman. Detta kan ge negativ kognitiv utveckling på livslång sikt (hemskt!, man undrar hur allvarliga konsekvenser och hur höga stressnivåer som behövs för påverkan).</div><div><br></div><div>Erikssons ansats om temperament/epigenic theory som skulle bero på medfödda skillnader/predisposition i hjärnans neurokemi (sen kan detta förstärkas/mildras beroende på omgivning). Detta är i linje med att neuroner förstärks eller tillbakabildas beroende på om de behövs eller ej (transient exuberance).</div><div><br></div><div>Anknytningen: neurokemin/hjärnans utveckling beror även på vilken stimulans det lilla barnet får av sina vårdnadshavare, mycket vårdande=mycket oxytoxin, ger stark anknytning, som i sin tur ger viss typ av utveckling av hjärnan (kanske mot ökad empati &amp; prosocialt beteende och undvikande av olika aggressioner?!).</div><div><br></div><div>Förmågan att utforska sin kropp för att förstå sig själv och sin identitet (Freud: sex, gender) kräver motoriska färdigheter, grovmotorik och finmotorik. Vart och ett av Freuds stadier kräver därför viss motorisk utvecklingsnivå. Därför kan de olika faserna (Freud, Eriksson) enbart ske när viss motorik är utvecklad.</div><div><br><br><br><br></div><div>Lyft av teman inom psykosocial utveckling:</div><ul><li>Människor är socialt predisponerade från födseln</li><li>Att väldigt små barn har känslor och kan känna av stress</li><li>Sidan 198: nio olika aspekter av temperament (intressant, vill lära mig mer!)</li><li>Anknytningsteorin: har så stor betydelse med anknytning i ung ålder (man ser hur illa det kan bli om anknytningen ej blir bra…..)</li><li>Temperament (predisponerat! - intressant)</li><li>Freud och kön och gender, känns lite omodernt</li></ul>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-04-28 18:14:50 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/lifr18oa/cf0nlgtdm2qybnr5/wish/2163126287</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
