Vi behöver tillsammans organisera vad som behöver göras, vissa saker behöver göras på natten för att det är för varmt på dagen, utöver det så ska det sätta upp en plan för vad som behöver göras och när det ska vara klart. Om man sätter en tidsram för arbetet så kan man också uppmuntra fritid emellan allt arbete. Gemensamt beslut och prioriteringar. 

Beslutet om vem som gör vad utgår från individernas egenskaper. Alla behöver inte gör allt men alla behöver göra något och bidra på det sätt som de kan. Anpassa arbetet efter individerna i förhållande till vad som behöver göras. Ingen bör gå sysslolös.

Stora beslut ska tas av majoriteten, medan organiseringen ska skötas av några utvalda ”ledare”. Ledarna ska utses av majoriteten baserat på utbildning, representation och logik. Alla delas in i grupper, ex arbetslag, varje grupp får diskutera vilka de vill nominera och varför, ingen gräns för hur många som kan bli nominerade men det bör vara baserat på tidigare nämnda faktorer, sedan går de vidare till en gemensam grupp och fortsätter diskussionen. 

Demokratisk ledare med gehör för kollektivet. Bör utöva situationsanpassat ledarskap, för att kunna uppmuntra motivation och ta vara på kunskap.Samtliga ledare ska ideellt representera olika grupper inom kollektivet, det är viktigt att ledarna inte är för distanserade från gruppen, det är de som ska fungera som länkar mellan gruppen och besluten som görs. Ledarna bör behandla problem och ha ett hollistiskt perspektiv på vår vistelse, blicka till potentiella framtida perspektiv. 

Kollektivets bästa ska alltid sättas först, tillit ska läggas i den som har kollektivets bästa i åtanke. Det ska tidigt tydliggöras att kollektivet är det viktigaste och att detta är ett krav för en ledarposition. Förhoppningsvis innebär detta att de som utses är de som lämpar sig bäst för uppgiften. Vid problem ska gruppen kunna avsätta någon och tillföra nya ledare. 

Fördelas efter behov, diabetiker? Fysiskt ansträngande arbetsuppgifter? Sjuka? Övrigt överskott ska sparas för framtida behov.

Hur eventuella brott mot lagarna ska hanteras, straffarbete? Fritidsberövad? För att brotten inte ska återkomma eller uppmuntra andra till det så krävs det konsekvenser.

Viktigt att alla är överens angående alla regler så att lika förutsättningar gäller för alla. 

Det behövs någon typ av organisation. Naturligt att de som oftast bestämmer, dvs lärare, tar kommandot men också de som har rätt kompetens vad gäller överlevnad. Organisationen ska bygga på att alla ska acceptera varandras olikheter. Vi tänker FIRO när det kommer till rollsökning. Vi ska fortfarande få en utbildning för att få ett gemensamt mål. Utbildningen kan vara anpassad efter livet på ön. Arbete kommer krävas och måste därför organiseras. 

Arbete delas upp efter förmåga. Även administrativa uppgifter behöver göras, t.ex. ransonera maten, planera och liknande. Detta bör någon som är rättvis och strukturerad göra, som är van vid att budgetera och som kanske inte har fysisk möjlighet att göra andra arbetsuppgifter.  Starka individer tar fysiskt jobbiga arbeten och svagare plockar frukt. Alla förväntas inte göra samma saker men alla ska bidra på sitt sätt. Vi är många och därför kan vi arbeta i skift. 

Demokratiska ledare, kanske representanter från varje klass och lärare från varje arbetslag. Då får alla sin röst hörd på ett strukturerat sätt eftersom man framför sina åsikter till representanten. Ledarna måste vara bra på att se olika perspektiv och ha förståelse för allas olikheter. Nominera och sedan rösta. (obs! hemlig röstning) 

3. Vad innebär begreppet makt för er i detta sammanhang? Är det intressant eller ointressant? Positivt eller negativt? Det jag själv funderar på är om det alltid finns maktsugna människor eller ej? Om ja hur kan dessa hanteras och kontrolleras för goda syften?

Makten är demokratisk. Kommer ta för lång tid om alla ska bestämma allt. Kan fungera som en regering - vi röstar om vilka vi vill ska besluta. Större beslut kräver folkomröstning. Representativ demokrati. Makt kan bli positivt på en öde ö eftersom beslut behövs för överlevnad. Ledningen ska kartlägga allas kunskaper och fördela arbetsuppgifter. T.ex. någon som jobbat inom hemtjänst eller sjukvård kan ägna sig åt detta om något skulle hända. 

De som gör fysiskt arbete kan ha en rätt till det överskottet, åtminstone när det kommer till mat. Dock tror vi inte på ett särskilt stort överskott. Det som går att hamstra ska göras det eftersom vi inte kan veta säkert hur länge vi är kvar på ön. Behövs en backup ifall vädret förstör planteringar osv. 

Grundlagar - man får inte döda, inte stjäla, inte skada andra och inte kränka varandra. 

Repressalier - beroende på brott. T.ex. om någon flippar ur och mördar; vem dömer straffet osv? Om möjligheten finns; “fängelse” i form av grotta. Upprepad stöld kan leda till att personen inte får lika mycket mat på ett tag. 

Psykisk ohälsa ska motverkas genom samtal med exempelvis Dennis och Ludvig

2. Om krav på organisering : 

A) Hur ska arbetet organiseras? 

Vem ska göra vad? 

Förväntas alla göra samma saker?

B) Vem/vilka ska bestämma? Eller ska det vara konsensusbeslut?

Behövs det ledare? Måla upp en bild av er idealledare enligt de ledarskapsteorier som ni nu kan?

3. Vad innebär begreppet makt för er i detta sammanhang? Är det intressant eller ointressant? Positivt eller negativt? Det jag själv funderar på är om det alltid finns maktsugna människor eller ej? Om ja hur kan dessa hanteras och kontrolleras för goda syften?

4. Hur ska eventuellt överskott av produktioner fördelas?

5. Behövs det regler och/eller lagar ? Om ja: Vilka, varför?

JA. man får inte döda, stjäla, diskriminera. Staffan och EK3:ornas juridik-elever får agera domstol. Ska vara strängare straff på ön. pga om man rubbar småsaker såsom att man stjäl mat kan detta få en större kedjereaktion än om man skulle stjäla ett äpple i ett vanligt samhälle.