<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Viktiga begrepp by Stefan Jarmander</title>
      <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q</link>
      <description>Begrepp kopplade till klimatet</description>
      <language>en-us</language>
      <pubDate>2017-10-03 09:47:50 UTC</pubDate>
      <lastBuildDate>2025-12-25 12:43:06 UTC</lastBuildDate>
      <webMaster>hello@padlet.com</webMaster>
      <image>
         <url></url>
      </image>
      <item>
         <title>Metan</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357020570</link>
         <description><![CDATA[<div>Metan är en växthusgas som jämfört med koldioxid absorberar 84 gånger så mycket värme. Att klimatet blir varmare resulterar i att permafrosten i bland annat det antarktiska haven och på tundrorna tinar. Då läpps extrema mängder metangaser ut och detta skulle leda till en drastisk ökning av växthuseffekten.  </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:13:13 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357020570</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Flygskatt</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357022061</link>
         <description><![CDATA[<div>Flygskatt är en skatt som på flygresor och finns i många europeiska länder. Syftet med skatten är att minska flygets klimatpåverkan och uppmuntra till kortare resor eller alternativa transportmedel. Det är flygbolagen som ska betala flygskatt. De kommer att behöva betala flygskatt för varje passagerare som flyger från en svensk flygplats och är minst två år gammal. Skatten är avståndsbaserad, dvs ju längre man åker desto högre är den. Flygskatten i Europa ligger idag på 60 kr per passagerare.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:14:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357022061</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Växthusgaser</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023307</link>
         <description><![CDATA[<div>Växthusgaser är gaser som finns naturligt i luften och som orsakar växthuseffekten runt jorden. När växthusgasernas koncentration i atmosfären ökar leder det till ökad växthuseffekt, det vill säga global uppvärmning. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas, men det finns fler.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:15:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023307</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Parisavtalet</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023431</link>
         <description><![CDATA[<div>Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:15:39 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023431</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Kväveoxid</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023501</link>
         <description><![CDATA[<div>Kväveoxider är ett samlingsnamn för ämnena kväveoxid och kvävedioxid. Eftersom de bildas när luftens kväve och syre reagerar på höga temperaturer kommer de flesta utsläppen från förbränningsprocesser.<strong> </strong>De bidrar till klimatförändringar och brukar tas med i beräkningar av t ex koldioxidavtryck.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:15:46 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023501</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Biologisk mångfald </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023889</link>
         <description><![CDATA[<div>Biologisk mångfald är ett landskap som innefattar många olika naturtyper, olika arter och stor genetisk variation inom arter. Det kan exempelvis handla om vilda växter, djur och svampar inklusive deras livsmiljöer.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:16:13 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357023889</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ekosystem</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357024339</link>
         <description><![CDATA[<div>Ett område i naturen med tydliga gränser där alla delar jobbar tillsammans, dvs. växter, djur, småkryp, vatten och maskar. Ett ekosystem kan exempelvis vara ett korallrev eller en skog.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:16:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357024339</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Albedoeffekt</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357024869</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Albedoeffekt = </strong>Handlar om att olika ytor har olika förmågor att reflektera ljus och i sin tur påverkar klimatet. Mörka ytor absorberar solens strålar medans ljusa ytor reflekterar en stor del av solstrålarna. Mörkt öppet hav suger mer värme från solen medans vit snötäckt is reflekterar tillbaka. Så isen har mer albedo än havet. Ju mer is som smälter desto större blir havet vilket tar upp mer värme och i sin tur smälter mer is. &nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1386997516/c200964730ab810a1c66b2d70835829f/nedladdning__2_.jpg" />
         <pubDate>2022-10-26 10:17:10 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357024869</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Tvågradersmålet</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357024983</link>
         <description><![CDATA[<div>Tvågradersmålet är ett centralt klimatmål för den globala uppvärmningen där man ska hålla uppvärmningen till under två grader. Detta mål gäller alla världens länder! Man jämför med temperaturen före industrialiseringen och idag har den ökat med 1 grad.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:17:19 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357024983</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Cradle to cradle</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357025604</link>
         <description><![CDATA[<div><br>Cradle to cradle kan definieras som design och produktion som i slutet av sin livslängd verkligen kan återvinnas, imiterar naturens kretslopp och slutligen görs om till en ny sak. </div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1387000033/f28a2b16ff7338eaf5f8eb529ca0cbc9/image.png" />
         <pubDate>2022-10-26 10:17:55 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357025604</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Biobränslen </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357025806</link>
         <description><![CDATA[<div><strong>Biobränsle = </strong>Biobränsle är ett begrepp som omfattar ekologiska och naturliga bränslen som t.ex. växter, träd och slam. I sin tur kallas dessa för bioenergi. Det är förnybara energikällor som produceras av biomassa och orsakar utsläpp av biogen koldioxid. Biobränslen bildas hela tiden. &nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:18:05 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357025806</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Fossilfritt</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357026245</link>
         <description><![CDATA[<div>&nbsp;</div><div><strong>Fossilfritt = </strong>Fossilfritt betyder att använda energi som inte kommer från några fossila bränslen. Fossila bränslen är kol, olja och naturgas.&nbsp;<br>Fossilfri energi kan då vara förnybara energikällor.&nbsp;</div><div>&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:18:32 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357026245</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Fossila bränslen</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357026940</link>
         <description><![CDATA[<div>Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Några exempel på fossila bränslen är kol, bensin, diesel och naturgas.</div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1387005927/db4341fdc304c11ea6b7f5bba6b462b9/image.png" />
         <pubDate>2022-10-26 10:19:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357026940</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Divestera</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357027385</link>
         <description><![CDATA[<div>När man divesterar så slutar man investera i något som är dåligt för miljön, till exempel fossila bränslen. Meningsexempel: vi måste divistera våra oljeaktier om vi ska ha möjlighet att nå klimatmålet.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:19:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357027385</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Klimatpositiv</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357028461</link>
         <description><![CDATA[<div>Att bli klimatpositiv innebär att man binder mer koldioxid än vad man släpper ut. Idag finns ingen oberoende standard som beskriver hur verksamheter eller produkter kan bli klimatpositiva. <br><br></div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1387005927/5b3742e9ba7c59166380f854445f2a5d/image.png" />
         <pubDate>2022-10-26 10:20:59 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357028461</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Brunkol</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357028540</link>
         <description><![CDATA[<div>Brunkol är ett fossilt bränsle, som består av döda växter och djur som under miljontals år utsatts för högt tryck och värme och på så sätt omvandlats till just brunkol. Andra exempel på fossilas bränslen är olja och naturgas.<br><br>Vid förbränning släpper brunkol ut den ökända växthusgasen koldioxid, vilket leder till en försämrad växthuseffekt. Brunkol förbränns främst för att förse oss med elektricitet. Ur brunkol kan man även utvinna paraffin - ett ämne som man kan hitta i bl.a. ljus<br><br>utmärkande egenskaper för brunkolen är dess höga vattenhalt. I otorkat tillstånd består den av 30-60% vatten.<br><br>Brunkolen är den besvärligaste kolarten ur en miljöaspekt - främst då den släpper ut mer koldioxid än andra kolalternativ såsom stenkolen eller oljan.<br><br>Brunkolen bör inte förväxlas med brunkålen, ett fullt ätbart livsmedel.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1387026026/3bb8adac2bdef66a52b6efc198726ca3/brunkol_Tyskland.jpg" />
         <pubDate>2022-10-26 10:21:02 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357028540</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Tekniköverföring</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357028868</link>
         <description><![CDATA[<div>Tekniköverföring handlar om att dela med sig av teknologiska uppfinningar företag samt organisationer sinns emellan. När vi jobbar tillsammans snabbar vi på utveckling mot en fossil fri värld och detta gör att vi snabbare kan bli bukt med klimatproblemet!</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:21:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357028868</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Greenhushing</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357029417</link>
         <description><![CDATA[<div>Innebär att man gör många bra saker för klimatet men väljer att hålla tyst om det för att man inte vågar berätta det&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:22:01 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357029417</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Ratificera</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357030378</link>
         <description><![CDATA[<div>Den process där en stat binder sig till en internationell överenskommelse, ofta genom ett avtal eller fördrag. Staten har då som plikt att följa överenskommelsen, ett exempel på detta är Parisavtalet som Sverige ratificerade år 2016. När en stat har ratificerat har de skyldighet att regelbundet skicka skriftliga rapporter till kommittén, som sedan granskar hur staten förhåller sig till avtalet och dess lagar.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:23:05 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357030378</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Växthuseffekten</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357030380</link>
         <description><![CDATA[<div>Växthuseffekten är en uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värma som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären istället för att stråla ut i rymden.&nbsp; Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat sin atmosfär. </div>]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1387005927/ce31bb9dadc8539a9fa9a36180e617e0/image.png" />
         <pubDate>2022-10-26 10:23:05 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357030380</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Bunkerbränslen</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357032039</link>
         <description><![CDATA[<div>Är bränslen som används i internationella transporter med fartyg samt flyg. De består av olja och flygfotogen, och är smutsigare än andra fossila bränslen. Dessa utsläpp är ej beskattade och ingår inte heller i klimatavtal, vilket gör att utsläppen går under radarn och fortsätter påverka klimatet negativt.&nbsp;Då undrar jag spontant varför man ej har beskattat detta, eftersom vi besakttar varor med tull så borde det väl vara rimligt att beskatta bränsle,.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:24:53 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357032039</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Biokol</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357032416</link>
         <description><![CDATA[<div>Biokol produceras genom en process som kallas pyrolys där ett ämne upphettas till en hög temperatur, ca 500-1000 grader Celsius. Biokol består av organiskt material, ex restprodukter från växtriket. Tillverkningen släpper inte ut koldioxid vilket är positivt för klimatet. </div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:25:14 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357032416</guid>
      </item>
      <item>
         <title>biobränsle </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357032849</link>
         <description><![CDATA[]]></description>
         <enclosure url="https://padlet-uploads.storage.googleapis.com/1863591605/127ea447f344868f9944461899991794/biobr_nsle.jpg" />
         <pubDate>2022-10-26 10:25:41 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357032849</guid>
      </item>
      <item>
         <title>IPCC</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357033757</link>
         <description><![CDATA[<div>IPCC finns för att sammanställa forskningsrapporter om klimatförändringar. Dem skapar även egna rapporter om den globala uppvärmningen och möjliga lösningar, till sårbarheterna. IPCC utför ingen egen forskning utan dess uppgift är att framställa utvärderingar av forskningsläget rörande den globala uppvärmningen. Rapporterna är baserade på kvalitetsgranskade underlag som genomgått kollegial utvärdering och publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter. Baserat på dessa anser IPCC det fastställt att den pågående globala uppvärmningen till största delen är antropogen, det vill säga härrörande från mänsklig verksamhet, främst sådan som innebär ökning av atmosfärens halt av koldioxid.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:26:37 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357033757</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Klimatkompensation</title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357036169</link>
         <description><![CDATA[<div>Att klimatkompensera innebär att betala för motsvarande mängd utsläpp som man orsakar för att minska på utsläppen någon annanstans. Alternativt kan man köpa utsläppsrätter så att ingen annan kan orsaka utsläpp där. Kompensationen kan också gå ut på att donera pengar till organisationer som planterar träd eller bygger ut förnybara energikällor, som ersätter fossil energi. Man betalar alltså för något klimatsmart i referens till den mängd växthusgaser man släpper ut.&nbsp;</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:28:22 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357036169</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Reduktionsmålen </title>
         <author></author>
         <link>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357038377</link>
         <description><![CDATA[<div>Reduktionsmål är olika typer av bestämmelser och mål som högre makter tillsammans stiftar vid olika typer av årsmöten som tilexsempel Parisavtalet detta ger oss en riktlinje att tillsammans jobba mot och gör det även betydligt  mer motiverande och enklare att sedan jobba mot målet.</div>]]></description>
         <enclosure url="" />
         <pubDate>2022-10-26 10:30:35 UTC</pubDate>
         <guid>https://padlet.com/stefan_jarmander1/bfcl6z7xed7q/wish/2357038377</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>
