Medicinskt behöver hon stöd utav Hemsjukvård och Hemtjänst för delning av ordinerade läkemedel riktat till sin diabetes 2 och hjärtsvikt. Tolkat av texten är det medicinska behovet tillgodosett.

- Omvårdnads

Gällande omvårdnadsperspektivet uttrycker Inga en känsla av ensamhet och att vara isolerad. Tolkat av texten är Inga tacksam för hemtjänstbesöken och detta i sin tur kan ge en känsla av gemenskap och minska känsla av isolering.

Inga har en stor önskan om att få bo kvar så länge det går i sitt hem. Något som behöver tas i beaktning ur omvårdnadsperspektiv.

- Folkhälsoperspektiv

Inga är med i en förening vilket ger henne ett sammanhang och välmående. Detta ser man i samhället flera olika föreningar där äldre samlas för att ha ett sammanhang och öka välmående. Problemet som man ser även i detta case är att riktad till nedsatt ork kan inte Inga alltid ta sig till sin aktivitet. I samhället läggs ofta ansvaret på individen själv att kunna ta sig till och från aktiviteter. Information finns inte alltid för vilka förmåner som finns.

Inga har nyligen förlorat sin man och bor ensam. Ur texten tolkat är det oklart om Inga fått stöd gällande detta.

- Individ (personcentrering)

I caset beskrivs att Inga har regelbundna känslor av ensamhet och isolering. Inga har nyligen förlorat sin man och bor ensam. Hennes barn bor i andra delar av landet.

Inga är med i en pensionärsförening där hon finner gemenskap och välbefinnande. Dock är detta på gruppnivå. Av texten tolkat har Inga inga personcentrerade möten i vardagen mer än när hemtjänsten besöker.

Inga önskar kontakt med grannarna vilket hon uppskattar.

På personcentrerad nivå har Inga hemsjukvård och får behandling för sina sjukdomar. Hon får även stöd med mat. För att få till detta har Inga kontakt med en biståndshandläggare vilket stärker hennes individuella behov. Dock ligger ansvaret på Inga som individ att uttrycka sitt hjälpbehov. I texten framkommer det att Inga vill bo hemma och inte flytta till boende. Något som kan hindra Inga att uttrycka alla sina hjälpbehov till biståndshandläggare för ökade insatser.

- Grupp

Inga är med i pensionärsförening. Detta är en grupp som ger henne ett sammanhang. Dock saknar hon tillhörighet i grupp och samhörighet i resten av vardagen.

- Samhällsperspektiv/nivå

Vi som grupp ser att detta är ett vanligt förekommande problem hos äldre framförallt med isolering och känsla av ensamhet.

- Tillåt er själva att vara kreativa och släpp lös fantasin!
- Hur det skulle kunna vara, i den bästa av världar?
- Fyll på med det som saknas i ert Case och fyll i deras drömmar

Våra rekommendationer i ett drömscenario är att Inga väljer att prata med biståndshandläggare och får en plats på ett äldreboende. Detta riktat till uppfylla känsla av grupptillhörighet, sammanhang och glädje/välmående. På boende får hon möjlighet till aktiviteter på grupp och individnivå. Hon får där personcentrerad vård och omsorg. Att flytta till boende tar ej bort möjligheten att kunna åka iväg till aktiviteter och åka till pensionärsföreningen. Boendet kan hjälpa att boka transporter och följa med. Inga blir en del av något större ur medicinskt perspektiv, omvårdnadsperspektiv och personcentrering.

Riktat till caset och verkligheten för Inga behöver vi möta henne i personcentrerad vård och erbjuda ökade insatser hemma och se över möjlighet till transporter till/från aktiviteter för att fortsätta behålla sammanhang för Inga. Detta riktat till Ingas största dröm faktiskt är att få bo kvar hemma.

- Inga känner sig ensam trots att hon får hjälp av hemtjänsten 2 gånger/dag. Så ur ett medicinskt perspektiv får Inga den hjälp hon behöver med läkemedel hemma och regelbundna kontroller.

- Ur ett folkhälsoperspektiv är det bäst för Inga att bo på ett boende eftersom hon saknar stöd från sin familj.

Hans ryggmärgsskada, att han använder rullstol, smärtpåverkad, hur ska man kunna behandla och anpassa behandlingen för att bota smärtlindring, vilket kan göras genom operation.

Omvårdnadsperspektivet

Hur han påverkas psykiskt efter skadan och att han har flytt från krig. Psykiskt påfrestande att han har gått från fullt frisk till anpassad lägenhet för han funktionsnedsättning.

När det gäller andlighet så kan han även har tappa sig själv eftersom det var en sån stor förändring. Som muslimsk man att man har fördomar att familjen ska hjälpa till och hur han påverkas av dem fördomar. Att ge mål och hopp till honom genom olika grupper och dagliga verksamheter.

Folkhälsoperspektivet

Genom dagliga verksamheter kan få hopp och tips från andra som är i liknande situation om Ali. Han kan se hur andra lever med samma funktionsnedsättning. Han kan även hitta hopp i sin religion genom dagliga verksamheter och träffa andra.

Han kan få en bättre livskvalité genom ökad assistans, vilket kan öka hans känsla av självständighet. Det kan exempelvis vara färdtjänst då det kan bli lättare för honom att ta sig till olika ställen.

Personcentrering

Någon lyssnar på honom och hans behov så att han inte känner sig hjälplös. Han är väldigt målmedveten och det är viktigt att lägga stor vikt i att stötta honom så han kan nå de målen. Han ska ha möjlighet att få erbjuden ytterligare hjälp och kontakter vid samtal, ex. kurator på grund av att han har flytt krig och varit med om en trafikolycka.

Hans livs ska anpassas och byggas upp så att hans behov kan mötas. Det beror också på hur allvarlig skadan är och hur lång och mycket rehabiliteringen är. Han känner att han vill komma tillbaka till sitt arbete eftersom att han känner att arbetsmarknaden är orättvis och tuff. Han vill även vara fullt delaktig i hans vård för ökad självständighet och självkänsla och minska maktförhållandet.

Det finns hjälpmedel som elektriska rullstolar, anpassad bil för att få mer självständighet, ekonomiska förutsättningar.

Det bästa hade varit om han hade fått full återhämtning och blivit tillfriskning.

Grupp

Se till att han har ett socialt nätverk. Han ska ha möjlighet att utföra sin religion utan förhinder som exempelvis anpassning för att komma in i moské.

Det är viktigt att ta reda på hur det ser ut för honom att komma tillbaka till sitt tidigare jobb som grafisk designer. Med anpassade arbetsuppgifter, hur ser det ut för honom på arbetsplatsen med rullstolsanpassnad arbetsmiljö och är det möjlig för honom att arbeta hemifrån?

Hans familj ska kunna ha möjligheten att kunna hjälpa Ali utan att konflikter eller andra negativa situationer uppstår. Det innebär att de ska ha rätt till utbildning och kunskap om egenvården, hemvården och anpassningar i hemmet. Alis funktionsnedsättning ska även vara anpassat till hans familj för att de lättare ska kunna stötta honom i sin resa och lättare kunna nå målen.

Samhällsperspektiv

Han har tillgång till anpassning, färdtjänst och assistans. Men hur mycket pengar kan samhället lägga på person? Eftersom att det kostar pengar.

Han ligger väldigt långt ner samhället på grund av hans funktionsnedsättning oavsett utbildning. Hur mycket kan samhället ge kontra till vad han vill och behöver, och att han kan vara delaktig i vad som är viktigt och mindre viktigt.

Han ska kunna bidra till samhället och också kunna få av samhället, vilket kommer öka hans självkänsla.

Det mest optimala för Inga i ett medicinskt perspektiv vore att flytta in på ett boende då personalen kan ha regelbundna tillsyner på hennes blodsocker och koll på hennes mediciner. Har Inga själv förståelsen för hennes sjukdomar och hur den påverkar hennes hälsa?

Omvårdnadens perspektiv
Även här hade det bästa för Inga varit att flytta in på en boende för att få mer och bättre stöd vid exempelvis måltider. Det kan även öka den sociala aspekten då hon ständigt kan kan vara omgiven av andra människor som kan sätta sig ner med henne en stund och prata eller lyssna. Samtidigt ska hon ha rätten att bestämma själv och vara delaktig i sina beslut. Kanske finns det åtgärder som hemtjänsten kan göra för att hon ska kunna bo hemma och få fler tillsyner, resurser, aktiviteter etc.

Folkhälsoperspektiv
I detta perspektiv kan man se det ur två olika vinklar. I den bästa världen hade Inga fått bo kvar hemma där hon har all sin trygghet och alla sina saker, precis som hon vill göra. Samtidigt hade det varit bra för henne att flytta till ett boende där andra viktiga resurser kan uppfyllas, såsom sociala och medicinska aspekter.

Individ perspektiv
I detta perspektiv är det viktigt att få göra Inga hörd och därmed få bo kvar i hennes hem. Att göra henne delaktig i sin vårdplan och möjligtvis kunna få in fler vårdbesök för att hon ska få bo där hon känner sig som tryggast samtidigt som alla de viktiga perspektiven i hennes hälsa uppfylls. Där är det viktigt att sätta sig ner med Inga och lyssna på vad hon vill ha mer hjälp med och om hon känner något behov av hjälpmedel.

Grupp perspektiv
Liknande som vi tog upp ovan (folkhälsoperspektivet)

Samhällsperspektiv

Viktigt att alla i samhället har en god hälsa och därmed är prioriteten att hon får ta del av alla de positiva delarna i sin hälsa, som medicin, gemenskap, självkänsla och aktiv hälsa.

Omvårdnadsperspektiv: Anordna tillsyn via hemtjänst, så att någon kommer och ger den här omsorgen utöver medicin/mat besöket så att hon får någon sorts social samvaro. Kontaktpersonen kan uppmuntra Inga till att delta på sociala sammanhang som olika mötesplatser kommunen anordnar. Finns det någon särskilt anledning till att hon inte är aktiv pensionärsföreningen? Borde man anordna färdtjänst till henne, alternativt be biståndshandläggare prata med henne om vad som hindrar henne. Är trötthet/sjukdomen en faktor kan man hitta aktiviteter som är mindre ansträngande för henne att delta på.

https://www.kristianstad.se/upplevaochgora/motesplatser/motesplatserforettgottliv.5433.html

Folkhälsoperspektiv:

Materiella: Har sin bostad, tillgång till vård, pension/ ekonomi.

Psykiska: Känsla av oro, existentiella tankar, påverkar självkänslan, sjukdomarna kan påverka henne dåligt.

Sociala: Ensam och isolerad, svårt att få kontakt med närstående, konstant hemma, förlorar känslan av sammanhang.

Kulturella: Avsaknad av familjenärvaro kring högtider /traditioner.

Individscentrering: Får mer hemtjänst, kommer iväg på mötena, allmänna tips och råd, ha samtal med henne, få kontakt med kurator. Går hand i hand med omvårdnadsperspektivet.

Grupp: Mycket det vi har tagit upp på folkhälsoperspektivet.

Samhällsperspektiv: Behöver fler instanser som gör henne jämnlik i samhället.

Ensamheten är svår att frångå då avsaknaden av sin partner är stor. Kommunen idag kan erbjuda social samvaro antingen genom sin befintliga hemtjänst eller genom ledsagare som arbetar med kommunen. Utifrån ett biomedicinskt perspektiv skulle Inga med ansvarig sjuksköterska se över hennes medicin om det är något som påverkar hennes mående. Om det inte finns befintlig medicin skulle Inga kunna testa stämningshöjning exempelvis mirtazapin. Förhoppningen med stämningshöjare är att Inga ska hitta motivationen till att återgå till pensionärsföreningen. En ide till Inga är att erbjuda henne att skaffa ett lätt passat husdjur som skulle kunna få Inga på bättre tankar. Fysisk och rolig aktivitet är något som Inga förhoppningsvis kan testa på både för hennes välmående samt att fysisk träning kontrollerar hennes blodsocker och förbättrar hjärt- och kärlsjukdomar. Inga får hjälp av hemtjänsten och utav hemsjukvården för att få regelbundna kontroller. En ide är att vissa av kontrollerna görs på hennes tillhörande vårdcentral då hon får ett miljöombyte, träffa andra människor och lämna sin bostad. På samhällsperspektiv hade samhället kunnat göra en ordentlig satsning på särskilt boende då den stora rädslan av särskilt boende hade försvunnit. Det är en ordentlig förändring att flytta från sin bostad och om särskilt boende hade haft ett bättre rykte hade oron minskat. Framförallt är det viktigaste att Inga är den som får bestämma och besluta vilka aktiviteter hon deltar i och vilka hon inte vill vara med på, ingen från kommunen ska få gå över huvudet på Inga så hon tappar självbestämmandet.

Medicinskt perspektiv: 

• Antidepressivt. 

• Smärtlindring.  

• Samtalsbehandling, KBT, psykodynamiska terapi sessioner ex. 

Omvårdnad: 

• Anmäla diskriminering till högre makter. 

• Mer stöd i sin situation. INTE bara fysiskt. Mål: bli mer självständig och oberoende. 

• Kan behöva stödperson. Samma grupp av assistenter som tar hand om honom. 

• Egenvård. Vad kan han göra själv för att må bättre? Motivation viktigt!!! Vad vill han? 

Folkhälsoperspektiv: 

• Fokus på att förebygga hälsan. 

• Anpassningar i samhället för funktionshindrade. 

• Aktiviteter på kommunnivå. Inkluderande, träffa folk som sitter i liknande situationer. 

• Fysisk aktivitet = främja hälsan. 

Individ: (Ali som individ)

• Bli stark psykiskt för att kunna stå emot diskrimineringar. 

• Förändra det som är runt omkring fär att förändra hans hälsa. (runt rullstolen). 

• Tydlighet i vardagen, vara med och påverka vem som kommer till honom. 

• Hur han tar sig fram, anpassad rullstol. 

Grupp: 

• Vill känna grupptillhörighet på flera plan, INTE bara funktionsnedsatta. 

Samhällsperspektiv: 

• Göra samhället mer funktionsanpassat. 

• Bygga lägenheter/hus anpassade för funktionshindrade. 

Från hemtjänsten får hon tillräckligt med medicinsk hjälp och så mycket hjälp hon behöver. hon har regelbundna kontroller och flera läkemedel. Om hon inte redan har det skulle hon kunna få mediciner för nedstämdhet vilket skulle göra henne mer positiv till att umgås med andra.

Omvårdnadsvetenskapliga perspektivet:

Fastän hon får hemtjänst två gånger om dagen känner hon sig ensam vilket kan bero på att hemtjänsten endast ger henne mat och medicin, alltså bara ser till att hon överlever och inte ser henne som en individ. Medan hon egentligen skulle behöva att hemtjänsten lägger ner mer tid på att t.ex prata med henne och visa att de bryr sig och inte bara kommer dit och ger medicin ovh gör mat. T.ex skulle de kunna lägga till tillsyn eller promenad för att minska hennes ensamhet. Skulle även kunna få mer hjälp med t.ex dusch och tvätt för att då kunna ha mer ork till att komma ut och träffa människor.

Viktigt att prata med henne om vad hon prioriterar högst, är det att bo kvar i sitt trygga hem och sina grannar eller vill hon prioritera att känna sig mindre ensam genom att t.ex flytta till lägenheter med flera pensionärer.

Det verkar som att hennes sjukdom inte är det jobbigaste för henne utan ensamheten och att hon mår sämre psykiskt än fysiskt.

Skulle också kunna föreslå en permobil för att hon ska kunna komma ut mer.

Man skulle föreslå en henne en stödperson som besöker ensamma människor för att skapa social kontakt och minska isolering.

folkhälsovetenskapliga perspektivet:

Se över läget där hon bor. Om hon kanske bor på 5:e våningen utan hiss hindrar det henne från att ta sig ut medan om hon hade flyttat till en marklägenhet hade möjligheten för henne att ta sig ut blivit lättare. Men samtidigt vill hon inte flyttat på grund av sitt nätverk med grannar och förening där hon bor. Skulle hon bo på boende skulle det hjälpa mot hennes ensamhet där hon bor med flera andra äldre.

Samhällsperspektiv: man skulle kunna bygga fler lägenhetshus/marklägenheter som är gjorda och anpassade för pensionärer där de kan bygga upp sitt egna sociala nätverk men samtidigt fortfarande känna självständighet och även gör det lättare att komma ut.

Det skulle också kunna ske en utveckling inom färdtjänsten, att det kan bli lättare att kunna ta sig ut.

Ställa krav på att alla lägenheter har hissar för att underlätta och om en lägenhet inte har hiss behöver man införskaffa sig det.

Man skulle även kunna utveckla

I den bästa världen:

Hennes närstående skulle bo i närheten, besöka ofta för att minska hennes ensamhet.

Ett alternativ skulle kunna va att flytta ihop med en annan äldre för att alltid kunna ha någon att umgås med. Speciellt om de kunde flytta in i

Eller ett djur som kan minska ensamheten och skapar en trygghet.

Ur ett medicinskt perspektiv så kan Ali få stöd genom en personlig assistent och en fysioterapeut för att återhämta sig från olyckan så snabbt som möjligt. Han kan även få hjälp av en arbetsterapeut för att undersöka vilket hjälpmedel som kan hjälpa honom under hans vardag. Ali kan också behöva smärtstillande för ryggmärgsskadan och andra skador som kan se på grund av stillasittande under långa perioder.

Omvårdnad:

Ur ett omvårdnadsperspektiv så kan Ali behöva en personlig assistent som har samma bakgrund som honom, som exempelvis religion för att skapa en tryggare kontakt. Det kan leda till att han kan be om mer hjälp i sin vardag utan att känna att han behöver vara konstant självständig. För att underlätta i vårdsituationer så kan vårdpersonal prata mer med honom och vara mer stöttande under vardagen.

Folkhälsoperspektiv:

Ur ett folkhälsoperspektiv så kan Ali behöva en ny miljöomväxling så att han inte känner sig begränsad till ett visst antal platser. Han kan gå med i en förening som exempelvis en muslimsk förening för att öka välmåendet och dela med sig av sina upplevelser och händelser i livet. Han kan gå runt med sin personliga assistent för att få enklare tillgång för aktiviteter och tillställningar.

Individ(Personcentrering):

Ur ett individuellt perspektiv så jobbade Ali som grafisk designer och var självständig i sin vardag. Han kan hitta ett jobb som gör att han exempelvis kan arbeta hemifrån med grafisk design. Han kan även hitta människor med samma intresse för att utöka sitt sociala nätverk.

Grupp:

Som grupp så ska alla i hans närhet respektera honom och behandla honom som en individ och inte som en sjuk person. Han kan även få stöttning av gruppen genom småsaker såsom samtal om hans intressen och inte endast om olyckan. Hans familj ska inte känna sig tvingade att hjälpa honom på grund av fördomar av samhället.

Samhällsperspektiv:

Ur ett samhällsperspektiv så kan Ali få hjälp i sin vardag med färdtjänst så att han kan transportera sig enklare. Han borde även bli stöttad av tidigare vänner samt kollegor så att han inte känner sig isolerad , och kan fortfarande upprätthålla relationerna han har trots funktionsnedsättningen. Ali ska även få samma förutsättningar i vården som vilken individ som helst.

Omvårdnads - Prata med henne, stötta henne och försöka förstå henne på ett djupare plan.  
 

Folkhälsoperspektiv/Grupp/samhällsperspektiv - Skolan får försöka ge mer stöttning t.ex. hitta en kurator till henne. Hennes föräldrar behöver ta ansvar och se att deras dotter mår dåligt över pressen de ger henne. Sociala medier behöver ändra på sig för det skadar personers självkänsla. Tränaren och laget kan prata med henne då de borde ha märkt att hon har slutat träna regelbundet.  

 
Individ (personcentrering) - Avfölja folk som får henne att må dåligt, minska pressen på sig själv, göra det hon tycker är roligt och våga fråga om hjälp t.ex. av lärare eller hennes vänner som hon är verkar vara nära.

Enligt det Omvårdnadsvetenskapliga perspektivet. Så bör vi se till invididen och hennes familj och försöka vara mer personcentrerade. Vi ser att hon känner stor press inför skolan vilket kan leda till oro som gör det svårt att sova. Hon kanske även känner sig ensam och isolerad med sina tankar då hon ej får stöd från sina föräldrar. Och hon har tagit avstånd från sitt fotbollslag och därmed har hon mindre människor att hämta stöd från.

Vi tänker att man kan hjälpa henne att främja hennes hälsa genom att tala med t.ex en skolsköterska för att få stöd och hjälpmedel att klara skolgången. Information om sömn. Och kanske även en bättre studieteknik. Vi tycker även att man borde motivera henne att fortsätta med sina intressen såsom Fotbollen för att ha en gemenskap.

Enligt den Folkhälsovetenskapliga teorin kan man tänka att = På en gruppnivå alltså i familjen så kan man försöka stötta henne och inte ligga för hårda krav på henne. Hon kanske är uppväxt i en familj där alla är välutbildade och har det som en självklarhet.

Om man tänker på en kommunnivå så kan man tänka att det bör finnas kuratorer och sjuksköterskor som kan hjälpa till och stödja och att det finns olika fritidsaktivitet och säkra platser där man kan få vara och hämta energi. men det är inte en självklarhet i alla städer/kommuner. vi vet av egen erfarenhet att resurserna kan vara bristfälliga.

Utgår från att han vill vara självständig:

- Förebygga olika komplikationer såsom trycksår, urinvägsinfektion som förvärrar hans situation. 

- Medicinskt förebygga förlorad funktion i övrig del av kroppen, till exempel muskelmassa. Ur ett Kausalitetsperspektiv. 

-Lindra eventuell smärta med medicin. 

Tydlig struktur med medicin

Omvårdnad och personcentrering: 

Vara med och ta beslut även om han inte själv kan utföra det fysiska. För en känsla av självständighet och delaktighet. Lyssna på vad Ali känner och förstå hans behov och hjälpa till med det förebyggande.

Folkhälsoperspektiv:  

Ur en kulturell aspekt kan det vara jobbigt för den psykiska hälsan. 

Grupp: 

Familj kan vara ett stöd. Informerad om förhållande

Samhällsperspektiv: 

Arbetsmiljö

Kunna ha tillgång till fysiska miljöer. 

Biomedicinskt perspektiv

Ryggmärgsskadan räknas som sjukdom.

Han skulle kunna få lindring med besvär som skulle kunna vara relaterade till att vara rullstolsburen.

Det skulle även kunna finnas förebyggande åtgärder för eventuella konsekvenser av ryggmärgsskadan.

Praktiska åtgärder - arbetsterapeut? Hur ser den dialogen ut?

Omvårdnadsvetenskapligt perspektiv

Han behöver bli lyssnad på och ha mer möjlighet till självbestämmande. Vi försöker kartlägga på vilket sätt han vill ha hjälp. Trauman som kan vara komplexa, både eventuella krigstrauman och från att ha blivit rullstolsburen. Men även stöd för den diskriminering han upplever i vardagen. Samhörighet? Finns det risk för psykisk ohälsa för personen? Hur kan det förebyggas? Hur nöjd är han med den vård han får?

Se människan före rullstolsburenheten.

Folkhälsovetenskapligt perspektiv

Att fysiska miljöer utgör ett hinder för Ali ger inte honom samma förutsättningar i livet.

Samhället bär ett ansvar i att motverka diskriminering och fördomar kring funktionsvarierade.

Arbetsmiljön, hur kan den förbättras?

Samhället uppnår inte hans hälsobestämningsfaktorer.

Hur kan vi hjälpa honom att ha det liv som han vill ha? Finns det hinder i att träffa familjen? Skulle han behöva utökad assistans så att han kan uppleva en större självständighet?

I den bästa av världar så hade vi kunna arbeta utifrån alla de olika hälsofrämjande perspektiven och kunna uppnå målet att bota, lindra och förebygga hans ryggmärgsskada, titta på hela honom som människa, vad han har för behov utifrån de förutsättningar han har idag och även vad samhället i stort hade kunna göra för att han inte ska känna sig diskriminerad, utanför eller annorlunda. Om man arbetar utifrån alla perspektiven kommer han även att uppleva en känsla av sammanhang eftersom han kommer hunna hantera sin situation, han kommer förstå vad som hänt och varför och trots detta ändå känna en känsla av meningsfullhet.

Brist på fysisk aktivitet.  Leder i sin tur till stress, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa.

Mediciner: Samtalsterapi, Antidepressiva, Träning, och Sömntabletter. (Att tänka på: Medicinering kan i sin tur förvärra situationen i början, kortsiktigt)

• Omvårdnads

Chansen att kunna få prata och förbättra kommunikationen med föräldrarna. Samtalsterapi, kurator.

• Folkhälsoperspektiv  och Samhällsperspektiv/nivå

Politikers ansvar att begränsa och sätta regler kring, åldersgrupper och Sociala mediers. Samt ansvar kring influenser och stora kreatörer.

Utbildning och föreläsningar- för barn och föräldrar inom psykisk ohälsa.

Jobba på att inte psykisk ohälsa ska vara mer accepterat, normaliserat och inte skambelagt i samhället

• Individ (personcentrering)

Mer öppen kommunikation med föräldrar. Eventuellt att en 3:e part kan förmedla mellan dom.

Som vårdpersonal är det viktigt kunna bemöta Sara på den nivån. Eftersom hon sen tidigare har problem med psykisk ohälsa.

I den bästa av världarna skulle det vara så att Sara hade haft en trygg hemma miljö där hon känner att hon tydligt kan kommunicera om sina känslor och tankar. Att hon känner att det finn resurser och annan hjälp som skolkurator, som hon kan vända sig till för att få prata samt att få redskap till att hantera sina tankar kring att passa in i samhället och för att kunna jobba på sin självkänsla.  I den bästa av alla värdarna hade varit om sociala medier etc. inte hade kunnat ta så mycket platts och utrymme i en ungdoms liv.

Samt att hon får ordentlig sömn, träning och en god hälsa.

Omvårdnads - Ur ett omvårdnads perspektiv, så är det viktigt att personal sitter och pratar med Inga om mående, då hon är en änka och har barnen i andra städer, detta kan få henne och uppleva sig ensam i vardagen. Man kan som insatser inom hemvården erbjuda promenader och underhållning.

Folkhälsoperspektiv/grupp/samhäll - Man kan peppa Inga att gå till pensionsföreningen som hon tidigare varit aktiv i. För att Inga inte ska förlora sin sociala samvaro. Undersöka vad som brister till varför hon inte orkar lika mycket, och vad för åtgärder vi kan utföra för att förbättra detta? Gäller det den ekonomiska faktorn, psykiska/fysiska faktorn, sömnen, bostadsmiljön (kommer hon ner från sina trappor t.ex.)

Individ/ personcentrering - Inge behöver bli hörd, känna att personal och människorna runt omkring henne lyssnar på henne och att hon känner att hennes behov tillgodoses. Människor runt omkring behöver acceptera hennes vilja men ändå förklara fördelar med boende t.ex., just när det kommer till den sociala biten, aktiviteten, maten men även omvårdnaden dygnet runt. Inge vill bo hemma och då kan man erbjuda mer insatser som promenad/fika med personal.

Vi rekommenderar att prata med skolsköterskan eller kuratorn på skolan för att få stöd eller kanske vidare remiss till psykolog.

Symtom som Sara upplever är sömbesvär, generell ångest samt prestationsångest. Längre fram kan dem psykiska besvären börja manifestera sig fysiskt i form av huvudvärk, illamående och magbesvär.

Omvårdnad

Sara är fysiskt frisk men upplever psykisk

besvär, alla delar behövs för att Sara ska kunna må bra.

Folkhälsa

Saras psykiska hälsa påverkas av yttre faktorer såsom sociala medier, familjelivet och skolan. Sociala medier och den mägnden tid vi lägger ner framför skärmen är ett samhällsproblem vilket främst påverkar dem yngre i samhället.

Individ

Viktigt att inte känna sig ensam i detta, behöver stöd och behöver motiveras till att prata med sina föräldrar och förklara att pressen som hon känner av inte är upphållbar. Sara upplevs ha en väldigt dålig självkänsla vilket är något hon behöver arbeta på både självständigt men också få hjälp med.

Grupp

Sara behöver ett starkt socialt nätverk, behöver kontakt med kurator/skolsköterska och skapa vänner. Behöver även kanske skapa en bättre relation till sina föräldrar. Gå med i en läxhjälpsgrupp och få stöd med sitt skolarbete. Ägna sig åt sina kompisar på fotbollen. Viktigt med fysisk aktivitet.

Samhället

Samhället generellt behöver minska pressen på ungdomar, konstant matas vi med bilder av hur vi skall se ut, bete oss och vad vi ska inhandla men i verkligheten ser det inte ut på det viset. Yngre människor som en dag ska fortsätta bygga det samhället vi lever i kan inte växa upp med dessa ideal.

Samhället (våra politiker) behöver satsa på Ungdomspsykiatrin, Bup mottagningar och andra stödgrupper som kan finnas tillgänliga för barn och ungdomar.

Samhället i sig behöver bli duktigare på att prata om normer och psykisk ohälsa bland unga. Skolor behöver även ta tag i dessa ämnen och lära ungdomarna om detta. Hur sociala medier påverkar oss, hur normer påverkar oss samt generell kunskap om psykisk ohälsa och vem man kan vänmda sig till.

Anpassad studiegång?

Normer begränsar oss, samhället vill att vi följer ett ideal.

Hon är en 16-årig tjej vilket betyder att hon är i puberteten. Prover kan tas för att undersöka brister eller sjukdomar som leder till tröttheten och nedstämdheten. Vid sjukdom bota eventuellt lindra symptom. 

omvårdnadsperspektiv.

Uppföljningssamtal för att följa hennes uppfattning av situationen. Att få själv uppskatta och vägleda till sin egen omvårdnad. Tex uppskatta sin sömn. Lägga i från mobiltelefonen etc. Behov av att fångas upp av personer i sin närhet, som till exempel kurator, lärare, skolsköterska, föräldrar, pedagoger. Uppmuntran att prata med sina föräldrar. Vem lyssnar på henne och intresserar sig för hennes tankar. Känna sig sedd och hörd.

folkhälsoperspektiv

sociala mediers påverkan på dagens samhälle och speciellt ungdomar.
Press att få alla pusselbitar att gå ihop och prestera överallt. Tex fotboll och skola. Skolan är inte alltid individanpassad. Normer genom sociala medier. Stigma/okunskap kring psykisk ohälsa/hälsa.

Hur ser familjens situation ut rent socioekonomiskt? Kan vara en faktor.

Se till att gruppdynamiken med hennes vänner inte drar ned henne. Social påverkan kan vara en faktor till varför hon inte är motiverad till skolan eller idrotten.

Alla perspektiv går in i varandra och hennes omgivning behöver samverka/anpassas bättre.

Ryggmärsskada, smärta, livskvalitè. lindra, hjälpmedel , ytterligare stöd. Träningsprogram. Mer resurser till forskning

Omvårdnadsperspektiv:

Nyfiken på individen, fysiska och sociala. Självständighet. Anpassad arbetsplats. Man ser Ali och inte som rollstolsburen. Rättslig hjälp information om /angående eventuell diskriminering. Psykiskt påfrestande.

Reflektera önskemål/integritet. ( Personcentrering). Delaktighet, prova själv och bevara självbestämmande.

Folkhälsoperspektivet:

Lagar och regler för att underlätta daglig verksamhet. Öka anpassning mer för rollstolsburen.

Representater/organisationer för att föra "talan" för att underlätta vardagen. Vården behöver arbeta mer med denna fråga för att underlätta. Arbeta med normer i samhället.

Individ/Personcentrering:

Integritet, inte anta att man inte klarar av saker. Individanpassa.

Grupp: Inte placeras i ett"fack". Leva sitt eget liv. Stödgrupp/föreningar. Inkluderande.

Närståendesamtal (Anhöriga).

Samhällsanpassning/arbetsmiljöanpassa.

Samhällsperspektiv:

Känna sig behövd och vara i ett sammanhang.

Han får förmodligen något slags läkemedel så som antidepressiva då han troligtvis har något slags trauma både från när han har flytt, men också från olyckan, men också att han tar smärtstillande för ryggmärgsskadan. Han kan gå i samtalsterapi för det han har varit med om som barn, men också traumat från olyckan då han kanske inte vågar sätta sig i en bil igen. Han behöver ha ett regelbundet Rehabs program för att hans hälsa generellt ska finnas kvar eftersom han är rullstolsburen och det gör lätt att hans kropp förtvinar då han inte rör sig. Sen behöver han även ha fysioterapeut för sin fysiska skada.

Omvårdnads perspektiv:

Vi tror att det skulle gynna honom med att ha en sammanhängande vård då det finns rutiner i hans vardag och samma människor för att skapa en trygghet då han vet om att de kan sitt jobb, men också för att de är på hans privata plan. Hans starka vilja är något som vårdpersonalen ska lyfta och bara hjälpa honom med de sakerna som han inte kan eller klarar av själv. Han har fortfarande en bra hälsa även om han sitter i rullstol för det speglar inte honom.

Folkhälsoperspektivet:

Samhällets uppgift är att lösa så att han som sitter i rullstol ska kunna ha ett så självständigt liv som möjligt och kunna ta sig fram nästan överallt. Även att bryta normerna som finns i samhället för att det inte ska ske utanförskap. Han har redan ett bagage med att han har flytt och sen på det så har han nu fått en skada som gör att han är funktions nedsatt, vilket gör att samhället och människor ser lite ner på honom.

Bara för att han får hjälp så betyder inte det att hans familj inte bryr sig om honom. Det är bättre att få hjälp av någon som är utbildad för att hjälpa kring det han behöver hjälp med, än att det är någon som inte kan så mycket om hans skada. Det blir även mer att om familjen hjälper så blir det mer fokus på vad de vill och inte vad Ali vill. Man vill också kanske ha ett privatliv med sin familj och/eller ensam då detta är lätt att förlora om det är dem som hjälper honom.

Individ (personcewntrering):

Det är lättare att få personcentrerad vård när det är någon utomstående och inte familjen. Man ska se Ali som person och inte hans skada/olycka. För att han ska känna sig trygg så är det viktigt att man lyssnar på honom och det han vill och kanske inte alltid utifrån hans skada. Han vill vara så självständig som möjligt vilket är viktigt att ha med sig för det är det som är målet. Respektera det han vill utifrån hans religion, men också som människa på vad det är han vill åstadkomma.

Grupp:

Man kan se det utifrån KASAM genom att han ska få vara i en grupp antingen med de som har liknande skador som honom, men också med människor som delar samma tankar och värderingar (fritid). Detta för att han inte ska känna sig utanför och för att ha en delaktighet med andra.

Samhällsperspektiv:

Bryta från de normer som finns. Det är även bra att samhället kan erbjuda anpassningar till honom så som färdtjänst och personlig assistans som kan hjälpa honom. Det är viktigt att samhället kan erbjuda honom något annat jobb som är anpassat och lämpligt för honom då han har en vilja till att göra saker och antagligen inte vill vara hemma hela dagarna. Om samhället kan bidra och hjälpa honom så kan det göra att han vill ännu mer och kämpar, vilket även leder till bättre självkänsla hos sig själv.

Omvårdnad- Sara säger att hon känner sig orolig, svårt att sova, drar sig undan sina föräldrar. Rådet då är att ha ett samtal med föräldrarna eller med en kurator om sina känslor. Telefon användandet spelar även roll i att hon mår sämre, social media skapar även en stor oro och nedstämdhet för henne, ett bra tipps hade varit att minska telefon användningen, särskilt nära kvällen.

Folkhälsoperspektiv- Sociala medier spelar stor roll i samhället och ger väldigt negativa konsekvenser då alla ser hur "bra" alla andra har det.

Personcentrering- Att hon träffar någon som lyssnar på henne och ser hennes behov och ser henne som hon är. Att hon får rätt hjälp och verktyg att jobba med direkt. Innan det leder till värre psykiskt ohälsa.

Grupp- Fortsätta med det som hon tycker om. Är det att spela fotboll så ska Sara fortsätta med detta för att kanske få tankarna på annat en stund.