1. Syfte - skapa en spännande berättelse, underhållning
2. Vem skriver texten? - författare, privatpersoner
3. Innehåll/ämne/handling? - ett brott har begåtts, det finns ett antal misstänkta, flera ledtrådar, en amatör, detektiv eller polis ska lösa fallet
4. Struktur/disposition/delar - följer den dramatiska kurvan, kan vara en novell eller en roman, har alltid en titel
5. Illustrationer - inga specifika illustrationer. Ibland en bild som illustrerar innehållet.
6. Språk - berättande språk, gestaltande beskrivningar, metaforer, varvar dialog med berättande text
7. Var publiceras texten? - i en antologi, bok, internet - sida,

En typ an skönlitterär genre  

 

 

 

Utdrag från hungergames av Suzanne Collins 

https://www.grundskoleboken.se/wiki/Hungerspelen,_utdrag_ur_roman_-_l%C3%A4sf%C3%B6rst%C3%A5else#.C3.85ter_till_registret_f.C3.B6r_l.C3.A4sf.C3.B6rst.C3.A5elsetexter 

 

 

Syfte 

Det brukar inte finnas ett specifikt syfte med en novell. Vissa noveller kan dock ha ett budskap som då kan hjälpa till med att fånga läsarens intresse, men det är inte alla som har det. Det vanligaste är att novellen bara är skriven för att underhålla och fånga läsarens intresse. 

 

Vem skriver texten? 

Den kan skrivas av vem som helst. Det kan vara en privatperson som skriver hemma som en hobby, eller en författare som skriver i sitt yrke. 

 

Innehåll-ämne-handling 

En novell är en skönlitterär text, Den innehåller mycket känslor och egna tankar. Skrivaren använder sig oftast av ett mycket berättande och målande språk. 

 

Struktur-disposition-delar 

Den har oftast en huvudhandling som skrivaren håller sig till och en röd tråd utan sidospår för att inte göra den för lång. En novell är en kort roman och brukar ha som regel att vara max hundra sidor. Den brukar börja med en inledning på själva handlingen som sedan bygger upp höjdpunkten i berättelsen. Höjdpunkten vänder sedan för att rundas av vid slutet. Det är vid slutet som man i vissa fall brukar förstå vad budskapet i berättelsen var.  

 

Illustrationer 

Noveller brukar inte innehålla bilder utan oftast bara text. Vissa har dock en bild i början eller slutet på berättelsen för att hjälpa läsaren att skapa en bild på till exempel miljön runt omkring.  

 

Språk 

I en novell så brukar skrivaren använda sig av ett mycket beskrivande språk. Man brukar ofta se många verb, olika liknelser, roller i berättelsen kan också citera saker som tidigare hänt. Man försöker helst att använda ett varierat ordförråd, byta ut de ord man använder upprepade gånger mot andra synonymer. 

 

Ett exempel på en novell är “Feberdröm”, den är skriven av den kända författaren Ray Bradbury. 

Leia 8b 

Skogsfolket och folket vid havet har krigat om marker nu i över 20 år. Dom i underjorden var trötta på kriget för det förstörde markerna. Så dom tog prinsen från skog folket. Han var en ung man lång och stilig. Och dom tog prinsessan från riket vid havet. Hon var en mycket vacker kvinna.

De båda kungarna fick ett brev där stod att vi har din förstfödde. Vi kommer skicka en av våra bästa krigare för att leda er till oss. Om ni motarbetar oss, så kommer vi mata draken från underjorden med er förstfödde. Först trodde skogsriket att det var trick från riket från havet. Och likadant på andra hållet. Kungen från skogsfolket reste till riket vid havet. De båda kungarna kände sig bättre om ingen annan än dom var på mötet. Så ingen vet vad som blev sagt utom de båda, för de båda hade krigat mot varandra i över 20 år. De kom överens om att de skulle ha vapen vila.

Folk i Riket borta vid havet gick till sina små byar och frågade, om folk visste var underjorden låg. Folk visste inte eller ville inte säga var det låg. Kungen vid havet blev desperat. Det gick dagar och ingen visste var det låg. Så han bestämde sig att ge ut 10000 guld till den som visste var det låg. Folk började då berätta vad dom hade hört. Men kungen var en klok man. Så han såg att ingen kunde veta var det låg. Det kom en tjock kort man som sa att han skulle visa vägen till underjordiska riket. Kungen sa: "Bevisa det". Den lilla knubbiga mannen tog fram en järnbit som lyste blå. Alla i hallen blev helt tysta. Kungen blev helt rasande. - Du vet att magi är döds straff här,sa kungen till den korte knubbiga mannen. Han svarade:" Det är ingen magi. Det är en kemisk blandning av olika metaller". 

M a. Syfte-Den ska vara underhållande, varna och spännande. 

T b. Vem skriver texten? En författare, journalist, eller en privatperson. 

M c. Innehåll/ämne/handling- Det finns ju inte direkt något man måste följa när man gör en saga man ska bara hitta på saker. Det brukar oftast vara påhitt men det kan vara på en sann berättelse. 

T d. Struktur/disposition/delar- Inledningen: Personer (Vem/vilka) och Platser (var), Handlingen: Problem (vad händer) och Avslutningen: Lösning, 🤬. 

M e. Illustrationer- Det brukar finnas bilder i sagor men inte i alla men dom blir ju lite tråkiga utan bilder. Avslutningen ofta lyckligt 🤬. 

T f. Språk-Det var en gång. Språket är vardagligt. Språket är berättande. 

M g. Var publiceras texten? Det publiceras i böcker och berättas person till person och sprids. 

https://goodnightsaga.com/sv/rodlovan 

 

Syfte – En debattartikel är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och då med sakliga och faktabaserade argument försöker man övertyga läsaren att hålla med. Man skriver en debattartikel för att påverka och visa vad man tycker. I en debattartikel använder man sig utav faktabaserade argument för att artikeln ska bli mer trovärdig för läsaren. 

Vem skriver texten? - En debattartikel är ett bra sätt för t.ex. forskare, politiker och organisationer att nå ut och påverka med sina åsikter. Även journalister kan skriva en debattartikel i en aktuell fråga som berör många människor. 

Struktur - Tes: Debattartikeln inleds med en tes, då får läsaren direkt veta vad artikeln handlar om. Tesen förklarar din ståndpunkt. 
Argument för: Man ska visa att man har rätt. Man förklarar varför man tycker som man gör. Det kan man visa med hjälp av känsloargument och faktaargument. 
Motargument: Argument som talar emot sin egen tes. Argument mot sin åsikt. 
Avslutning: Läsaren ska få en överblick och man ska sammanfatta det viktigaste och upprepa sitt starkaste argument. Det innehåller ett övertygande svar på sin tes.  

Illustrationer – Man kan använda sig av t.ex. bilder och tabeller för att visa statistik. Man kan ha bilder gällande ämnet för att väcka läsarens uppmärksamhet och förstärka textens budskap. 

Innehåll (ej struktur) - En debattartikel är en argumenterande text vars uppgift är att påverka. Skribenten ska på ett engagerande sätt ta ställning i ett aktuellt och viktigt ämne som berör många människor. Texten drivs av en tes och genom argument för sin åsikt vill man få den som läser att dela ens ståndpunkt.  

Språk - Debattartikel är skriven i stycke-indelning där varje stycke kretsar kring ett fåtal argument. Man ska använda sig av ett tydligt, faktabaserat och formellt språk när man skriver sin debattartikel. Man ska även använda sig av källhänvisning då det blir mer trovärdigt och övertygande för läsaren.  

Var publiceras texten? - En debattartikel är vanlig i dagstidningar, men kan även förekomma i fackpress, bloggar och andra sajter. 

 Av: Izabella, Ebba och Ida Holmström  8b 

 

Ett reportage är till för att påverka och ge kunskap om ämnet. Man brukar tala om vinkeln när man skriver reportage. Man måste sätta fokus på det man vill förmedla. Den ska kännas mer levande och det är viktigt att ha med miljöbeskrivning och en intervju. Den ska ge läsaren en bild av verkligheten och ge en känsla av närvaro tack vare en detaljrik beskrivning av miljön, händelser och känslor. 

Vem skriver texten 

Den som skriver reportaget är en journalist, hen jobbar för en nyhetsbyrå och intervjuar en annan homosapiens sapiens (individ).  

Innehåll/ ämne/ handling 

Reportage handlar ofta om lite längre och mer personliga intervjuer där någons åsikt och känslor kan vara med. Texten kan handla om vad som helst, den specificerar sig inte i någon riktning men miljöbeskrivningar och intervjuer med personer är två viktiga delar. Texten består av en rubrik, en ingress och en brödtext. 

Struktur 

Det viktigaste med ett reportage är ingressen, ingressen berättar kortfattat om det som själva reportaget handlar om. Det är viktigt att inte avslöja för mycket av texten för då behöver inte läsaren bry sig om över att läsa resten av texten. Det vanligaste för journalister är att börja med att skriva ingressen. 

Illustrationer 

En bild på personen eller personerna som intervjuades är vanliga, man kan också ha bilder på omgivningen. Det viktigaste är att använda bilder som är beskrivande samt bilder som målar upp en bild för läsaren samt bilder som är relevanta (bilder som står i texten, läsaren måste “känna igen sig” i bilden och tänka “Jaha, det kommer jag ihåg”. 

Språk 

Språkligt skiljer sig ett reportage inte från andra artiklar förutom att du har möjlighet att använda ett lite mer målande språk. Det är viktigt att inte krångla till det med svåra ord och invecklade meningar, då tappar läsaren snabbt intresset. Man ska istället tänka på att använda ett varierat språk. Använd inte samma ord gång på gång, variera långa meningar och även korta och långa stycken. På så sätt skapar man en “härlig rytm” i texten. 

Var publiceras texten 

Reportage brukar man hitta i tidningar men finns också på nätet, det är journalister som skriver reportaget. 

 

Ett exempel på en ingress: 

Två 19-åringar försvann i en eka på Ålands hav en novemberdag 1984. Två dygn senare räddades de av det sovjetiska lastfartyget Dagestan. I 34 år har de burit på hemligheten om vad de såg. Nu berättar de för första gången – för DN:s Anna Bodin och Fredrik Funck. 
https://www.expressen.se/nyheter/dubbelt-sa-manga-barn-ranas-av-andra-barn/ 

 

 VEM SKRIVER TEXTEN? – En faktatext skrivs av en trovärdig forskare inom det ämnet de skriver om för att inte skapa förvirring i samhället. Ett stort exempel på varför de måste vara trovärdiga är ”wakefields article” där en forskare kopplat vaccin till utvecklad autism i barn. Detta har skapat en hysteri i samhället med den nya gruppen av ”anti-vaxxers” som inte vaccinerar sig och skapar en fara för samhället.

INNEHÅLL/ÄMNE/HANDLING – Faktatexter har ingen handling utan berättar och beskriver om en viss person eller en sak och berättar fakta om den saken/personen och oftast brukar det vara någon som har mer historisk bakgrund eller om en viss tidpunkt.

 

 

STRUKTUR/DISPOSITION/DELAR – Faktatexter brukar inte innehålla någon större struktur men om man ska skriva en faktatext innehåller den fakta om det/den man pratar om och den ska inte innehålla egen åsikt utan bara fakta.

 

ILLUSTRATIONER – Faktatexter innehåller nästan alltid någon sorts av bild, illustration eller tabell i sig eftersom det är lättare för läsaren att föreställa sig texten. Vilken av de som används beror på vad för faktatext det är. Om du läser en faktatext om någon sorts av historisk händelse som en strid så kommer det nog finnas en illustration av striden.

 

 

SPRÅK –Det brukar vara en berättande/beskrivande text till exempel om den/det. En faktatext har mycket mer formellt språk och vetenskapliga ord än t.ex. en saga eller en fantasybok.

 

VAR PUBLICERAS TEXTEN? – Texten är normalast i bokform och mer trovärdig eftersom man vet om vem författaren är. Man kan då kolla upp om författaren är trovärdig. Det kan skrivas på internet men det är mycket mindre trovärdigt än i bokform.
Farorna med osanna faktatexter – Gastronomiskt Avslutande Yttrandefrihet

          Fantasy brukar oftast vilja nå ungdomar och har en avancerad text. Syftet är att  underhålla.  

 Ett exempel på en sagoförfattare är Daisy Fisher som har skrivit Askungen och ett exempel på en fantasyförfattare är J.K Rowling. Hans Christian Andersen.  

 

Källor: Wikipedia 

 

 

Saga film: https://www.youtube.com/watch?v=sT_IycswEqk 

Fantasy film; https://www.youtube.com/watch?v=iGLCR7vo_6I 

Saga text: https://www.pitt.edu/~dash/grimm053.html 

Fantasy text:https://github.com/formcept/whiteboard/blob/master/nbviewer/notebooks/data/harrypotter/Book%201%20-%20The%20Philosopher's%20Stone.txt 

 

 

Texten skrivs för att kunna påverka och informera läsaren. 

En krönika skrivs utav en privatperson, författare och även av vissa organisationer. 

Innehåll/ämne/handling? 

En krönika är en genre som kommenterar aktuella händelser från tillexempel nyheter eller TV men även situationer och upplevelser. 

Struktur/disposition/delar? 

Först och främst hittar man ett intressant ämne som kan fånga läsaren. Därefter börjar man med en inledning som ska leda in läsaren på ämnet. Sedan ska man argumentera för sin sak och även tänka på att ha med motargument. Till sist använder man sig av en avslutning. Man kan tillexempel anknyta till inledningen eller framföra budskapet en sista gång. 

Illustrationer 

Inga speciella illustrationer används, ibland enstaka bilder för att förtydliga innehållet. 

Språk 

En krönika är en argumenterande text som skrivs väldigt fritt. Skrivaren ska gärna använda sig av ett bekvämt språk som bör kännas inspirerande och roligt. Texterna brukar vara lättlästa i syfte att roa läsaren. I en krönika ska skrivaren argumentera för sin sak och ha i åtanke att det kommer att förekomma motargument. 

Texten publiceras oftast på nätet i form av bloggar, eller nyhetsartiklar. Kan också förekomma i tidningar eller på ett dagblad.

Utdrag från expressens hemsida 

https://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/polisen-har-fatt-ett-fullkomligt-fenomenalt-spaningsuppslag/ 

Källor 

https://xn--lxhjlp-buad.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/ 

 

Ida Slättegård & Clara Björhn 8b 

 

Vem skriver texten? & Var hittar man den?
 B&C)  Instruktionen skrivs ofta av ett företag eller person som säljer en produkt och dem vill visa köparen hur man t.ex utför eller till lagar produkten. Det finns väldigt många olika sorters i instruktioner. På nätet finns det många där folk förklarar hur man utför saker i vardagen, som till exempel hur man värmer en Billys panpizza eller hur man knyter sina skor. 

  

D) När man skriver en instruktion måste man tänka på inledningen. Man måste tänka på vem som ska läsa instruktionen t.ex. om ett barn ska läsa en legobeskrivning så måste den vara anpassad efter ålder så att ett barn kan förstå. När man går över till mitten av instruktionen måste man skriva ned numrerade förklaringar om det man gör så att den som ska läsa den kan följa med t.ex. om man skriver en matinstruktion. När man skriver slutet på en instruktion måste man tänka på att få in dem sista stegen och och avsluta med en färdig bild så man ser ur det ska se ut. 

E) när man skriver en instruktion kan man använda bilder vid varje steg så att man kan se om man har gjort rätt och om man har gjort en instruktionsvideo så måste man visa tydligt vad man gör så den som tittar kan följa med.  

 

F) Man brukar skriva en instruktion i numrering så man vet i vilken ordning man ska göra grejerna. En instruktion måste man skriva väldigt lättläst så att vem som helst kan läsa instruktionerna. För att man vet inte vem som kommer läsa den. 

G) Instruktioner brukar finnas där man behöver veta vad man behöver göra t.ex på hur man gör o’boy eller hur man bygger en hylla från Ikea .


Var brukar man se en instruktion?

  

Tuva, Tove och Ida 

Brev kan vara personliga eller formella. Personliga brev skrivs av privatpersoner till varandra Och formella brev kan vara till/från skolor, myndigheter eller politiker.

Brev ska innehålla (struktur)

·         Datum och ort 

·         Hälsningsfras

·         Återknytning till sändarens brev 

·         Huvudämne 

·         Tack för sådant som brevvännen skickat med 

·         Frågor

·         Avslutningsfras

·         Avsändarens namn 

 Syften med att skriva brev

Personliga brev: Berätta något personligt, God julhälsningar, hälsningar från utlandet, hur man mår, hur den andra mår och vad man tänker på.

Formella brev: kan vara till exempel CV, klagomål.  

Illustrationer: Kan vara till exempel ett vykort med en bild på den plats du är på när du ska skicka en hälsning från utlandet och kanske en bild på tomtar och julprylar när man skickar en God julhälsning. 

Språk inom brev

Personliga brev: Använder man vardagligt språk och kanske inte slang beroende på vilken person man pratar med. 

Formella brev: Du använder dig inte av så personliga uttryck och använder dig av ett mer formellt språk. 

Publicering

Om man skriven en insändare så kan den bli publicerad i en tidning. Kända personers brevväxling kan bli publicerade i böcker. Men vanligtvis publiceras inte brev.