Upplysningen by Rikard Wettergren https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb Sammanställning en-us 2018-01-18 13:13:48 UTC 2026-03-15 18:15:51 UTC hello@padlet.com user_1412158890 https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222405505 Voltaire brukar ofta vara ett exempel i upplysningen. Man talade om demokrati och folkets upplysning. "Säg den som inte tror att problem med knark, bristande jämställdhet eller främlingsfientlighet kan botas genom upplysning." Det citatet har moralisk lyftning. 

Många historiker har drabbats av whig interpritation. Många ställer sig positivt till det som en gång ansågs vara radikalt och framåtsyftande. Det har lett fram till vår tid. Det kan därför karaktäriseras som "upplysningstänkande". Det som sägs vara reaktionärt eller bakåtsträvande, känslosamt eller mystiskt kritiseras.]]> 2018-01-18 13:29:08 UTC https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222405505 user_1412158890 https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222408514 "Dialektik der Aufklärung" (1947) lade skulden för nazism och fascism på upplysningstraditionens övertro på förnuftet. Några som ses som resultat av förnuftets diktatur är Napoleon, Kissinger, Hitler och Mussolini. 
Det moderna tänkandet vilket innefattar gamla honnörsord som förnuft och upplysning. Västerländsk ideologi började ifrågasättas. Postmodernismen har förlorat sin tro på berättelser där upplysnings framstegstro var det viktigaste. Ordet berättelse har nötts ut. Det hade från början en myt sägen eller legend. Nu känns det som ett tomt skal, det är innehållslöst.  ]]> 2018-01-18 13:37:55 UTC https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222408514 user_1412158890 https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222412815 Religionen börjar att få allt ökande betydelse. "Vad menar han? Skulle inte upplysningens förnuft längre vara giltigt som utgångspunkt för vårt tänkande och handlande? Om vi inte kan tro på vårt eget förnuft, vad skall vi då bygga våra normsystem på?" 

Voltaire kritiserade framför allt kyrkan som maktfaktor, inte religionen som privat upplevelse. Upplysningsfilosoferna var inte ateister utan deister. Många artiklar ifrån Encyclopedia of the Enlightenment religioner och religiösa ämnen. 

Upplysningen var utan tvivel en fransk företeelse. Idéerna kom ifrån tidigare rationalister. ]]> 2018-01-18 13:48:28 UTC https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222412815 user_1412158890 https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222418271 Religiösa begrepp och strömningar utreds på ett ofta klokt och pedagogiskt sätt. Ateism, deism, materialism, pietism, judaism, katolicism och så vidare brukar udredas. "Prejudice" och "reason" är också med och utreds. 

I Sverige fanns spridda inslag av upplysningstänkande men i ingen samlad rörelse. 

Det finns artiklar om Carl Christoffer Gjörwell, denne sentimentale herrnhutare och Voltaire-hatare. Däremot saknas artiklar om Peter Forsskål och Nils von Rosenstein. Flera viktiga arbeten saknas i biografin, andra beskrivs med nedsättande omdömen, medan den svenske redaktörens egen avhandling nämns som "the only synthesis to date on the Enlightenment in Sweden." ]]> 2018-01-18 14:00:51 UTC https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/222418271 Upplysningens förnuft och känsla user_1412158890 https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/227017089 Enligt det nyutkomna fyrbandsverket "encyclopedia of the Enlightenment" är upplysningens historia mellan 1670 och början av 1800-talet. Känslorna och mystiken ges sin plats. Svartmålning av upplysningens rationalism. Upplysningen har blivit en intellektuell värdemätare i västerlandet.

Upplysningen diskuteras än idag i positiva respektive negativa termer. Det fanns fransk upplysningsfilosofi och männen utmålades som okänsliga rationalister under romantiken. De saknade förmåga att förstå tillvarons inneboende mystik och religiösa hemligheter. Detta har även fortsatt in i vår tid. ]]> 2018-02-01 13:32:12 UTC https://padlet.com/user_1412158890/8b6s4r6ktjbb/wish/227017089