• Har svårt att lära sig nya ord och begrepp, särskilt ämnesord, och har även svårt att minnas de nya ord eleven har lärt sig, oavsett språk.

• Stora utmaningar med grammatikinlärning.

• Läs- och skrivsvårigheter, både i modersmål, svenska och engelska.

• Svårigheter att berätta eller återberätta en sammanhängande berättelse.

• Kan ha svårt att delta i ömsesidiga samtal.

• Svårigheter att koncentrera sig, blir oftast trött vid genomgång, läsning eller gruppsamtal. Något lättare när det är högläsning.

• Uttalssvårigheter.

• Svårt att göra sig förstådd.

• Hinner oftast inte med uppgifterna.

.

För att bedöma hur en elev ligger till i svenska kan SVA-lärarna (lärare i svenska som andraspråk) ge värdefull hjälp och vägledning. Ett effektivt sätt att identifiera eventuella språkliga svårigheter är att ge eleverna en enkel text att läsa och sedan be dem besvara frågor kring textens innehåll. Resultaten kan ge en tydlig indikation på om eleven har språkliga utmaningar.

Elever med språkliga svårigheter kan också uppvisa utmaningar när det gäller att återberätta innehåll muntligt. Denna typ av observation kan vara en viktig del i att förstå elevens individuella behov och planera för stödinsatser som kan hjälpa dem att utvecklas språkligt.

Bra med avstämningar med eleven då och då (muntligt och skriftligt) under lektionstid exempelvis efter genomgången och se om eleven har förstått genomgången och instruktionen.

Vi kan bli kontaktade av lärare i svenska för att utgöra en bedömning i ML och för att få en helhetsbild eftersom finns indikationer på att det finns språkstörning och svenska

• barnen kan ha svårt att hitta rätt ord

• svårt att prata med hela meningar, missförstår det man säger till eleven

• problem med alla sina språk

• svårt att förstå uttalet, elever kan ej säga vissa ljud och därför är det svårt att förstå dem och de har svårt att förstå

• barn har idag flera olika diagnoser och bl pga detta kan de har svårt att lära sig språket allmänt och vet vi inte något om barnens bakgrund/ diagnos då kan vi ändå se det ibland eller finns det barn, som helt enkelt har svårt att lära sig sitt ml och orsaker kan vara andra också

• yngre barn kan ha svårt allmänt att använda sitt ml i andra sammanhang än hemma. Det är bra att vänta med de yngre barn...

• bra att vi vet om barnens svårigheter, för då kan vi anpassa

Det är också viktigt att dessa strategier anpassas till elevernas ålder och mognad för att säkerställa en effektiv inlärningsprocess. Bland de metoder som kan användas ingår exempelvis kroppsspråk, visuella hjälpmedel som bilder, samt användning av film och andra multimediaverktyg samt tidliga instruktioner.

Dessa verktyg hjälper till att göra kommunikationen mer tillgänglig och engagerande för eleverna.

Samtidigt är det väsentligt att arbeta med att utveckla elevernas förståelse för olika språkkategorier, såsom substantiv, verb och adjektiv. Att lära får ofta repetera så att nya ord ska befästa.

Ofta ihopblandas med andraspråksutveckling, vad är vad vid nyanländ elev med kort skolbakgrund eller utan skrivspråksbakgrund.

Äldre elever har kanske inte alltid fått läs- och skrivinlärning på modersmål och då tar det extra tid på andraspråket.

Frågan väcks av lärare som undervisar, kanske ibland för ofta.

Samverkan modersmålslärare, sth och föräldrar för att höra om språkkunskaper i modersmålet.

Svårighet att överbrygga glapp mellan kunskaper ( om SKUA mm) som finns mellan ex. SvA-lärare och ämneslärare. Hur sprida kompetens?

Samverkan behöver ses som ett gemensamt ansvar så att frågan och eleven och dess kunskapsutveckling inte faller mellan stolarna, rektors ansvar.

Tydliga uppföljning kring nyanlända elevers undervisning och skolgång är viktigt.

Det som gynnar SvA-elever och eller elever med språkstörning gynnar alla elever som är i någon form av språklig sårbarhet.

tappa trygghet att prata inför klass kamrater.

svart att memorera trotts att man tränat flera gånger på begreppet

det är inte bara svårigheten på modersmålet utan på svenskan också , man märker när de pratar svenska med andra elever.

det svårt att de ska sitta stilla och koncentrera sig. och de blir trötta sig under lektionen.'

Svårigheter att skilja på bokstäver som ط ظ ,س ص,

Gramatiska svårigheter, elever som använder svensk gramatik i arabiskan samt arabisk gramatik i svenskan.

Begränsad språklig exponering. Pga begränsad språklig input hemifrån.

använda visuell stödd och bildstod i undervisningen.

använda enkla ord.

repetera på upprepande gånger på begreppen.

Fråga eleverna om de har förstått på instruktionerna.

Litet ordförråd.

Problem med att uttala vissa ljud eller ord.

Svårt att lära sig och minnas nya ord.

Använder enkla meningar.

Har svårt att uttrycka tankar.

Dåligt minne.

-låg förmåga att komma ihåg nya ord-begrepp

· Skapa en positiv och trygg miljö där eleven känner motivation och intresse att använda modersmålet

· Använda variation i undervisning för att befästa nya ord och begrepp och locka elevernas intresse.

· Att använda digitala läromedel som eleven kan repetera flera gånger.

Problem med att uttala och ljud.

Svårt att konstatera sig

Grammatik böjning av ord

Läsa lånsamt

-använda föräldrarna/klasskamrat som resurs

-arbeta med konkreta,visuellt material, digital stöd

Det är viktigt att fokusera på läs- och skrivförståelse samt avkodning och stavning av enkla ord på avancerad nivå, särskilt för elever som har studerat modersmålet i ett par år. Först och främst bör man ta hänsyn till elevens bakgrund, språknivå, dialekt och ålder. Dessa faktorer spelar en avgörande roll för att bedöma om eleven har en diagnos eller språklig sårbarhet.

Diglossi i arabiskan gör att  vi avvaktar med att ibland misstänka att eleven har det problemet. 

2. Att använda visualisering, kroppsspråk,synonymer i olika dialekter och i undervisningen och anpassar material efter elevernas språknivå, ålder och behov.

Läraren ska vara lagom snabbt och tydlig i sin kommunikation med eleverna.

Ge elever tydliga instruktioner och repetera informationen så att alla förstår.

Upprepa och kontrollera att eleverna har förstått genom att be dem återberätta vad de ska göra.

Anpassa språket efter elevernas nivå.

Visa hur man använder nya ord, upprepa nya ord.

Svårt att förstå instruktioner.

Svårt att hänga med på lektioner.

Svårt att komma på ord och då blir ordförrådet begränsad ( speciellt om barnet är född i Sverige), läs-och skrivsvårigheter.

Blandar mellan svenska och modersmålet. Barnen har diagnos med ADHD.

Barnen har gått med i trauma.

Svårt att samtala pga att de är blyga eller de inte vågar uttrycka sig.

Svårt att växla mellan språken(flerspråkiga barn).

Svårt i uttal.

Brist på språkförståelse.

Tappar motivation.

Trotts upprepning så glömmer eleven det pga att eleven inte hänger med.

Vad kan du utveckla i din egen kommunikation?

Visuellt stöd, kroppsspråk, film, text med bilder, fokusera på ordförråd med bilder på modersmålet och på svenska.

Skapa en trygg miljö och en bra relation med barnet.

Att våga göra fel så att eleven kan delta i samtalet.

Tydlighet, öppna frågor.

Låta eleven att känna att hon/han är inkluderande på lektionerna.

Att använda de praktiska övningar ur boken kooperativa lärande t.ex. EPA och att välja sant och falskt.

Att använda differentiering bland eleverna beroende på elevernas nivåer.

Ordlistor och begrepp med Widget.

Viktigt med förkunskaper för att eleven känna sig trygg.

Att reflektera över lektionen och sitt eget lärande.

Samarbete med vårdnadshavarna.

Bjuda andra elever i diskussionen, använda korta meningar, prata sakta, använda bildstod, använda lek och används ibland ord och meningar på elevens starkaste språk som stöd.
Det kom också förslag på att elever som har språkstörning ska ha extra undervisning eller extra tid under vecka helt enkelt.

Mindre ordförråd

Svårt att förstå instruktioner

Läsförståelse-svårigheter

Ansiktsuttryck / kroppsspråk - nästan som att de inte är närvarande

Svårt att kommunicera med vänner/gruppen

Allmänt beteende - antingen kan de sitta tysta (inåtvända) eller vara utåtagerande

Sämre förmåga med verb än substantiv

Frånvaro från lektioner

Arbetsminnet

Att det tar lång tid att befästa ordförrådet

Vad vi kan utveckla:

Att prata långsammare - men utan att ändra den naturliga rytmen på modersmålet

Att ta pauser för att låta eleverna processa frågor, instruktioner och tänka på vad de har hört

Att förbereda och gå igenom svåra ord före lektionen

Visuellt stöd - inte bara på dagordning utan även i instruktioner

Mycket mer repetition

Använda multisensoriska hjälpmedel

Använda en timer som visar hur länge läraren kommer prata om ett ämne/ny uppgift

Changing how we check in with the students - asking what, how and what do you remember.

koppla ljud till bilder, samt repetera tills det sitter.

Använder oss av spel som kahoot för att höja intresset till ämnet.

Gruppdiskussioner som får eleverna att känna sig involverade i sitt lärande samt att det hjälper eleverna att lära sig av varandra.

Begreppförklaring, vi stannar upp vid nya begrepp och förklarar dem samt sätter in dem i meningar.

Använder handdockor för eleverna när dem skall skapa fantasifyllda sagor och berättelser vilket får eleverna att känna att det blir mer lekfullt att tala arabiska. Det får eleven att sluta känna sig vara på en lektion men istället känner att de leker.

Använder oss utav hjälpmedel på nätet. Som läsframsteg för att hjälpa eleverna med läsning och utan.

Medveten ordinlärning, skapa situationer för många repetitioner, tid för processande "en sekund".

Bok: Testbaserat lärande... Bert Jonsson & Lars Nyberg

Svar 2

1. Bildstöttning och pedagogiska lekar

2. Högläsning och skrifliga uppgifter, frågaställning för att bekräfta om de fattar.

3. Kroppspråk

4. Microsoft-Whiteboard och de andra digitalla verktyg

5. Kontakta eleven och uppföjla med nya kommunikation med eleven.

6. Korta meningar och synnomer och frägaställning eller återberättning.

7. Musik

Att ta pauser för att låta eleverna processa frågor, instruktioner och tänka på vad de har hört

Att förbereda och gå igenom svåra ord före lektionen

Visuellt stöd - inte bara på dagordning utan även i instruktioner

Mycket mer repetition

Använda multisensoriska hjälpmedel

Använda en timer som visar hur länge läraren kommer prata om ett ämne/ny uppgift

Changing how we check in with the students - asking what, how and what do you remember.

1) Ordförråd och begreppsförståelse

Eleven har ett begränsat ordförråd och har svårt att förstå och använda abstrakta eller mer komplexa begrepp.

2) Grammatik och meningsbyggnad

Eleven gör ofta grammatiska fel eller har svårt att bilda korrekta och sammanhängande meningar.

3) Kodväxling och påverkan från andra språk

Eleven blandar sitt modersmål med andra språk, vilket kan tyda på osäkerhet i modersmålets struktur.

4) Svårigheter med uttal och fonologi

Eleven har svårt att uttala vissa ljud eller ord på ett korrekt sätt, vilket kan påverka talförståelsen.

5) Läs- och skrivsvårigheter

Eleven har utmaningar med att läsa flytande, förstå texter eller skriva sammanhängande och strukturerade texter.

6) Svag språkproduktion

Eleven uttrycker sig kortfattat, har svårt att formulera tankar muntligt eller skriftligt och undviker att delta i samtal.

7) Bristande språkförståelse

Eleven har svårt att förstå instruktioner, berättelser eller mer avancerade resonemang.

2) Variera undervisningsmetoder

Använda bilder, kroppsspråk, digitala verktyg och praktiska exempel för att förstärka språkinlärningen.

3) Stärka elevens ordförråd

Introducera och repetera nya ord i olika sammanhang och låta eleverna använda dem aktivt.

4) Främja interaktion

Uppmuntra elever att tala och skriva genom öppna frågor, gruppdiskussioner och reflekterande uppgifter.

5) Ge tydlig feedback

Korrigera och förklara språkliga sätt för att hjälpa eleverna att utvecklas.

6) Använda translanguaging

Låta elever använda sina olika språk som en resurs för att stärka modersmålet och förståelsen.

7) Lyssna aktivt och vara flexibel

Anpassa min kommunikation efter elevernas behov och skapa en trygg språkmiljö där de vågar uttrycka sig.

Använda flera bilder, den visuella bilder, Power -Point, repetera på vad man har sagt på lektionen.

Hjälpa till med Sv- språket, enligt läro-planen, för att förstå bättre och jämföras mede den svenska språket.

Prata långsammare, korta meningar, använda modeller.

Individuellt planering

Bild stöd

Repetition

Använder oss av spel som Kahoot!

Att prata långsammare

Bjuda andra elever i diskussionen

Svårigheter med inlärningen när det gäller NPF.

Gruppfördelningen åldersklassen.

Elever som har svårigheter ska koppla till vårdnashavare och elevhälsoteamet.

Uttalssvårigheter.

Lågaffektiv bemötande

Relation spel.

Använda tankekarta

• Vi ser till att materialet är inkluderande och speglar samhällets mångfald.

• Läromedel granskas utifrån de sex diskrimineringsgrunderna:

• Lärare i vissa kommuner planerar undervisningen tillsammans.

• Språklärare samordnar sin planering med samma tema.

• Digitala verktyg som Wigit Online och visuella hjälpmedel används.

• AI används i begränsad omfattning i undervisningen.

• Lärare samarbetar i utvecklingsgrupper för att förbättra undervisningen.

• Trots begränsad tillgång till vissa läromedel används de resurser som finns på bästa sätt.

Anpassar material efter elevernas nivå.

Använder ordbok.

·       Anpassning av svenskt material till vårt språk – eller anpassa material från hemlandet och anpassa till svenska normer.

·       Vikten av att hitta bilder som inte är diskriminerande.

·       Särskilda utmaningar för minoritetsspråk.

·       Att använda ”Mall till läromedelsgranskning” som stöd vid utvärdering av material.

·       Att vara uppmärksam på om materialet inkluderar texter och bilder från hela den fransktalande världen, samt representation av barn med olika funktionsvariationer och bakgrunder.

·       Vid användning av äldre läromedel: att dubbelkolla om innehållet är aktuellt och överensstämmer med moderna normer och värderingar.

Berättelser för Sverige är ett gratis utbildningsmaterial som främjar läs- och språkinlärning i hemmet, skolan och samhället. Hela 40 berättelser från African Storybook finns tillgängliga med text ...

Relaterad till läroplanens centrala innehåll.

Läromedel ska vara relevanta, intressanta och passa till elever i andra språkmiljö

Böcker och läromedel ska underlätta språkinlärningen för tvåspråkiga elever.

Vi anpassar oss till högtider.

.Diskussion är jätteviktigt mellan elever.

.Använder samma texter på språk modersmål och svenska.

.Högläsning.

. Olika digital program.

*förkunskaper och intressen, vilket är avgörande för att skapa en engagerande och effektiv lärmiljö.

*Materialet ska ligga på en nivå som utmanar eleverna, men som samtidigt är tillräckligt tillgängligt för att de ska kunna ta till sig innehållet utan att känna sig överväldigade.

*Variation av resurser, till exempel texter, bilder, filmer och interaktiva övningar, som kan underlätta språkinlärningen och göra lektionerna mer intressanta.

Högläsning, återberätta text, svara på frågorna.

Utvärdering och granskning av material

Jag granskar noggrant alla böcker och resurser för att säkerställa att de uppfyller kriterierna i läroplanen och kursplanen och skall vara relevant för det kulturella perspektivet och inkludering.

Undvika att använda läromedel som skiller mellan kön, hud färg, sexuelle läggning, hud färg och som bryter demokratiska värderingar.

Undvika användning av läromedel som är baserade på religion och politiska agenda.

Vi använder helst läromedel som är upptryckte i Sverige, och som är översatta från svenska till kurdiska( skönlitterära böcker).

Använda digitala resurser för att skapa läromedel t ex. Canva.

www.pinterest.com, www.leestrainer.nl

Vi använder olika sidor på internet, liksom www.pinterest.com och även www.kahoot.com och själva webbsidor på nederländska. Det finns även i vårt språk webbsidorna som är i stort intresse hos våra elever som handlar om vardagen i världen vad som händer, s.k. nyheterna, olika tv program.

-sva material

-https://morsmal.no/

-Skrivarskolan (studentlitteratur)/Görel Hyden, Kristina Redin/Camilla Rundqvist

1. Innehållets kvalitet och trovärdighet: Jag ser till att materialet är aktuellt, korrekt och anpassat till elevernas nivå.

2.Mångfald och inkludering: Jag väljer material som speglar olika perspektiv och inkluderar elevernas kulturella bakgrund.

3. Källkritik: Jag lär eleverna att ifrågasätta information och använda pålitliga källor.

4. Balans mellan tryckt och digitalt material: Jag kombinerar både tryckta och digitala resurser för att möta olika lärstilar och behov hos eleverna.

5.Pedagogisk anpassning: Jag ser till att materialet är anpassat efter elevernas ålder och inlärningsnivå.

6.Relevans för läroplanen: Jag väljer material som överensstämmer med skolans mål och läroplanen.

7. Elevernas intresse och motivation: Jag väljer material som engagerar och motiverar eleverna att delta aktivt i undervisningen.

8. Språklig nivå: Jag ser till att textens språk är förståeligt och anpassat efter elevernas språkkunskaper.

9. Interaktivitet och elevaktivitet: Jag föredrar material som uppmuntrar elevernas aktiva deltagande och reflektion.

10 Etiska och sociala aspekter: Jag granskar materialet för att säkerställa att det inte innehåller diskriminerande eller partiska budskap.

·  Högläsningsträning: Fokusera på uttal, avkodning av ord och arbete med nya begrepp.

·  Lågstadieelever: Det finns begränsad tid för att arbeta med alla ljud. Ett alternativ är att samarbeta med vårdnadshavare för extra träning hemma.

·  Läraren högläser: Viktigt att välja texter som passar alla elever. Användning av lässtrategier såsom att visa bilder, ställa frågor, förutsäga handlingen och sammanfatta innehållet.

·  Dela gruppen: De äldre eleverna arbetar tillsammans med en text och besvarar frågor, medan läraren arbetar mer individuellt med de yngre.

·  Arbete med lässtrategier: Diskutera texten på olika nivåer – grundläggande förståelse, reflektion och analys.

av Luma Abdul Hameed, Hanadi Al Amleh, Shoua Fakhouri

Parallellt använder vi oss en hel del av AI, på många olika sätt och vis, från att skapa planeringar för läsåret till att skapa individuella uppgifter. Utmaningen är att våra yngre elever inte får ta med sig sina digitala verktyg och då är det svårare att utveckla digitala färdigheter med dem.

·       Läraren högläser och leder en diskussion.

·       Eleverna läser en text hemma, spelar in sin läsning och skickar den till läraren.

·       Eleverna läser en text hemma och återberättar den i klassen.

·       Vi använder dikter för att hjälpa eleverna utveckla sina lässtrategier.

·       Vi läser dikter, berättelser, sagor och faktatexter om författare.

·       Vi läser en text gemensamt.

·       Eleverna får möjlighet att läsa och förbereda sig innan de högläser.

·       Vi skriver ner och förklara nya ord från texten.

·       Läraren läser och förklarar nya ord, och sedan skriver eleverna meningar med dem.

·       Olika spel används för att utveckla elevernas läsförmåga.

·       Eleverna läser litteraturböcker och samtalar i grupp.

Om eleven har förståelse till det som hen läser då blir läsningen mer tydligt och mer korrekt.

Man kan köpa böcker från hemlandet som är godkända av Skolverket.

Använda olika lek, leksaker, bilder med glossor, hänga-gubben, kahoot, interaktiva quizz.

Använda tillsammans bild med ord, frågor som har svaret inne i texten. Rollspel, spela olika roller med olika karaktärer. samtal och diskussioner kring innehållet, budskapet och språket för att fördjupa förståelsen.

1. Kartläggning och Anpassning av Material:

   • Det är bra att materialet anpassas efter elevens behov och språknivå, och att det utgår från Lgr 22. Detta säkerställer att undervisningen är relevant och målinriktad.

   • Att använda Teams för att följa elevernas läsframsteg är ett modernt och effektivt sätt att hålla koll på deras utveckling. Det är också bra att eleverna har egna konton i verktyg som Alif baa taa, vilket kan öka deras engagemang och självständighet.

2. Digitala Verktyg:

   • Google Classroom är ett utmärkt verktyg för att organisera och dela material digitalt. Det är positivt att vissa kommuner fokuserar mycket på digitalisering, då det kan underlätta både för lärare och elever.

3. Gruppindelning:

   • Gruppindelning spelar en viktig roll i undervisningen. Att gruppera elever klassvis och undvika heterogena grupper kan vara fördelaktigt för att upprätthålla en hög kvalitet på undervisningen. Det kan också skapa en mer sammanhållen och fokuserad lärmiljö.

4. Tips på Läromedel:

   • När det gäller tryckta böcker, både utländska och svenska, är det viktigt att välja material som är relevant och anpassat till elevernas nivå. Det kan vara tidskrävande att granska böcker från andra länder, men det kan också ge värdefulla perspektiv och resurser.

En fonetisk uppvärmning genomförs för de yngre och mellangrupperna.

Ljuda bokstäver och ljud, skillnad mellan ljud och bokstav.

 Barnen läser stavelser och ord i kör.

Ibland sker läsning i form av en farttävling (med stoppur) för att väcka intresse för högläsning.

Dessutom berättar eleverna i början av varje lektion i alla grupper om böcker de läser just nu.

Eleverna läser dikter högt och memorerar dem.

Tvillingböcker ryska/svenska.

av Luma Abdul Hameed, Hanadi Al Amleh, Shoua Fakhouri

 Skapa en gemensam berättelse

• Vi kan ge eleverna början på en berättelse och låta dem läsa den högt i tur och ordning. Sedan kan varje elev använda sin fantasi för att skriva klart berättelsen. Detta utvecklar både läsning och skrivning.

 Läsa med rollspel (dramatisk läsning)

• Vi kan låta eleverna agera ut karaktärerna i en berättelse och läsa högt med känsla. Detta gör läsningen roligare och lättare att förstå.

 Läsutmaningar och uppdrag

• Vi kan göra tävlingar där eleverna får poäng för att läsa ett visst antal sidor och sammanfatta dem. Vi kan även ge pris till de som svarar bäst på frågor om texten.

 Läsförståelsestrategier

 Förutspå handlingen

• Innan eleverna läser en text kan vi låta dem gissa vad den handlar om genom att titta på titeln, bilderna eller den första meningen. Detta gör att de blir mer uppmärksamma när de läser.

 Ställa frågor till texten

• Vi kan ge eleverna frågor att tänka på medan de läser:

  • Vad handlar texten om?

  • Vem är huvudpersonen?

  • Var och hur händer det?

  • Vad är textens huvudbudskap?

• Detta gör att de tänker mer aktivt när de läser.

 Ordkunskap (ordjakt)

• Vi kan be eleverna skriva ner okända ord och sedan leta upp deras betydelse tillsammans. Vi kan också göra en lek där de hittar viktiga ord i texten.

Digitala och Visuella Lässtrategier

 Ljudböcker och podcast

• Vi kan låta eleverna lyssna på ljudböcker eller podcastar samtidigt som de läser. Detta hjälper särskilt de som har svårt att läsa.

 Serietidningar och böcker med bilder

• Texter med många bilder kan vara mer intressanta för elever som inte gillar att läsa. Serietidningar och färgglada böcker gör läsningen roligare.

 Digitala läsappar

• Vi kan använda appar som LegiLexi, Polylino eller Storytel så att eleverna kan läsa digitalt på ett interaktivt sätt.

 Gruppbaserade Lässtrategier

 Bokklubb

• Eleverna kan läsa samma bok och sedan diskutera den tillsammans vid olika tillfällen. Detta gör läsning till en social aktivitet.

 Parläsning (läsa tillsammans)

• En elev som är bra på att läsa kan läsa tillsammans med en som behöver mer stöd. På så sätt kan de hjälpa varandra.

 Läsa och diskutera i små grupper

• Vi kan dela in eleverna i grupper och låta dem läsa olika texter. Sedan får varje grupp berätta för klassen vad de har läst.

 Strategier för att Göra Läsning till en Vana

 "10 minuters läsning" varje dag

• Vi kan be föräldrar att hjälpa till och låta barnen läsa 10 minuter varje kväll. Detta gör läsning till en daglig rutin.

 Välja böcker utifrån elevernas intressen

• Vi kan rekommendera böcker om ämnen som eleverna gillar för att göra läsning mer spännande.

 Rita en bild av berättelsen

• Särskilt för yngre elever kan vi låta dem rita en bild av vad de har läst. Detta hjälper dem att förstå texten bättre.

منصة سهل التعليمية - المنهج العراقي

منصة سهل التعليمية شرح المنهج العراقي بأسلوب فريد لأكثر من 2000 معلم ومعلمة بطرق سهلة وحديثة مع حل لجميع الأنشطة والتمارين وفهرسة مصورة ومجزأة ومكتملة لجميع كتب المنهج الدراسي

https://varldensbibliotek.se/shelves/kur/discover

https://berattelser.se/stories/ckb/level1/

https://morsmal.no/

https://varldensbibliotek.se/shelves/kur/discover

Learning.ua

https://childdevelop.com.ua/

https://naurok.com.ua/

https://lms.e-school.net.ua/

https://www.miyklas.com.ua/

Diffit

"Mitt språk är ukrainska" Del 1, 2.

-målet med materialet

-nivå

-ålder

-stereotyper

-språkliga variationer

-gruppsförutsättningar, individualisering, -anpassningar

-kritiskt granskning

Högläsning: Vi läser högt för eleverna regelbundet.

Individuell läsning: Vi ger eleverna tid att läsa individuellt.

Vi erbjuder en-till- en-läsning för de elever som behöver extra stöd.

Eleverna får låna böcker på biblioteket, läsa dem och sedan redovisar dem på lektionen.

Ljudinspelning som metod anpassning för några särskilda elever.

Vi använder ljudbock på ILT.

Sagoläsning för yngre elever.

. Böcker.

. Berättelser med kända författare.

. Youtube.

. Program.

. Kortfilmer.

. Olika texter från olika läromedel.

-Arbeta med läsning rutiner: att läsa minst 10 minuter varje lektion. Högläsning eller för sig själva.

-korta texter som väcker reflektion

-äldre elever kapitelböcker

- arbeta med att återberätta innehållet för att öka läsförståelse och förmågan att uttrycka sig muntligt.

-läsning material som kan användas i olika grupper och åldrar.

-Att skicka material hem innan lektionen för att förberedda sig i god tid.

-Att eleverna skulle kunna producera något som refererar läsningen: måla, reflektera...

-använda läsning material som inkluderar audiovisuella material som filmer, bild, affischer...

-          https://babadada.com/topic/school/frea/swe

-          https://berattelser.se/

-          Book Creator - Love Learning - Book Creator app

jJämföra, diskutera svåra/svårt översatta ord, stil.

Översättning, jämförelse av ordbryk, satsbyggnad.

Veckans ord i början av lektionen.

Kamrat respons.

Besök på museet. Eleverna samlar självständigt material, gör en allmän presentation och presenterar det för elever i de yngre grupperna.

Skapa uppgifter, använda läroböcker som liknar uppgifter i läroböcker i svenska. det som är bekant för elever från lektioner i andra språk.

varkentje rund Youtube)

Wijzeroverdebasisschool.nl

leestrainer.nl

glosor.eu

123test.nl

jeugdjournaal

Klokhuis

Waarom Daarom

elevspel.se

memory

schooltv.nl

jufmilou.nl

ririro.com

educatie-en-school.infonu.nl

pinterest

Youtube: Veilig leren lezen- letter

liedjes van Kinderen voor kinderen

Het Sinterklaasjournaal

olika app: seterra, nederländernas provinser, quizlet, dutch, classroom.

· Att använda AI för att skapa texter och material som passar för modersmålsundervisning i Sverige.

· Att använda böcker som är gjorda av modersmålslärare i Sverige.

· Att använda material från Inläsningstjänst.

· Att använda tvilling texter på båda språken (modersmål och svenska).

· Ger eleven regelbundna läs uppgifter att göra utanför lektionstid.

· Att samarbeta med hemmet för att hjälpa eleven att bli bättre på att läsa.

· Att differentiera läs uppgifter efter elevens nivå.

· Eleven läser under lektionen tyst och hög läsning (EPA metod).

· Att läsa gemensamt en saga som kan locka elevernas intresse under en längre period.

https://app.polyglutt.se/login?redirect=/shelves

morgonnilsson.se

urplay.se

sli.se

copilot

https://widgitonline.com/sv/home

Struktur och tydlighet – visuellt stöd

11 plus books

Subscription ”Reading A to Z” and Twinkl

SWIRL bra för alla elever – Speaking, Writing, Interaction, Reading and Listening

GR, Adlibris. 

Schoelfield och Sims för yngre elever

2. Reading:

Trean: The Magic Tree House – besöka olika platser t.ex. Titantic

Frog and Toad series

Elever: Läsa 10 minuter själva följt av dagens fråga, läsförståle fråga eller prediction

Short stories istället för hela novellen t.ex. tema baserat ”Crime and Conviction” t.ex “Ten Short Stories” av Roald Dahl t.ex. “Lamb to the Slaughter”. Även korta novellen “Landlady”

Böcker:

Granny av David Walliams, Loot av Tania James, Hatchet

“Once” och “Then” av Moris Gelitzman

Lästrategier för olika strategier

Avkoda , Jolly phonics

3

Theme och text type – globala målen – focus på två 1. Jämställdhet 2. Kvinnor i litteratur

Skriv en saga (5 paragraf) med en kvinna som huvudkaraktär

Hamburger paragraphs, Tema baserat arbete över en termin eller över en hel termin.

Tema: "Your dreams and your future"

Musik, sång, bucket list, presentation, modersmåls dagen

Kultur och Traditioner

Faktatexter – jobbansökan, personlig brev – hitta egenskaper – hela vägen fram till intervjua

Vi har delat med varandra goda exemplar på vår undervisnings arbetssätt och metoder.

Teams

Classrum

AI

ILT

Canva

https://ia903106.us.archive.org/5/items/PDF4Kurd_mndalan/PDF4Kurd%20(2).pdf

Det är en app för persiska alfabetet: الفبای فارسی i App Store

 Ett pedagogiskt och underhållande spel för yngre elever för att lära sig bokstävernas form, ljud och ordning.

Modersmål böcker - i språket Dari och Pashto

کتاب صوتی Archives | گـهواره

https://varldensbibliotek.se/shelves/per/discover

https://www.youtube.com/@PersianFairyTales

https://youtu.be/_aWA-KuLjTo

Att eleverna ska skriva ord på olika sätt.

Att använda olika ordspel som är spännande och lärorika.

Bildteman

Vi arbetar tematiskt för att anpassa undervisningen till elevernas utvecklingsnivåer.

NE.se

Lektionsbanken.se - Lärare inspirerar lärare

Vi använder samma bilder för att inspirera eleverna att skriva meningar, texter eller enstaka ord utifrån sin kunskapsnivå

storybook

filmer

Svt- lilla aktuellt

babadada.com

green screen

korsord, ordlekar, frågekort.

Vi läser olika typer av texter, som passer till olika nivåer.

Använder vi bildstöd.

Hög läsning.

Vi pratade och tittade på många bra exemplen.

Planering från Unikum om arbeta med boken Hodja från Pjort av Ole Lund Kirkegaard - mål, undervisning och bedömning. Eleverna presenteras för sånger av Sebastian från musikalen, läsförståelsefrågor, begrepp och skriva svar i hela meningar.

Exempel på novell (animerad/tecknad serie) om en hund (som är textens berättare) och hans husse. Eleverna diskutera texttyp, frågor och sammanfattar.

Exempel på material från Goethe-institutet som gör färdigt skolmaterial på tyska där man kan välja olika nivåer, tema mm. Även tips på att använda Pinterest där det finns mycket färdigt material.

Exempel på Planering om skönlitteratur för att utveckla och träna på läsning, skrivande och samtal. Eleverna jobbar med boksamtal om tex textens kompositon, typiska drag för genren mm.

Exempel på hur man kan skapa lärmaterial mha AI. Tex en text om påsk på olika nivåer med tillhörande ordlista. Även exempel på hur eleverna mha av bokstavsknappar kan träna på att skriva ord.

Exempel på arbeta med boken La torta in Cielo. Eleverna läser texten, analysera ord, grammatik, pratar om geografi och historie.

Exempel på temaarbete kring nationaldag mvh texter, frågor, läsa och skriva.

Exempel på digitalt resurser: atlantbib.org och Nordeniskolan.org

Exempel på faktatext om isbjörnar - högläsning av text, skapa frågor och svar, tankekarta med fakta om isbjörnen.

Exempel på användande av AI för att skapa olika texter på modersmålet och på olika nivåer. Även tips på digitala resurser som: Lektionsbanken tex argumenterande texter (visar modell/struktur, språk och textexempel (använd och anpassa materialet under svenska), Polylino och Polyglutt.