/Pia

För projektet med de olika temakaféerna är det två helt olika målgrupper. Den ena målgruppen är småbarnsfamiljer, och designen kännetecknas av ljusa och klara färger, med element som tilltalar barn. Mönster och ballonger är en del, en interaktiv färgläggningsdel på menyn är en annan. Målgruppen återspeglas även i menyn som sådan, där det finns möjlighet att beställa pannkakor till exempel.

Den andra målgruppen riktar sig mot vuxna med böcker som intresse, eller snarare – böcker och/eller hälsosamt fika som intresse. Tanken är inte bara att allt ska handla om böcker utan att målgruppen över lag är medveten om vad man äter och värnar om miljön samtidigt. Det tar sig uttryck i en avskalad form med jordnära färger, som är tänkta att både föra tankarna till naturen och/eller till ett riktigt inbonat brittiskt bibliotek med skinnfåtöljer och mängder med gamla bokryggar. En idé är också att kafét ska vara trendigt och så kallat ”instagramvänligt” för att kafét på så vis ska marknadsföra sig själv i någon mån på sociala medier.

 

För barnkafét har jag arbetat med starka grundfärger. Valet föll naturligt på dessa färger, då barn tilltalas av klara färger likt den gula, röda, blåa och gröna som jag valt. Som bakgrundsfärg, eller snarare i mönstret i bakgrunden, har jag använt en mildare ljuslila färg. Jag har haft väldigt svårt att arbeta med just bakgrundsfärger under detta projekt. Jag har haft stora svårigheter med att hitta en bakgrund som passar och som känns i någon mån given. Det kändes i sammanhanget rätt att använda ett mönster i bakgrunden. Från början hade jag med en ballongillustration med i både annonsen och i bakgrunden på menyn (se skiss) som något som skulle vara lite mer barninriktat, men som till slut togs bort då jag upplevde att det inte tjänade sitt syfte utan bara gjorde menyn mer rörig. 

I arbetet med bokkafét var idén kanske något tydligare redan från början och formen eftersträvar att vara så avskalad som möjligt. Färgerna är olika gröna toner tillsammans med en rödbrun – färger som jag upplever fungerar ihop, men som där möjligtvis – väl på plats i formen – den gröna logotypsfärgen sticker ut något. Det är något jag absolut kunnat arbeta mer med, kanske genom att ända färgen i logotypen, eller genom att placera den på ett annat sätt, möjligtvis än mer i anslutning till de andra färgerna. Men för ändamålet tycker jag ändå att färgskalan gör sig väl – för att signalera det jordnära och pålitliga. Cirklarna som grafiska element blev ett sätt att försöka integrera de olika färgerna för att det ”skulle hända något” i bilden, så att säga. De sammansatta cirklarna blev även en sammanknytande del i designen för både menyn och annonsen. Det och typografin.

I den andra menyn tänkte jag även mycket på white space, för att låta formen vara luftig och låta själva menyns innehåll stå i fokus. Jag försökte även förhålla mig till det som det på s.128-129 i Universal Principles of Design talas om som ”Horror Vacui” – tankar som berör ”less is more”. 

 

Att arbeta med typsnitt upplever jag är min stora utmaning, då jag har svårt att välja typsnitt som gör sig väl tillsammans. Jag utgår från grundregeln om att använda två typsnitt i varje design, men utgångspunkt i en antikva och en sanserif (pdf-presentation från Grafisk design, introduktion). Då jag använde en sanserif i barntemat som det primära typsnittet, valde jag en antikva som sekundär. Tvärtom blev det i det andra temat, där en mekan med tydliga seriffer är det primära och det sekundära typnittet jag valde blev då en sanserif.

 

Något jag reflekterat mycket under arbetet med Delprov 1 är just funktionen hos trycksaken (jag har försökt att utgå från ”Hierarchy of Needs” här, s. 125-125 i Universal Principles of Design). Det är något som jag tror kan speglas lite i det material jag har tagit fram, i alla fall i de båda menyerna. Den liggande menyn för barnkafét är tänkt att användas som underlägg och ligga framme på alla bord. I utförandet finns även med en blomma som går att färglägga – under förutsättningen att kafét har en ask med kritor liggande på varje bord. Detta för att ännu tydligare understryka målgruppen som ändå främst i första hand är föräldrarna till barnen, som jag här utgår från vill det bästa för sina barn och att de ska ha det trevligt och så vidare, samtidigt som de själva önskar få en lugn stund med sin kopp kaffe när barnen kan koncentrera sig på att färglägga. Själva underläggsidén blir också en praktisk hjälp för kaféts personal. 

I den andra menyn finns också en funktionsaspekt. Där är det tänkt att menyn kan klämmas fast på en skrivplatta och delas ut. På så sätt är det också lätt för personalen att byta ut menyerna om någon rätt skulle ta slut eller det bara är dags att ändra menyn. Det är också därför jag har lämnat lite mer utrymme i menyns överkant, så att det går att fästa med en klämma där, utan att det täcker menyns innehåll. 

Jag tror verkligen att de båda presentationerna är tydliga i sin kommunikation och att det visar på vilka tankar som ligger bakom utförandet. De är uppbyggda på samma sätt för att på ett så likvärdigt sätt som möjligt kunna presentera de två olika temana för kunden, utan att på något sätt framhäva det ena eller det andra som bättre. Jag hade egentligen här önskat att ha en färg som skulle kunna rama in innehållet i vare presentationssida, men hade svårt att hitta någon som passade bra och gjorde innehållet rättvisa. Därför blev de båda presentationerna helt vita till sin färg – något jag verkligen vill arbeta vidare med och utveckla. 

Styrkan i de båda presentationerna tror jag ligger i hur jag har arbetat med hjälpstödlinjer, för att placera text- och bildelement på samma positioner genomgående genom presentationerna, och att jag har hållit med till enbart ett sanserif-typsnitt, Arial. 

 

 

Jag har valt att titta närmare på H&Ms presentation av sig själva, ett koncept de kallar ”The H&M Way”. Detta material inkluderar alla varumärken inom H&M-koncernen, så som COS och Monki m.fl. 

Materialet, som jag har som pdf, består av 12 sidor, liggande som följer efter varandra. Det är tydligt att den huvudsakliga uppdelningen av ytan är delad i tre spalter som varieras på olika sätt.  Antingen genom principen 1+1+1 eller 1+2, varierande med textspalter eller bilder. Marginalerna är lika stora både övre, undre samt höger-vänster.  Textspalterna avdelas genom svarta, tunna linjer.

I det grafiska materialet används två typsnitt, båda antikvor. Varav det ena är ett speciellt framtaget typsnitt för företaget, HM Amperserif (Källa: http://www.monotype.com/resources/case-studies/fashion-forward-fonts-for-hm/). Det används främst i rubriker och i utbrutna citat.

Broschyren saknar innehållsförteckning, men genom stora rubriker (och ett litet antal sidor) upplever jag det inte som något problem. De stora rubrikerna gör det ändå lätt att navigera och snabbt skapa sig en överblick över innehållet. Rubrikerna rör bland annat företagets historia, värderingar, karriärsmöjligheter och affärsriktlinjer. Sidnumrering finns på alla sidor, men i något oklart syfte i förhållande till avsaknaden av innehållsförteckning.

Målgruppen är något obestämbar, men jag skulle säga att materialet framför allt riktar sig till anställda, men även den som önskar sätta sig in i verksamheten. Möjligtvis något som söker jobb eller ska gå på intervju och vill läsa på. 

H&M är en gigantisk koncern, och därigenom har de även möjlighet att lägga pengar på formgivning och marknadsföring, vilket jag också upplever skiner igenom i både utformning och text, men trots detta ser jag värdet i ett bra gridsystem, där mycket text (och även ganska "tråkig" text) kan se otroligt bra och tilltalande ut för mottagaren. 

Jag har även reflekterat över min egen roll som mottagare, där jag tänker att min positiva inställning till materialet och att det är enkelt att ta till sig också kan ha att göra med det som författarna Lidwell, Holden och Butler hänvisar i Universal Principles of Design till som "aesthetic-usability effect" (s. 20). Där mer estetiska utformanden upplevs som lättare att ta till sig. 

Efter vissa givna ramar har jag arbetat fram en broschyr för företaget Aktsamt Bygg som arbetar med byggnadsvård. Eftersom det är en liten budget vi har att arbeta med har jag försökt att göra så mycket som möjligt med små medel. Samtidigt har en avvägning gjorts ständigt i förhållande till vilken typ av företag det handlar om. Skulle det vara material för någon reklambyrå hade det krävts en mer innovativ och nytänkande design, då det grafiska materialet där också blir ett prov på byråns kompetens. I det aktuella fallet har jag i stället valt att låta materialet hålla en ganska låg profil utan större utsvävningar, detta på grund av målgruppen. Jag har gjort avvägningen att en alldeles för utsvävande design i detta sammanhang skulle kunna påverka företaget negativt då det skulle kunna ta alldeles för mycket fokus ifrån vad som är företagets verksamhet. Möjligt är också att företaget arbetar nära med kommuner eller landsting, och då kan jag föreställa mig att det inte är så uppskattat om det finns en marknadsföring och en grafisk profil som får företaget att verka vara något det inte är. Denna reflektionen väcktes i samband med att jag läste i Universal Principles of Design av Lidwell, Holden och Butlet, i den text som de kallar för ”Affordance” (s.22) där de framhåller vikten av att anpassa designen till materialets tänkta funktion. 

Broschyren är uppbyggd på 8 sidor, där det finns framsida, baksida, innehållsförteckning, en text om företaget, texter som riktar sig till både företag och privatpersoner, samt en presentation av företagets anställda och deras kontaktuppgifter. Designen är avskalad och med ett gridsystem som består av fem spalter som är anpassade till marginalerna. Att arbeta med gridsystem var verkligen en ögonöppnare och det blev förvånansvärt lätt att på ett snyggt sätt sammanfoga text och bild. Det som jag upplever har varit den största utmaningen är redigeringen av de bilder som skulle vara med. Alla bilder gjordes svartvita, men jag ser att det fortfarande finns vidare redigering att göra med exponeringen. Bilden på företagets medarbetare har beskurits för att låta läsaren komma närmare deras ansikten för ett mer professionellt intryck, där inte utseende i första hand kommer i fokus ("Face-ism ratio", Universal Principles of Design, s. 88) 

Typsnitten som valt tycker jag fungerar bra ihop, då det är något jag har haft svårt med tidigare och efter lite mer efterforskningar på egen hand tycker jag att jag har utvecklats där. Textstyckena är marginaljusterade med en vänsterställd sista rad (se ”Alignment” i Universal Principles of Design, s. 24). Jag har även anpassat både textrutor och bildrutor till varandra utifrån deras kanter, då jag har låtit dem fylla sina platser i gridsystemet, utifrån ”Are Alignment”-avsnittet i Universal Principles of Design (s. 30).

Reflektion kring grafisk manual

Den grafiska manualen som har tagits fram innefattar logotyp, typsnitt, färger, mönster och grafiska element. Den innehåller också en beskrivande text av företaget, dess målgrupp och värderingar. Efter en förebild (HKR Självstudievideo, ”Grafisk manual”) har jag utformat en åtta sidor lång mini-manual för Aktsamt Bygg.

Jag har som jag tidigare i reflektionen redan nämnt, försökt hålla designen väldigt avskalad. Inte minst för ett professionellt uttryck, men också för att allt material ska vara lätt att använda för företaget. Med tanke på deras snäva budget är det ju också en fördel om de själva sedan kan använda logotyp, färger, mönster och typsnitt på ett sätt som oavsett kommer se snyggt ut. 

I arbetet med den grafiska manualen har jag försökt att arbeta på liknande sätt som jag tidigare gjort med presentationer och har därför tänkt på placering av de olika elementen (se HKR Några ord om presentationer) där jag har försökt att eftersträva en någorlunda lika placering av elementen på sidan för att inte förvilla mottagaren.